Kategori: Nytt i indexet

Gästblogg: Göteborgs Stadsmuseum i K-samsök

Johann Jacob Sauters räknemaskin Foto: Klas Blomgren, Göteborgs stadsmuseum. (CC by-nc-nd)
Johann Jacob Sauters räknemaskin. Foto: Klas Blomgren, Göteborgs stadsmuseum. (CC by-nc-nd)

Göteborgs Stadsmuseum är ett kulturhistoriskt museum med fokus på västsvensk historia. Våra samlingars fokus är förstås Göteborg och dess omgivning, men här finns också mycket som speglar museets föregångares regionsvida uppdrag som inbegrep Västergötland, Bohuslän, Dalsland och norra Halland.

I dag räknar vi med ungefär 1 miljon föremål, 2 miljoner bilder och 100 000 skrifter i samlingarna. De huvudsakliga ämnesområdena är arkeologi, kultur/konsthistoriska föremål av alla de slag (musikinstrument, möbler, kläder och textilier, porslin och husgeråd, silver och guldsmide mm), teaterhistoria, industrihistoria, militärhistoria och skolhistoria.

Verksamheten har sina rötter i Göteborgs Museum, öppnat 1861. Museet ligger då som nu i Ostindiska huset vid Stora Hamnkanalen mitt i staden. Huset är från 1700-talets mitt och byggdes som huvudkontor och magasin för Svenska Ostindiska Kompaniet. Redan på 1830-talet öppnades ett museum i huset, en naturhistorisk samling ägd av Göteborgs Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhälle. Samlingen blev sedan en av grundplåtarna i Göteborgs Museum, som slog upp portarna i Ostindiska husets västra flygel den 20 december 1861.

Ostindiska huset byggdes ut på 1890-talet, men räckte ändå inte till för Göteborgs Museum och dess samlingar. Museet delades istället upp i ett antal fristående institutioner under 1900-talets första hälft, några i egna byggnader (så som Konstmuseet och Naturhistoriska museet), andra låg kvar i Ostindiska huset.  Mot slutet av århundradet vände trenden och man slår istället samman ett antal fristående museer för att skapa ett större, Göteborgs Stadsmuseum.  Bakgrunden till Stadsmuseets samlingar är därför brokig: de arkeologiska, historiska och militärhistoriska museerna var ursprungligen avdelningar i Göteborgs Museum medan Göteborgs Skolmuseum och Teaterhistoriska museet grundades av ideella krafter men som sedermera kommunaliserats. Industrimuseets samlingar slutligen hade sitt ursprung i Göteborgs 300-årsjubileumsutställning 1923, men grundades officiellt först på 1960-talet.

Tillgången till samlingarna
Arkiv, bibliotek och föremålssamlingar, liksom museets verksamhet på kulturmiljöområdet, synliggörs delvis genom utställningar, visningar och programpunkter i övrigt. Lika viktigt är dock att information, bilder och dokument kan spridas digitalt. Stadsmuseets arkiv- och föremålsdatabas, Carlotta, har funnits tillgänglig på webben sedan 2004, och vår bibliotekskatalog Mikromarc sedan 2009.

K-Samsök är en naturlig samarbetspartner för arbetet med tillgänglighet. Våra samlingar blir bitar i det stora pussel som utgör Göteborgs, Sveriges och Europas kulturarv och historia. Genom K-samsök kan samlingarna placeras i ett större sammanhang. De kan bidra till att skapa en fullständigare och klarare bild av både vår nutid och dåtid. Om inte, kan våra samlingar kanske ge någon en stunds avkoppling, ett nog så gott resultat.

Några söktips
Stadsmuseets omfattande samlingar rymmer både gammalt och nytt, högt och lågt. Till de äldre föremålen hör Äskekärrsskeppet – det enda svenska vikingatida skeppsfyndet – och Stalahackan. De arkeologiska samlingarna berikas ständigt genom utgrävningar; inom de kommande åren kommer vi bland annat ta emot föremål från Göteborgs föregångare Nya Lödöse.

Tekniska nymodigheter har alltid funnits, även om de onekligen sällan är så vackra som Johann Jacob Sauters räknemaskin från sekelskiftet 1800 – jämför med en nutida dator.  Vill man följa samhällets utveckling är läromedlen en bra utgångspunkt, t ex det sena 1800-talets läroböcker i Folkskolans läseboks många upplagor eller skolplanschernas lärdomar om hälsa och sunt leverne.

Det går också att följa Göteborgsområdets historia från forntid till modern tid genom våra utställningar som bland annat berättar om Ostindiska kompaniets tid, ”1700-talets Göteborg” och 1800-talens handelsstad, ”Folk i rörelse – 1800-talets Göteborg”.

Samlingarna skildrar även viktiga händelser i modern tid, så som bilder på uppror och demonstrationer eller föremål från kravallerna i samband med EU-toppmötet i Göteborg 2001.  För den underhållningssugne, finns kostymer, scenmodeller, skisser och bilder från uppsättningar på Göteborgsscener, t ex Birgit Nilssons dräkt från Turandot, 1973.

För den som är intresserad av stadens utveckling, finns här bokstavligen miljontals bilder av Göteborg från grundandet fram till idag.

Vi hoppas att du skall hitta det du söker och mycket mer därtill. Har du frågor om Stadsmuseets samlingar och verksamhet? Gör gärna ett besök på www.stadsmuseum.goteborg.se. Här finns allt du behöver veta inför ett besök på museet eller om du vill ställa frågor till oss. Välkommen!

>> Pernilla Karlsson, bibliotekarie, Göteborgs Stadsmuseum

Gästblogg: Agenter från Bebyggelseregistret i K-samsök

Byggmästare, arkitekter och andra upphovspersoner ur Bebyggelseregistret skördas nu till K-samsök, och är följaktligen sökbara via Kringla. Det är särskilt roligt för oss att kunna introducera en sökmöjlighet i Kringla som inte ens finns i Bebyggelseregistrets egen sökapplikation ännu.

Den information som finns om personerna i databasen är inte särskilt utförlig, det rör sig huvudsakligen om olika namnformer och levnadsdatum, men tillsammans med kopplingen till byggnaderna ger det en mycket bra överblick över en persons verksamhet.

För oss är detta ett stort steg framåt i vårt arbete med kvalitetssäkring av informationen i databasen, där personauktoriteter är en viktig del. Genom K-samsök/Kringla kan vi nu bland annat göra länkningar till auktoritetsregister och Wikipediaartiklar, jämföra andra institutioners personposter med våra egna och länka in bilder från Wikimedia Commons, i den mån det saknas bilder av objekt i Bebyggelseregistret.

Vi har redan förberett för de kommande stegen i kvalitetssäkringsarbetet. Ett underlag för rensning av dubbletter i personregistret ligger klart för implementering och uppgifter som underlättar identifiering av personerna har lagts till. Vi håller också på att utarbeta en plan för utökning av sök- och registreringsmöjligheterna, bland annat när det gäller länkningar till auktoriteter och andra källor.

Även organisationer (t ex arkitektkontor) är skördade till K-samsök.

Exempel:

>>Jonas Malmdal jobbar med Bebyggelseregistret på Riksantikvarieämbetet

Gästblogg: LSH i K-samsök

Målningen ”Vertumnus” av Giuseppe Arcimboldo (1527-1593) (målningen finns på Skoklosters slott).
Målningen ”Vertumnus” av Giuseppe Arcimboldo (1527-1593) (målningen finns på Skoklosters slott).

Sedan ett antal veckor finns Livrustkammarens, Skoklosters slotts och Hallwylska museets (LSH) föremål tillgängliga via K-samsök. Äntligen ges möjligheten att söka bland de tre museernas fantastiska samlingar som innehåller bl.a. måleri, vapen, möbler och dräkter. Samtidigt ges möjligheten att hitta lite mer udda inslag i de tre museernas samlingar, föremål som besökare inte vanligtvis kan få ta del av vid ett museibesök.

De tre museerna ingår sedan 1978 i en statlig myndighet där arbetet med att digitalt registrera har pågått sedan myndighetens början. Att med datorns hjälp registrera och katalogisera föremålssamlingar påbörjades på Skoklosters slott redan 1967 då slottet köptes av svenska staten. Den s.k. Skoklosterblanketten har här sitt ursprung, en blankett som konstruerades inför dataregistreringen av föremålssamlingarna. Blanketten har sedan använts flitigt av många museer runt om i landet. Från den allra tidigaste dataregistreringen har sedan flera olika databassystem använts för registrering och katalogisering av de tre museernas samlingar.

År 2008 påbörjade Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet ett stort databasprojekt där flera olika databassystem inom myndigheten migrerades till ett gemensamt system – MuseumPlus. Utöver de tre museernas föremålssamlingar finns nu även Skoklosters slotts boksamling och Livrustkammarens boksamling i det gemensamma systemet. Databasprojektet hade som mål att sammanföra museernas samlingar, men fram för allt att tillgängliggöra dem.

Under 2011 har databasen publicerats på LSH:s webbplats och med hjälp från Riksantikvarieämbetet har informationen kunnat skördas till K-samsök. I K-samsök finns i dagsläget 66129 föremål och 19050 böcker. Bland dessa föremål och böcker visas 27024 med bild, och arbetet med att digitalisera och fotografera samlingarna fortsätter löpande i samband med utställningsprojekt och publikationer.

Att kunna bidra med information till K-samsök är ett viktigt arbete för de tre museerna. Möjligheten till samsökning bland många museisamlingar ger nya och spännande förutsättningar att kontextualisera föremålen.

>> Fredrik Andersson – Digital samordnare, Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet.

Gästblogg: Mer från Statens museer för världskultur


Konstnär: Utagawa Hiroshige Från Östasiatiska museets samlingar

Under vecka 8 skördade k-samsök ytterligare 120 000 poster från SMVK. Den här gången rör det sig bland annat om – bara för att nämna något – rökelsekar från Qing-dynastin, Ganeshaskulpturer från 1100-talets Indien, Osvald Siréns vackra bilder av kinesiska trädgårdar, Johan Gunnar Anderssons korrespondens och fotografier på T.J. Arne med hustru när de gräver i Iran. Det handlar alltså om Östasiatiska museets samlingar men också fotografier från Medelhavsmuseet vars föremål redan har levererats till k-samsök i ett tidigare skede.

Östasiatiska museet, grundat 1926 och sedan 1963 beläget på Skeppsholmen i Stockholm, har sitt ursprung i de samlingar som den svenske arkeologen Johan Gunnar Andersson, även kallad ”Kina-Gunnar”, samlade in under 1920-30 talen i Kina och i Sydostasien, samt delar av Nationalmuseets konstsamlingar från Östasien och Sydasien och föremål ur Statens historiska museers ”komparativa samlingar” från motsvarande områden.

Östasiatiska museets föremål- och bildsamlingar
Museet räknar med att föremålssamlingarna utgörs av 100 000 föremål. Drygt 60 000 av dessa har en föremålspost i databasen. 20 000 av dessa har åtminstone en bild. Eftersom stora delar av föremålen kommer från Nationalmuseum finns det en konsthistorisk prägel på museet och dess samlingar. Här finns inte minst ett stort bestånd av träsnitt och naturligtvis kinesiskt porslin. När utställningen Kinas terrakottaarmé tills helt nyligen visades i bergrummet under museet kunde denna kompletteras med unikt gravmaterial från museets egna samlingar.

I bilsdamlingarna finner man bilder tagna av Osvald Sirén och Johan Gunnar Andersson. Drygt 8000 fotoposter har registrerats och digitaliserats, huvudsakligen inom ramen för Accessprojektet. Av dessa 8000 poster har 6000 en skannad bild.

Museets arkiv är förtecknat i 600 arkivposter som översiktligt redogör för arkivets innehåll (t.ex. ”korrespondens mellan 1925-1930”, ”Utställningar”, ”Utlånsförfrågningar”). Dessa har vi levererat som samlingar till k-samsök. Ca 25 000 av de dokument och handlingar som ingår i arkivet (eller snarare arkiven) har skannats men saknar i mångt och mycket metadata utöver den övergripande information som finns i den överordnade arkivposten. Större delen av dessa 25 000 dokument utgörs av korrespondens mellan museets chefer J. G. Andersson och Bernhard Karlgren och omvärlden under åren 1925-1940. Det är framför allt brev och telegram där vi kan följa turerna kring museet under dessa år. Här är det lätt att fastna, mycket känner vi igen från den egna vardagen 2011 även om dagens korrespondens i form av e-post kanske inte alltid upplevs som lika elegant eller genomtänkt (exempel)

Resten av dokumenten som digitaliserats utgörs av delar av accessionskatalogerna. Som nämndes inledningsvis utgörs själva föremålssamlingarna av Kina-Gunnars Östasiensamlingar (K-serien), Nationalmuseets Östasiensamlingar (NM-serien) samt de förvärv som gjorts av museet sedan museet bildades (OM-serien). Kina-Gunnars samlingar är förtecknade i den så kallade k-katalogen (alla accessionsnummer börjar med ”K”) och denna katalog skannades under början av 2000-talet och omfattar ca 6 000 sidor. Uppgifterna är till stor del handskrivna och det finns även en hel del teckningar och skisser.

Medelhavsmuseets bilder
Slutligen har även nu Medelhavsmuseets bildposter hamnat i k-samsöks växande index. Det är 20 000 poster och i stort sett alla har en digitaliserad bild. Här kan man finna bilder från exempelvis den svenska Cypernexpeditionen men också omfattande dokumentation av museets verksamhet fram till i dag.

SMVK samsökning
Genom dessa leveranser till k-samsök är det nu för första gången möjligt att samsöka i hela myndigheten Statens Museer för Världskulturs gemensamma samlingsbestånd. Totalt rör det sig i nuläget om över 400 000 poster varav 300 000 är föremål, 40 000 är bilder, 50 000 är arkivdokument och 7000 är samlingar. Den här möjligheten till samsök kommer att bli en stor tillgång och hjälp för myndigheten. Men det här är samtidigt bara en början, vi har onekligen en del kvar att göra när det gäller kvalitetshöjningar, ytterligare digitalisering och tillgängliggörande. Med andra ord: det kommer mera!

>> Magnus Johansson jobbar med museisystemet Carlotta på Statens museer för världskultur

Relevansrankning

I det nya Solr-indexet har vi nu viktat upp vissa parametrar. Vid fritextsökningar är det därmed viktigare med träffar i exempelvis ItemLabel än i beskrivande text. Viktningen drabbar Kringla och alla andra applikationer. Så här ser vår viktning ut just nu:

  • ItemLabel 10
  • ItemTitle 9
  • ItemClass/ItemClassName 8
  • ItemKeyword 6
  • Thumbnailexists 5
  • plats-parametrar (countyName, provinceName osv) 4

Börje Lewin
IT-arkitekt för K-samsök

Gästblogg: Medelhavets kulturarv har hittat fram till K-samsök


Del av kista från Egypten. Foto: Ove Kaneberg, Medelhavsmuseet

Sedan februari är Medelhavsmuseets samlingar tillgängliga i k-samsök. Eftersom all föremålsinformation är på engelska är det en lite udda fågel i k-samsök men samtidigt kommer informationen att fungera väldigt bra i Europeana.

Museet och samlingarnas historia
Museet, som sedan 1999 ingår i Statens museer för världskultur, bildades 1954 genom en sammanslagning av två redan existerande museiinstitutioner: Egyptiska museet och Cypernsamlingarna. Det Egyptiska museet inrättades 1928 i det Gamla Riksbankshuset vid Järntorget i Gamla Stan. Grunden utgjordes av de statliga samlingarna, som sedan 1800-talets början hade förvärvats som gåvor av diplomater och resenärer. Sedan 1982 ligger museet i Inteckningsbankens lokaler vid Gustav Adolfs torg i Stockholm.

Under 1930-talet gjorde museet stora inköp bl.a. från den egyptiska staten och från privatsamlingar. Cypernsamlingarna härstammar från Svenska Cypernexpeditionens omfattande utgrävningar 1927 – 1931 under Einar Gjerstads ledning.

Sedan sammanslagningen har särskilt de grekisk-romerska samlingar utökats. Föremål från de antika kulturerna i Grekland och Italien har museet delvis fått genom svenska utgrävningar. Dessutom ingår numera stora delar av Nationalmuseums antiksamling som en deposition i Medelhavsmuseet.

Sex föremålsregister och ett bildregister
Museets föremålssamlingar utgörs av ca 40 000 föremål. Digitaliseringen av dessa påbörjades under mitten av 1990-talet och man beslutade från början att göra registreringen på engelska. Den absoluta merparten av digitaliseringen har skett inom Sesam- och Accessprojekten. Drygt hälften av föremålen är fotograferade men en stor del gjordes inom Sesamprojektet och dessa bilder är endast lågupplösta.

Av tradition har digitaliseringen av museets samlingar gjorts i sex separata föremålsregister, Egypten, Cypern, Grekland och Rom, Islam, Främre orienten (Västasien) samt Luristan.

Det finns också ett bildregister som innehåller bildarkivet men också dokumentationsbilder av museets verksamhet, t.ex. utställningar, vernissage och programverksamhet. Till skillnad från föremålen är informationen här på svenska.

Till K-samsök
Inledningsvis har vi valt att låta k-sasmök skörda de sex föremålsregistren. Vi har mappat 10 av de mest frekventa dataelementen som används men efterhand kommer vi att utöka leveransen. Vi kommer också givetvis att lägga till bildregistret.

Förslag på sökord: Amphora, Jug, Gold,

Exempel på enstaka föremål:

>> Magnus Johansson jobbar med museisystemet Carlotta på Statens museer för världskultur

Gästblogg: Nu tillgängliggör vi Etnografiska museets generalkatalog i K-samsök

I oktober läste vi in drygt 30 000 skannade sidor från Etnografiska museets generalkatalog i museets Carlottadatabas. I samband med skanningen lät vi ocr-tolka varje sida och tack vare detta är sidorna också sökbara. Efter importen var vi tvungna att korrigera några av de mest uppenbara felen i ocr-tolkningen men i förra veckan tyckte vi att vi kommit så långt i rättningarna att det var dags att låta k-samsök skörda informationen.

Vad är generalkatlogen?
Generalkatalogen utgör museets katalog över alla föremålsförvärv till samlingarna. Katalogen har upprättats av museets intendenter som sammanställt den befintliga dokumentationen från arkivet (donationsbrev, inköpskvitton, korrespondens, äldre kataloger). I katalogen har varje föremål en mer eller mindre detaljerad beskrivning med uppgifter om material, mått och proveniens. Många gånger finns också information om föremålens funktion och användning.

Själva generalkatalogen i den upplaga som nu skannats upprättades huvudsakligen under perioden 1900-1970. I början av 1970-talet revs det dåvarande museet vilket följdes av en turbulent tid som också påverkade produktionen av generalkatalogen.

Mycket av formuleringarna som finns i katalogen utgör avskrifter av ännu äldre dokument, ibland finns hela brev från 1800-talet återgivna. Därför är terminologin många gånger föråldrad och kan ibland rent av uppfattas som kränkande sett med dagens ögon. Men detta är historiska dokument och de är viktiga för en förståelse av föremålen. Detta måste man vara medveten om när man läser generalkatalogen.

Förutsättningar för ocr-tolkningen
I över 60 % av katalogerna har intendenterna använt sig av samma mall vilket har underlättat ocr-tolkningen. Sidorna är skrivna med skrivmaskin och det har varit möjligt att utifrån mallens struktur identifiera sakord och proveniens för enskilda föremål. Informationen har då kunnat läggas direkt på föremålsnivå förutsatt att själva inventarienumret har varit möjligt att tolka. Dessa sidor har kopplats till berörda inventarienummer i föremålsregistret. I dessa fall är det alltså möjligt att gå direkt från föremålsposten till generalkatalogen och tvärtom.

Eftersom mindre än hälften av alla föremål sedan tidigare har varit registrerade var det inte ovanligt att ocr-tolkningen identifierade inventarienummer som inte fanns registrerade. I dessa fall har vi låtit Carlotta autogenerera dessa nummer.

Resultat
Ca hälften av de 30 000 sidorna kunde automatiskt kopplas till ett eller flera inventarienummer. Ungefär 60 000 inventarienummer (Entografiska museet har ungefär 220 000 inventarienummer) fick en koppling till en katalogsida och 30 000 av dessa inventarienummer autogenererades i samband med importen. Antalet föremålsposter ökade därmed från 100 000 till 130 000. 30 000 föremål fick ett nytt eller ett kompletterande ocr-genererat sakord. Lika många föremålsposter fick en ocr-genererad beskrivning och 10 000 fick en ocr-genererad proveniens (fältet ”Region, ursprung”).

Men det absolut viktigaste resultatet är att det nu är möjligt i att fritextsöka i hela den textmassa som de här 30 000 sidorna motsvarar.  Vi kan helt enkelt identifiera många fler föremål i våra samlingar när vi söker på t.ex. ”trumma” eller ”Sudan” (för att inte tala om ”pil”, eller ”spjut”…).

Problem
Tyvärr har maskinerna fel ibland; de har inte lyckats tolka alla inventarienummer rätt. I de fallen har ingen koppling skett men i vissa fall har en koppling gjorts till fel katalogsida. Ibland har nya nummer skapats som egentligen inte ska finnas, t.ex. 1007.42.0043 som ju ska vara 1907.42.0043. De flesta av dessa fel har vi åtgärdat men en del arbete återstår fortfarande.

De katalogsidor som inte följt den gällande strukturen har av förklarliga skäl varit svårare att tolka. Ännu svårare har det varit när skrivmaskinen haft ett dåligt färgband för att inte tala om de sidor som varit handskrivna. Det förekommer också fel i själva generalkatalogen.

I nuläget har vi inte möjlighet att leverera relationer mellan olika poster till k-samsök. I de fall det finns länkar mellan en katalogsida och ett eller flera föremål måste man i nuläget gå tillbaks till originalkällan för att komma vidare. I t.ex. Kringla hittar man en indikation när det finns en koppling under detaljerad information – objektidentiet. Där står ”Inventarienummer, beskriver” och så vilket inventarienummer det är, se t.ex här.  Vi räknar med att kunna leverera den här typen av relationer till k-samsök under första halvan av nästa år.

Och nu då?
Vår ambition är att fortsätta att skanna kataloger och annat arkivmaterial och att tillgängliggöra detta i Carlotta och sedan i K-samsök. Vi har redan skannat en stor mängd katalogkort som framför allt innehåller fantastiskt fina illustrationer av föremålen. Dessa kommer att imprteras inom kort. Det finns också mycket handskriven äldre dokumentation som vi på sikt önskar kunna skanna.

>> Magnus Johansson jobbar med museisystemet Carlotta på Statens museer för världskultur

Nytt i K-samsök: Svenskt hällristningsforskningsarkiv


Foto: Gerhard Milstreu. CC (by-nc-nd)

Nu är informationen från Svenskt hällristningsforskningsarkivs (SHFA) databas åtkomlig via K-samsök och sökbar i t ex Kringla. Det rör sig i dagsläget om ca 1700 objekt och som namnet antyder innehåller databasen information om hällristningar i Sverige. Positivt är:

  • Alla objekt har bild, foto, dokument, kalkering mm
  • Alla bilder är märkta med Creative Commonslicensen Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar
  • Alla objekt har länkar till motsvarande fornlämnings K-samsöksobjekt (från FMIS/Fornsök).
  • De flesta objekten (ca 91%) har koordinater och kan visar på kartan.


Foto: Evers Dietrich. CC (by-nc-nd)

Objekt som länkas ihop med andra objekt i olika databaser är mycket värdefulla för att skapa sammanhang. Nästa steg är att vi ska se hur vi kan skapa länkar tillbaka till SHFA-objekten från FMIS-objekten i K-samsök.

>> Johan Carlström, projektledare

Gästblogg: Etnografiska museet i K-samsök


Kniv från Lado, Afrika.

Dessa fyra är några av de ca 3000 mer eller mindre kända personer som av olika skäl samlat på sig de 220 000 föremål från hela världen som finns på Etnografiska museet i Stockholm. Hälften av dessa föremål har digitaliserats och är tillgängliga genom museets söktjänst och sedan 2 veckor är de även tillgängliga genom K-samsök. 40 000 av dessa föremål är nu fotograferade och visas med bild. Föremålen är i sin tur indelade i 3500 samlingar.

Etnografiska museet blir därmed det andra av Statens museer för världskulturs fyra museer som är med i K-samsök. Världskulturmuseet var det första och detta museum har nu också kompletterat sitt bidrag till K-samsök med 5700 fotografier.

Vad är det då för information som K-samsök har skördat från Etnografiska museet? Det är, precis som från Världskulturmuseet, inventarienummer, sakord, beskrivning och bild. Men nu har denna information kompletterats med geografiska uppgifter, material och förvärvsomständigheter. Det betyder att många av föremålen nu har fått en ungefärlig position i Google Maps. Eftersom många av ortnamnen har en ålderdomlig stavning lyckas dock inte alltid Google Maps hitta de många gånger ganska mystiska ortnamnen. Detta har gett oss ytterligare ett bra argument till varför vi behöver satsa på att kvalitetshöja våra data. En annan sak som kan vara bra att känna till är att förvärvsomständigheterna är registrerade på samlingsnivå. Vill du veta vem som samlade in kniven 1900.25.0004 så måste du gå till samlingen 1900.25 för att få reda på att det var löjtnant C. J. W. Jochnick som kom över den under sin vistelse i Afrika vid Stanley Falls och senare i Lado vid Vita Nilen (nuvarande sydöstra Sudan).

>> Magnus Johansson jobbar med museisystemet Carlotta på Statens museer för världskultur

Litteratur/publikationer i K-samsök

I samarbete med Kungl. biblioteket testar vi just nu att skörda ett urval poster från Libris som nu är sökbara, bl a via Kringla. Det handlar initialt om drygt 350 000 objekt (endast svenska titlar) från följande ämnen:

  • Bg – Allmänna museer
  • Cm.0 – religonshistoria allmänt
  • Cm-b – religionshistoria Norden
  • Cm-c – religionhistoria sverige
  • Fbr – Indoeuropeiska språk allmänt (runstenar)
  • Ib – konsthistoria
  • Ic – arkitektur
  • Id – skulptur
  • Ie – målarkonst
  • Ih – konsthantverk
  • Jc – arkeologi Sverige
  • K. – allmänt historia
  • kb. – Norden allmänt
  • kt. – Allmän kulturhistoria
  • Nc – geografi och lokalhistoria Sverige

Notera att vi fortfarande testar vilket innebär att mappningen inte är helt klar och de valda ämnena är inte helt bestämda. Finns det andra ämnen som kan vara intressanta?

>> Johan Carlström är projektledare för K-samsök på Riksantikvarieämbetet.