Archive for the 'Omvärldsbevakning' Category

Mitt första uppdrag som Första-hjälpen-arbetare för kulturarv

Margaretakyrkan i Oslo

Margaretakyrkan i Oslo

Jag har nyligen varit ute på mitt första uppdrag som Första-hjälpen-arbetare för kulturarv. Inte trodde jag att det här i trygga Norden skulle vara med anledning av en bomb. Det visade sig att svenska Margaretakyrkan i Oslo hade blivit skadad av Oslobomben. Kyrkan ligger ca 200 m från där bomben detonerade den 22 juli i år. Eftersom kyrkans husmor hade åkt på semester en kvart innan blev det inga personskador. Däremot hade fyra av fem konstglasfönster förstörts och ett svart sotlager täckte hela kyrkans interiör.

Riksantikvarieämbetet blev kontaktad av kyrkoherde Erland Söderström om skadorna och vi gjorde bedömningen att man från myndigheten borde åka över för att se om det fanns något vi kunde hjälpa till med. (Kyrkans omfattas inte av Kulturminneslagen då den ligger på norskt territorium.) Kanske fanns det även andra kulturinstitutioner som skulle behöva hjälp på något sätt? Jag hade ju bara för knappt ett år sedan fått öva liknande situationer på ICCROM i Rom. Hur tar man vara på kulturarv efter katastrofer? Vad är viktigt? Efter ett ganska kort samtal med kyrkoherden bestämde vi att jag skulle komma redan dagen efter. Det hade då gått ca 1 ½ vecka sedan bombdådet.

Förberedelser

Jag började i mina tankar att organisera arbetet. Vad var det nu man skulle göra? Vad var viktigt? Jo, att ta med sig bra utrustning och framförallt egen skyddsutrustning. Jag gick ut och handlade skor med stålhätta och handskar. Hjälm, kamera och annat ”bra-att-ha-material” packades ner. Jag hade fått reda på att byggnaden ansågs som säker att gå in i d.v.s., den riskerade inte att rasa. Men hur var det med avspärrningar? För säkerhets skull tog jag med mig passet och kanske borde jag ha haft en tjänstelegitimation som visade var jag kom ifrån? Jag försökte ta reda på så mycket jag kunde om Margaretakyrkan (byggnadsår, inventarier m.m.) och hittade då bl.a. några bilder av de trasiga fönstren som församlingen hade lagt ut på Facebook.

Besöket i kyrkan

Väl framme i Oslo träffade jag kyrkoherden och en svensk glas- och keramikkonstnärinna vid flygbussen. Området kring kyrkan var inte längre avspärrat, men det gick inte att köra bil raka vägen. Församlingens diakon, tillika kyrkoherdens fru, bjöd på soppa till lunch. Kyrkoherden berättade att de trasiga bemålade fönstren hade varit en gåva till församlingen på 1940-talet från norska krigsbarn som hade fått soppa i kyrkan under kriget, då det var stor brist på mat i Oslo. Nu låg stora skärvor av glaset på golvet, annat hängde i sina blyinfattningar och några större delar satt kvar och var oskadade.

 

Sotlager på textilförvaringsmöbel

   Sotlager på textilskåp i Margaretakyrkan, Oslo

En saneringsfirma var i full gång med att ta bort sot och sopa upp glasskärvor. Bränderna till följd av bomben gjorde att ett tunt lager av sot hade lagt sig över allt i kyrkan, församlingssalarna och även i prästgården intill. En konstglasfirma hade anlitats för att ta ner de resterande delarna av glasmålningarna. Man hade även satt för de trasiga fönstren med plywoodskivor och höll nu på att sätta upp byggställningar i kyrkan.

Ett första möte med berörda

Det hölls ett kort möte om glasmålningarna och hur man skulle behandla dem. Med fanns representanter från församlingen, Byantikvaren, försäkringsbolaget, konstglasfirman och en den svenska konstnärinnan samt jag från svenska Riksantikvarieämbetet. Kyrkan är inte skyddad enligt vår svenska kulturminneslag, men gul-listad enligt norsk lag. Det betyder att de behöver informera Byantikvaren om de tänker förändra kyrkan. De konstnärliga rättigheterna till glasmålningarna innehas av Emanuel Vigelandsmuseet. Det betyder att de behövde underrättas.

 

Glasskärvor från skadat förster

Glasskärvor från skadat förster

Diskussioner om glasmålningarna följde. Skulle man rekonstruera dem? Göra ett nytt konstverk av glasskärvorna? Man kom fram till att det var bäst att dokumentera resterna och se vad som går att göra av dessa. Därefter kan församlingen m.fl. ta ställning till om det är något som passar i kyrkorummet.

Jag påpekade att det var viktigt att ta hand om övrig konst och konsthantverk i kyrkan. Målningar, kors och textiler hade ett sotlager och riskerade även att bli mer nedsmutsade av arbetet med nedtagningen av glasmålningarna. Diakonen, vaktmästaren och jag hjälptes åt att täcka altare med lakan och att lyfta undan kors, dukar och kollekthåvar till andra utrymmen.

Jag fick sedan en inblick i konstglas och dess hantverk. Firman hade på 1990-talet renoverat glasmålningarna. Som tur var fanns det bra fotodokumentation av glasmålningarna från firmans tidigare arbete. Bilderna kommer säkert att vara mycket användbara i arbetet med en rekonstruktion eller ny tolkning.

Trasiga fönster och blommor på gatorna

Jag tog mig vidare ut och runt kyrkan för att se vilken skada bomben hade orsakat. Man hade tagit bort mycket glas och skräp från gatorna, men spåren av trasiga fönster var påtaglig. I många kvarter hade fönstren gått sönder och var nu ersatta med plywood. I Margaretakyrkan kunde man se att fönsterhakar som varit för svaga hade tryckts iväg och blyinfattningarna till glaset hade pressats inåt och gått av. Detta visade vilket tryck det måste ha utsatts för.

Påtagligt var även alla blommor på gatorna. Jag tog mig till domkyrkan där den största samlingen av blommor fanns. Man hade ordnat med vakter i domkyrkan som såg till att lagom många besökare kom in i taget och att de många ljus som tändes placerades på lämpliga ställen och utbrända togs bort. Extra handbrandsläckare fanns utplacerade både i och utanför domkyrkan. Man hade börjat samla in kort från blommorna för att arkivera i norska Riksarkivet.

Vad hände med Oslos kulturarv?

Jag har försökt följa vad som skett med övrigt kulturarv i det bombade kvarteren i Oslo. De hade möten med Riksantikvaren om hur man skulle återställa byggnaderna i Regeringskvarteren. Byantikvaren gick runt mellan de byggnader som de har ansvar för och skapade sig en uppfattning om skador. På text-tv kunde jag också läsa att konstverk evakuerades från de skadade byggnaderna.

Katastrofberedskap och restvärderäddning för kulturarvet i Sverige

Vi får verkligen hoppas att detta inte händer i Norden igen. Det är viktigt att vi vet hur och vem som agerar i katastrofsituationer. På Riksantikvarieämbetet arbetar vi med att skapa förståelse för katastrofberedskap och restvärderäddning för kulturarv. En del av detta är att se till att räddningstjänst vet att kulturarv har oersättliga värden som måste tas omhand på ett varsamt sätt, samt att vara tydlig med vad som är kulturarv. Vi bör även se till att det finns personer på plats snabbt så att man inte av okunskap städar eller sanerar bort bitar av kulturarv som kan vara viktiga vid återuppbyggnad och att det tas om hand på ett bra sätt.

Länkar:

Riksantikvaren

http://www.riksantikvaren.no/?module=Articles;action=Article.publicShow;ID=129837

Byantikvaren Oslo

http://www.byantikvaren.oslo.kommune.no/article198623-901.html

Erika Hedhammar arbetar som konservator med frågor som rör katastrofberedskap och restvärdesräddning på Riksantikvarieämbetet

Nytt år – nya uppdrag!

Uppdatering 2011-01-12: Enligt särskild PM om Samordningssekretariatet (Ku2010/2064/KT) bidrar även de stora stiftelserna, KB och Svenska Filminstitutet till finansieringen. Den totala budgeten uppgår till drygt 3,2 miljoner. PM pekar också ut några särskilt viktiga frågor för sekretariatets verksamhet: juridik, standarder, metodutveckling och EU-frågor.

_______

Ekonomistyrningsverket finns alla styrdokument för statens myndigheter publicerade. Om man är nyfiken på hur den kulturpolitiska kartan utvecklas kan man kika på regleringsbreven där, så det har jag gjort. Riksantikvarieämbetet får enligt 2011 års regleringsbrev använda högst fem miljoner kronor till förvaltning och utveckling av K-samsök. Rörande kulturarvsinformation och webb finns inga ytterligare direktiv explicit formulerade i dokumentet.

Vår Visby-granne Riksutställningar har fått ett helt nytt regeringsuppdrag rörande Digital förmedling av kulturarv;
Riksutställningar ska samla och sprida kunskap om digital förmedling av kulturarvet som ett led i en nationell strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande. Detta ska främst ske i samverkan med det nationella samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling av kulturarvet.

Och Riksarkivet ska – som förutskickades i höstens budgetproposition – inrätta en Enhet för samordning av digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling av kulturarvet;
Riksarkivet får i uppdrag att inrätta ett samordningssekretariat för digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling av kulturarvet. Samordningssekretariatet ska vara organiserat som en fristående enhet vid myndigheten och vara en resurs för det statliga kulturarvsområdet. Närmare inriktning för samordningssekretariatet kommer att formuleras i ett särskilt uppdrag från regeringen till Riksarkivet.

Riksarkivets samordningssekretariat finansieras genom en allmän skattning av anslagen till övriga kulturmyndigheter. Tillsammans bidrar sjutton organisationer (de centrala museerna men också Konstrådet, Kulturrådet och TPB) med 2 198 000:-. Man kan notera att stiftelserna Arbetets museum, Nordiska museet, Skansen och Tekniska museet (anslag 8:2) liksom gruppen ”Vissa museer” (anslag 8:3) undantagits från skattning.

Det ska bli mycket spännande att se hur de olika initiativ och uppdrag som nu finns på området kan samordnas på bästa sätt till glädje och nytta för sektorn. Närmast är vi förstås nyfikna på hur Riksarkivets uppdrag kan komma att preciseras.

>> Johanna Berg – Verksamhetsutvecklare, Riksantikvarieämbetet

Nya horisonter

The New Media Consortium (NMC) i USA samlar hundratals universitet och andra bildningsinstitutioner med intresse för ny media i utbildning och forskning. Varje år samlar NMC expertkommittéer med internationell representation för att diskutera fram vilka tekniska nyheter som kommer att få starkast genomslag de närmaste åren. Processerna har resulterat i en serie Horizon reports som finns att hämta gratis.

I år sammanställdes för första gången en temautgåva om museer, och trots att den inte är särskilt omfattande (knappt 35 läsvärda sidor) ger den en övertygande bild av den närmaste utvecklingen, och vilka effekter som kan väntas på museiområdet. Utgångspunkten är den stärkta roll som tekniken redan idag har i vår vardag och hur den på ständigt nya sätt påverkar vårt sätt att kommunicera, organisera oss, söka information, hålla kontakt med vänner och kolleger, lära och leka.

Det finns stora möjligheter i denna nya tekniska verklighet. Rapporten pekar på fyra fält som bedöms särskilt viktiga för museisektorn, och de är, i ordning:

  1. Rich media – alltså sammansatta data, bild, ljud, film och animationer – är till glädje för museerna eftersom det erbjuder nya verktyg för en djupare förståelse av samlingar, ideer och användare.
  2. Digitalisering/katalogisering är betydelsefullt eftersom användarna i stigande grad förväntar sig enkel tillgång till tillförlitliga och relevanta data av hög kvalitet. Detta kräver resurser och det är viktigt att insatserna planeras strategiskt.
  3. Användare/besökare (och personal) är vana att kunna använda teknik efter eget val. De vill gärna kommunicera och ta del av information genom sin egen dator/telefon och får allt mindre tålamod med miljöer som inte tillåter detta. Det behövs alltså öppna nätverk och apparatoberoende lösningar för att museimiljöerna ska uppfattas som attraktiva.
  4. En ny roll i det pedagogiska uppdraget. Överflödet av information och resurser på webben kräver att minnesinstitutionerna axla en ny, mer dialogisk och rådgivande roll. Många användare efterlyser hjälp med att hitta, tolka och kontextualisera föremål och idéer.

Men allt är inte solsken. Tyvärr finns det också en del problem, eller återhållande faktorer, som kan hejda utvecklingen. En del rör lokala förutsättningar på enskilda institutioner, men rapporten fokuserar på det som bedöms utgöra gemensamma utmaningar för hela sektorn.

Bland det som bedöms som mest avgörande nämns t ex att alltför få museer har en strategisk plan för att hålla jämna steg med ens den mest beprövade teknik. De framsteg i effektivare arbetsflöden och tekniker för innehållsproduktion som man kan se i andra branscher, har inte haft tillräckligt genomslag i minnessektorn. Museerna behöver vidare se över sitt samhällsuppdrag. Expert-gruppen noterar en bristande förståelse för förhållandet mellan museets IT, samlingarna på nätet och hur folk använder teknik utanför institutionen. Dessutom saknar alltför många museipedagoger verktyg, resurser och stöd för att kunna möta de tekniska utmaningar de ställs inför. Rapporten pekar på brister i de universitetskurser som utbildar museipedagoger, och framhåller att de ansvariga ute på museerna måste höja ambitionsnivån vad gäller kompetensutveckling på IT-området.

Efter att ha tecknat denna bakgrund går rapporten in på det som komma skall. Utvecklingen går rasande fort och hur ska man veta vad som är morgondagens ton¬givande tekniker och tjänster? Expertgruppen bakom rapporten har haft ett femtiotal emerging technologies på bordet och prioriterat sex stycken. Expertgruppen pekar på några redan befintliga exempel på varje område (se nedan) och har också sammanställt en läslista (som du kan fylla på).


Mobila lösningar och Sociala media kommer inom ett år

Enligt färska repporter kommer mobilen att vara den vanligaste vägen till internet redan 2013 och långt innan dess beräknas antalet mobila verktyg gå om antalet fasta datorer. Användarna vill kunna använda dem överallt, och det blir dessutom billigare för en institution att t ex låta besökaren podda ljudfiler till sin egen mobil, än att köpa in låneapparatur för audioguider. Se t ex American Museum of Natural History och MOMA Teen Audio.

Sociala media ska inte förväxlas med sociala nätverk. Den väsentliga utvecklingskraften ligger i den mångfald av lättanvända webbtjänster som öppnar för user generated content (UGC, användargenererat innehåll), interaktion och dialog, och som gör det lätt för en enskild användare att bidra, svara och dela med sig av sina intryck. Sociala media, skriver expertgruppen, är framför allt publikens röst – oändligt kreativ och uttrycksfull. Se t ex ArtBabble på Indianapolis Museum of Art och Brooklyn Museum Freeze Tag!

Augmented reality (AR) och Plats-bundna tjänster kommer inom två-tre år
Tekniker för förhöjd eller förstärkt verklighet har länge framstått som science fiction-drömmar, men idag har den parallella utvecklingen inom olika områden nått en punkt då de är helt uppnåeliga. Mobila verktyg blir allt kraftfullare och mer lättanvända, och samtidigt allt kompaktare och billigare. Med GPS och bildigenkänning beräknar expertgruppen att AR få vidare spridning kring 2013. Museer är ju redan i AR-branschen, om än med mer lågteknologiska verktyg, och användarna är absolut redo nu.
Se t ex den samordnade franska satsningen på CultureClic och Museum of London Street Museum.

Plats-bundna tjänster är sådana som ger användarna skräddarsydd information utifrån den plats där de befinner sig. De är på intet sätt oberoende av andra verktyg som presenteras i rapporten, men de förtjänar ändå en egen mässa. För museer erbjuder de här nya tjänsterna unika möjligheter att möta sina användare när, och där, de är beredda att rikta blicken mot det som museet presenterar. Det kan t ex handla om att geotagga offentlig konst, eller informera om historiska platser just där användaren står med sin mobil.
Se t ex Museum of the Phantom City och nru (near you).

Rörelsestyrd teknik och Den semantiska webben kommer inom fyra-fem år
Användare kan i stigande grad styra sina mobiler och andra apparater med rörelser. Den som använt en iPhone/iPad vet hur man ska stryka över eller knacka på skärmen, och hur man kan vrida och vända på den och därmed påverka funktionaliteten. Istället för att som tidigare behöva lära oss maskinernas sätt, kan vi se fram emot verktyg som följer det vi uppfattar som naturliga, intuitiva rörelser och handgrepp. Än så länge används de här nya funktionerna mest i dataspel men de kommer att sprida sig. Och eftersom de kan väntas förändra själva vår förståelse av vad det innebär att arbeta med datorer (och digitala media) kan man tala om transformative technology. Se t ex Oakland Museum in California Land Grab Exhibit och Uffizierna i Florens.

Idén med den semantiska webben är att alla de data som nu finns lätt tillgängliga på webben också ska kontextualiseras genom att bindas samman i meningsfulla kedjor av relevant information. På det sättet skulle var och en som gör en sökning på t ex turkey slippa att på egen hand skapa reda i vilka träffar som rör landet (Turkiet), kalkonfarmningen, matrecepten eller filmerna. Webben skulle hjälpa användaren att sortera, och varje användare kunna bygga vidare på andras redan nedlagda arbete. När man talar om hur det här ska gå till finns det olika bud på top-down eller bottom-up, och museisektorn tycks vara ett av få områden där bottom-up uppfattas som den bästa lösningen. Trots att den semantiska webben befinner sig i början av sin utveckling kan vi ganska snart få se en brant utveckling på just detta område. Museums are perfect candidates for semantic tools.

Se t ex holländska Rijksmuseums CHIP-project och Aalto University i Helsingfors CultureSampo. Eftersom den semantiska webben är lite knepig att konceptualisera rekommenderas också Richard McManus korta text om The Modigliani Test.

Läs också hela Horizon-rapporten här (pdf).

>> Johanna Berg jobbar som verksamhetsutvecklare på Riksantikverieämbetet

Nytt på nätet – vecka 39

Riksarkivet tillgängliggör historiska kartor
Upptäck det historiska kulturlandskapet från 1600-talet och framåt. Du behöver en plugin installerad, DjVu
.

7 Ways Mobile Apps are Enriching Historical Tourism
Intressanta exempel på mobilappar (främst för iPhone verkar det som) som används i historik förmedling.  Det är tunnt på denna front i Sverige vad jag vet men jag tror att mycket kommer att hända det närmaste året.

Open Government Licence (OGL) for public sector information
Brittiska motsvarigheten till Riksarkivet, The National Archives ökar användbarheten av sin data genom att använda Open Government Licence (OGL) for public sector information. Detta innebär att du får göra följande med deras information (se undantag i länken ovan):

  • Copy, publish, distribute and transmit the Infomation;
  • adapt the Information;
  • exploit the Information commercially for example, by combining it with other Information, or by including it in your own product or application.

Man har kommit långt i Storbritannien när det gäller öppen data. Det ger oss andra bra best practice att använda oss av när vi tillgänggör “vår egen” data.

Projektet Europeana Connect demonstrerar hur man kan tagga upp bilder
Riksantikvarieämbetet har bidragit med ett urval foton från Flickr Commons för en prototyp som utvecklas i det Europeana-relaterade projektet EuropeanaConnect. Prototypen visar hur användare kan annotera bilder.

Beställ bo och få den skannad!
Umeå universitetsbibliotek har  öppnat sina samlingar för onlinebeställningar. Det innebär att böcker digitaliseras och levereras elektroniskt till användaren. Det blir med andra ord beställaren som bestämmer vad som ska digitaliseras. Tjänsten omfattar naturligtvis böcker som saknar upphovsrättsskydd, huvudsakligen böcker tryckta före år 1900. Gratis? Nej! Förutom en grundavgift betalar du en avgift för varje sida som skall digitaliseras. Något pris kunde jag dock inte hitta.

Prata eller spamma?
“Beter du dig som att det är en envägskanal och bara spammar ut din reklam utan att delta i någon form av samtal är det ganska poänglöst. Det intressanta sker när du väljer att låta det sociala fokuset ta över din traditionella marknadsföring. Digital storytelling och kunskapsmarknadsföring till exempel är något jag tror att vi kommer se allt mer av de närmaste åren baserat på insikten att man som företag tjänar på det.”

Hjälpmedel att fånga berättelser vid ett fotoalbum?
Hur många gånger har man inte varit med om att man skulle vilja kunna fånga berättelser när man bläddrar igenom ett fotoalbum?

Nytt på nätet – vecka 36

Om man inte har en miljon eller två så kan man ändå göra saker på nätet.
28 low-budget, easy-to-do things to do with new media for cultural institutions

Datainspektionen skriver om myndigheter och företag som vill vara på Facebook
Nu kan kommuner, myndigheter, företag och andra organisationer som använder sociala medier som Facebook och Twitter kostnadsfritt hämta en vägledning för hur personuppgifter ska hanteras i dessa nya kommunikationskanaler.

Arkiv Kronoberg använder rss-flöde från Platsr på sin webb.
Du kan också hämta en länk från Platsr och låta din hembygds platser visas på din webb!

Nytt på nätet – vecka 35

Buss och spårvagn på Munkbron 1964 by Spårvägsmuseet, on Flickr
Creative Commons Attribution-Noncommercial-No Derivative Works 2.0 Generic License by  Spårvägsmuseet
Foto: Håkan Trapp, 1964

Spårvägsmuseet på Flickr
Flera svenska museer har börjat använda Flickr under året. Senaste i raden som jag uppmärksammat är Spårvägsmsueet som dessutom märker bilderna med Creative Commons, verkar vara Erkännande-Ickekommersiell som används. Kristina Andersson har sammanställt vilka ABM-institutioner som använder CC på sin blogg. Märk dock att Riksantikvarieämbetets bilder på Flickr inte är CC-licensierade då det handlar om foton med utgången skyddstid (vilka därmed är fria att använda utan restriktioner). Känner du till fler institutioner som lagt ut bilder under CC?

Huka er gubber och kärringer, nu twittrar de loss!
Social networking use among internet users ages 50 and older has nearly doubled — from 22% to 42% over the past year.

Nytt på nätet – vecka 34

Här kommer lite nyheter med nät- och kulturarvsanknytning från veckan som gick.

Statens maritima museer (SMM) lägger ut filmer på Vimeo
SMM lägger sedan en tid ut mycket intressanta filmer på Vimeo, t ex från bärgningen av Vasaskeppet. Intressant att de använder Vimeo istället för t ex Youtube. Skulle vara intressant att få höra en motivering.

Excavation of the Vasa ship from Statens maritima museer on Vimeo.

Tekniska museet använder Bambuser
Tekniska museet har börjat använda Bambuser, senast när de testflög ett Bleriot XI från 1918 i helgen. De finns även på Youtube.

Jag (Johan Carlström) gästbloggar på Creative Commons Sveriges blogg

Omeka, Open Source-system för arkiv, museer, föreningar m fl
Omeka är ett fritt verktyg för att skapa och dela med sig av mindre samlingar, kanske inom ramen för ett tema. Det finns funktioner för att skapa virtuella utställningar, samla in berättelser, geotaggning, kommentarer mm. Jag har bara skummat innehållet men det verkar finnas potential. Någon som testat?

What Is Omeka from Omeka on Vimeo.

Översikt över de större postionsbaserade tjänsterna.

Krisitna är en gymaniselärare som bloggar insiktsfullt om nya medier, Creative Commons med mera, främst ur ett skolperspektiv. Läs!