Kategori: Länkade öppna data

Länkade Lämningar

I fredags avslutade Riksantikvarieämbetets program DAP ett kort internt hack om öppna länkade data på RAÄ. Hacket hölls över fyra dagar sprida över två veckor, och ordnades med hjälp av Martin Malmsten från Kungliga biblioteket, som har flera års erfarenhet av att jobba praktiskt med länkade data. Syftet med hacket var att bekanta våra IT-arkitekter och systemutvecklare med länkade data-teknik, och visa hur befintliga datamängder enkelt kan göras till länkade (och länkbara) data. Även att inleda en diskussion kring vägval för vår framtida länkade data, både vad gäller publicering och tjänster.

LOD-hack 2016
LOD-hack 2016
Bild: Åsa Sundin; CC-BY

Läs mer

Ensuring the unexpected

Det här inlägget finns även att läsa på svenska, här.

Just how exciting is linked open heritage data, really? What’s the point – so what? Do normal people really care about unintelligible RDF data claiming to describe a rune-stone from Östergötland?

Information which is “open” should be unfiltered, of high quality, and may be freely used and re-used by anyone. “Linked data” is a standardised method for describing connections between tangible and intangible things and phenomena in such a way that how they relate to one another can be understood by machines.

So how does this apply to the information in databases held by cultural heritage organisations? Läs mer

Hur man gör för att något oväntat ska hända

This post is also available to read in English, here.

Hur spännande är egentligen öppna länkade kulturarvsdata? Man kan nog fundera över vad poängen är. Än sen då? Vilken normal människa bryr sig om obegriplig RDF data som påstår sig beskriva en runsten från Östergötland?

Information som är “öppen” (enligt definitionen), är ofiltrerad, av hög kvalitet och kan fritt vidareutnyttjas av vem som helst. “Länkad data” är en standardiserad metod för att relatera olika ting och företeelser på ett sådant sätt att sakernas relation kan förstås av maskiner.

Så hur gör man nu med den information som finns i kulturarvsinstitutionernas databaser? Läs mer

DAP besöker York

För några veckor sedan åkte Riksantikvarieämbetets verksarkivarie och tre representanter från Riksantikvarieämbetets DAP-program till York i norra England. Resans mål var att lära oss mer om hur den arkeologiska processen går till i Storbritannien och hur de har löst problemen som DAP tar itu med, och framförallt för att lära oss om långtidslagring, tillgängliggörande, och arkivering av digital arkeologisk data på Archaeology Data Service (ADS) hos University of York. Att kunna försäkra långsiktigt, hållbart tillgång till digital arkeologisk data är viktigt för DAP, men idag saknar vi både kompetens och erfarenhet för att kunna skapa den infrastrukturen som behövs för att åstadkomma det.

Läs mer

Länkrika objekt i K-Samsök

Bilden http://kulturarvsdata.se/shm/media/html/14378
Ulf Bruxe SHM

Inom öppna-länkade-data–kretsar pratar man ofta om att det är länkarna mellan digitala objekt som ger värde, snarare än objekten i sig. Länkar sätter ett objekt i sitt sammanhang genom att beskriva hur det relaterar till andra objekt och begrepp. Länkar pekar åt andra ställen som beskriver objektet, och upplyser om andra kopplingar, resurser, och tankebanor. Har man någon gång snabbt slagit upp något på Wikipedia, bara för att inse några timmar senare att man har ägnat halva kvällen åt att följa intressanta länkar från sida till sida tills man hamnat på någon skum artikel som knappast har någonting med det man ville ursprungligen kolla upp att göra… då förstår man väl länkarnas kraft!

K-samsöksplattformen existerar för att förvalta, beskriva, och tillgängliggöra semantiska länkar mellan olika digitala objekt från fler än fyrtio olika minnesinstitutioner. Antalet länkar mellan objekt i K-samsök varierar ganska mycket. Vissa objekt i K-samsöks index har knappast några länkar alls, medan andra sitter mitt i ett rikt nätverk av länkar till hundratals – eller ibland tusentals – andra objekt. Men vilka objekt har flest länkar?

Det är tyvärr inte en enkel fråga att besvara med K-samsöks API:er (K-samsök, UGC-hubben) som inte riktigt stödjer sådana frågeställningar. Men det är en förhållandevis enkel fråga för SPARQL, frågespråket på den semantiska webben och RDF-resurser. Som tur är har vi kvar en triplestore databasserver från förra årets ArkHack i Umeå, som har ett SPARQL gränssnitt och innehåller en delmängd av K-samsöks data från Göteborgs stadsmuseum, Helsingborgs museer, Riksantikvarieämbetet, Svenskt hällristnings forsknings arkiv, Statens historiska museum, och delar av K-samsöks UGC-hubb. Trots att det bara är ett urval ur K-samsöks index, och att datan är snart ett år gammal, så borde detta ändå kunna ge en grov uppskattning om antalet länkar.

Tyvärr – igen – har maskinen med triplestoredatabasen ganska dålig prestanda nuförtiden (den skapades ju bara för ett tillfälligt hack) och klarade inte av att räkna ihop samtliga länkar för alla objekt. Det gick däremot att begränsa frågeställningen något och fråga om vilka objekt som har flest av en specifik sorts länk. I det här fallet valde jag avbildningar – vilka K-samsöksobjekt har flest bilder på sig? Enligt servern är K-samsöks fem-i-topp objekt med flest bilder:

  1. Ållebergskragen, med 160 bilder.
  2. Engelbrektskyrkan, med 136 bilder.
  3. Gamla Uppsala, med 128 bilder.
  4. Mönehalskragen, med 126 bilder.
  5. Ulrika Eleonora Kyrka, med 117 bilder.

Fint!

Men frågan om K-samsöks länkrikaste objekt behöver kanske ändå inte förbli obesvarad. För det finns nämligen ett litet antal kända objekt som har många gånger fler kopplingar till andra objekt än bara några hundra bilder. Sådana objekt har såpass många länkar att det inte går att visa samtliga på Kringla för att sidan skulle ta för lång att ladda. Ett sådant exempel är fornlämningen Bystan, Birka (Adelsö 119:1) som undersöktes 1990–1995 och har länkar till sina alla 106.786 fynd! Bara 89 visas i Kringla, men användare av K-samsöks API kan få ut en fullkomlig lista. Det kanske slår rekordet för K-samsöks länkrikaste objekt!

Ni kan bidra till att öka antalet länkar i K-samsök ni med, och därmed kvalitetshöja datan genom att lägga till länkar i vår UGC-hubb. Det är bara att logga in på Kringla.nu och skapa nya länkar mellan objekt, både inom K-samsök och på Wikipedia, Wikimedia, Libris, Platsr, samt Europeana!

Mr. Smith Goes to Washington

Förra helgen (6–10 november) var jag i Washington, DC, för att delta in en workshop för Project Andvari.

Andvari är ett internationellt projekt, men drivs av Amerikanska forskare på CUA, Mississippi, och Virginia. Projektet har som mål att skapa en forskningsinriktad digital plattform för material – framförallt monument och föremål – från tidig medeltidens Europa (300–1100 talet), med särskild betoning på ikonografi. Jag var med på det första projektmötet i fjol; projektet ska byggas på öppna länkade data, och jag deltar för att ge råd om tekniken och öppna svensk kulturarvsdata.

Läs mer

CAA 2014, Paris

CAA – Computer Applications and Quantitative Methods in Archaeology – är en årlig internationell konferens för arkeologer, matematiker och dataloger om användning av digitala tekniker inom arkeologi. För några veckor sedan var jag med på den 42:a konferensen i Paris. Jag var där för att presentera Riksantikvarieämbetets arbete med DAP-programmet och för att lära mig om andra projekt – såväl pågående som avslutade – som skulle kunna ha bäring på DAP eller som vi som jobbar med DAP skulle kunna använda inom vårt arbete. Läs mer

ArkHack 2.0

I fjol höll vi ett ”hack” om kulturarvsdata i Riksantikvarieämbetets lokaler i Visby, där deltagare från flera olika institutioner var med för att hitta gemensamt värde genom att länka ihop sina respektive datamängder. Hacket var så lyckat, att vi ordnade en uppföljare förra veckan, i anslutning till Vårmötet i Umeå och i samarbete med HUMlab på Umeå universitet.

Den här gången på ”ArkHack 2.0” lockade vi flera deltagare från ett antal olika organisationer. Hacket hölls som ett kollaborativt labb över två dagar 7:e-8:e april på Umeå universitets häftiga HUMlab-X lokaler, med målen att deltagarna skulle hitta kopplingar mellan sina respektive datamängder samt nya sätt att visa upp information från flera källor, lära känna olika verksamheters behov och informationsmängder, lära sig mer om teknik, metoder och attityder kring öppna länkade data, skapa bra förutsättningar för samverkan framöver… och framförallt att ha roligt! :) Det här var inte någon tävling, utan snarare ett sätt för deltagarna att lära sig mer om varandras information, och framförallt hitta kopplingar de emellan, med hjälp av öppna länkade data teknik.

Läs mer

Jag länkar, alltså finns jag

Länkstuga på Riksantikvarieämbetet
Länkstuga. Foto: Lars Lundqvist. CC-BY-SA

Sakers värde som kulturarv syns i de kopplingar de har till sina sammanhang, t ex att ett föremål ägts av en viss person, funnits på en viss plats, använts vid en viss händelse eller har en berättelse kopplad till sig. I digitaliserade samlingar blir sådana värden tydliga genom betydelsebärande länkar – länkning är ett enkelt sätt att koppla ett enskilt ting till dess kontext och göra dess betydelse synlig.

Oftast finns inte heller all information om ett visst objekt på den institution där objektet befinner sig, utan kan finnas på andra museer eller arkiv, i litteratur, på Wikipedia och många andra ställen. Bra länkar mellan olika källor underlättar alltså kunskapsbyggande.

Därför vill vi öka antalet synliga, betydelsebärande länkar till och från det digitala kulturarv som går att hitta i K-samsök. Vi vill också hitta metoder för att genomföra förbättringsinsatser som ger bra effekt utan att kräva alltför mycket tid eller förberedelse av deltagare.

För en dryg vecka sedan gjorde vi därför ett test i form av en liten, intern länkstuga med fokus på att koppla ihop Wikipediaartiklar med fornlämningar och byggnader. Den konkreta uppgiften var att lägga in faktarutor i Wikipediaartiklar om fornlämningar för att på så sätt skapa kopplingar mellan artiklar och fornlämningsposter. Om en artikel i Wikipedia länkar till ett objekt i Fornsök, genom t ex en sådan faktaruta, hämtas kopplingen automatiskt in och visas sedan i Kringla. Ett exempel är Nasa silvergruva, där Kringlasidan berikas av en länk till en informationsrik Wikipediaartikel som också blir en koppling mellan gruvan och Silbojokk silverhytta som var en annan del av Nasafjälls silververk.

Under länkstugan redigerades sammanlagt 171 Wikipediaartiklar, och av bara farten fick en del Kringla-poster dessutom länkar till relaterade objekt i Kringla, till litteratur i Libris och till objekt i Europeana.

Några erfarenheter från länkstugan:

  • Kortare pass hellre än heldagar – när vi jobbar med länkning kanske det räcker med 2-3 timmar som deltagarna arbetar fokuserat. Det sänker tröskeln för att delta. I vårt test hade många aldrig redigerat på Wikipedia förut och behövde tid för att registrera sig som användare och få extra introduktion. Vid kortare pass kan det vara bra att lägga till lite extra tid för de som är helt nya.
  • Regelbundenhet – redigerar eller länkar man för sällan är det svårare att komma igång igen. Med regelbundna, korta pass får man in vanan.
  • Det verkar vara bra att fokusera på ett sätt att redigera och ge en konkret uppgift istället för att försöka lära ut flera olika sätt att redigera på samma gång. Till exempel länkning via faktarutor som vi gjorde nu.
  • Vid arbete med Wikipedia är det bra att ”förvarna” innan på Bybrunnen så att de som är mycket aktiva där vet om att det kommer dyka upp många redigeringar från nya användare.

Vi jobbar vidare med detta under 2014!