Archive for the 'Öppenhet' Category

Tips till institutioner som vill anlita en Wikipedian in residence

Wikipedia globe in a keychain! by: @bastique (CC by-sa)

I onsdags förra veckan godkände styrgruppen slutrapporten för Riksantikvarieämbetets Wikipedia-projekt (rapporten kommer snart att läggas ut på nätet). Det har varit både kul och utvecklande att jobba i projektet där vi på Riksantikvarieämbetet har kommit till insikt om både hur vi ser Wikipedia (positivt) samt hur Wikipedia och Wikimedia Commons kan passa in i informationsarkitekturen kring kulturarvsdata.

Utifrån de erfarenheter vi gjort tillsammans med våra Wikipedian in Residence kommer här några tips till andra institutioner som är nyfikna på att jobba enligt samma modell. Listan återfinns i Lennart Guldbrandssons rapport (bilaga till slutrapporten) samt i slutrapporten (något modifierad):

  • Jobba med en mindre grupp eller grupper  av anställda (5-10 personer) vars arbetsuppgifter kan kopplas tydligt till innehållet i Wikipedia.
  • Jobba med lågt hängande frukter för att komma igång, t ex foto eller artiklar som enkelt kan skapas eller kvalitetshöjas kopplat direkt till deltagarnas intresse och arbetsuppgifter.
  • Låt gruppen eller grupperna träffa ”sin” Wikipedian in Residence regelbundet, gärna oftare i början av början av projektet.
  • Deltagarna bör ha särskilt avsatt tid att delta i gruppmöten samt jobba på egen hand.
  • Anordna inspirationsmöten för andra intresserade, internt och externt. Det ger projektet tyngd i organisationen.
  • Var kommunikativ utåt gällande vad som händer.
  • Låt Wikipedian in Residence träffa övriga anställda. Spontana möten kan inspirera.
  • Meddela och återkoppla deltagarnas bidrag tidigt för att visa att fokus ligger på att bidra.
  • Gör enkelt informationsmaterial (Wikimedia Sverige kan vara behjälpliga).

>> Johan Carlström är projektledare för Wikipedian in Residence på Riksantikvarieämbetet

DAP och digital infrastruktur: reflektioner från 2012, och planer för 2013

En oriktad graf bestående av länkade noder

I våras började vi med ett nytt och ambitiöst program för att ta reda på — och få någon sorts ordning i — flödet av digital arkeologisk data. Den ‘Digitala Arkeologiska Produktionskedjan‘ eller ‘DAP’, som det provisoriskt heter, har fått en lovande start under 2012!

Efter en del planeringsarbete och uppsökande på våren genomförde vi under sensommaren en kartläggning över den nuvarande produktionskedjan för arkeologisk information inom tillämpningen av Kulturminneslagen. Den här förstudien utfördes som en del av Riksantikvarieämbetets samverkan med Länsstyrelserna, med syftet att hitta sätt att förenkla överföringen av digital data oss emellan. Förstudien innebar fyra arbetsmöten i Stockholm, varav två handlade i huvudsak om sätt att förena olika ärendehanteringssystem inom Länsstyrelserna, och två om den bredare kartläggningen av den digitala arkeologiska produktionskedjan. Deltagande var representanter från olika delar av den svenska kulturvårdssektorn, från Länsstyrelserna, museer, arkeologiföretag, universitetsforskare och olika avdelningar av Riksantikvarieämbetet.

Arbetsmötena blev väldigt givande, med flera utredda frågor och även några nya frågor, som ledde till livliga diskussioner. En delrapport från förstudien levererades i oktober, och en slutrapport i december. Rapporten beskriver kortfattat hur KML-processen ser ut idag, med särskilt fokus på informationsöverföring mellan olika aktörer, och lämnar förslag på fortsatt arbete för att göra processen smidigare, säkrare och nyttigare. Den ligger till grund för våra planer för DAPs framtid, och vi lämnade 2012 väl förberedda för de nästa faserna i arbetet.

I övrigt har DAP-programmet under 2012 presenteratsCAA-SE; vi har haft givande diskussioner med representanter från den Norska Riksantikvaren som står inför många av de samma digitala utmaningarna som vi; och vi har gjort framsteg mot ett närmare samarbete med befintliga tjänster i angränsade områden, som SEAD och SND.

DAP 2013

Utifrån rekommendationerna i rapporten från sommarens förstudie kommer fortsättningen på DAP-programmet under 2013 att bestå i huvudsak av ett omfattande planeringsarbete. Detta ska delvis fördjupa processkartläggningen som utfördes under 2012, men framförallt modellera och kartlägga andra aspekter av DAP programmet som vi knappt har berört hittills. Vi ska exempelvis genomföra ett begreppsmodelleringsarbete för övergripande arkeologiska begrepp (t.ex. lämningstyper, perioder och antikvariska händelser). Det är tänkt att detta i sin tur, tillsammans med en kartläggning av interna processer, ska ligga till grund för påföljande datamodellering som kan hjälpa oss skapa nya system som bättre hanterar kulturvårdsdata enligt både vår egna och andras behov. Begreppsmodelleringen blir också viktig för att kunna skapa maskinläsbara semantiska ontologier för gemensamma arkeologiska begrepp, som kan kopplas till liknande standarder från andra länder och användas som auktoriteter för svenska kulturvårdsresurser på nätet.

Målet är att det vid årets slut ska finnas en plan för utvecklingen av en ny infrastruktur för arkeologisk information, och att vi därmed ska vara väl förberedda att börja med det konkreta utvecklingsarbetet under 2014. Som förr ser vi fram emot att samarbeta med och få återkoppling från andra. En av förstudierapportens tydligaste rekommendationer är att vi ska skapa någon sorts förvaltningsråd bestående av olika intressenter i kulturvårdssfären, för att hitta öppna, gemensamma lösningar som alla kan få nytta av.

>>Marcus Smith jobbar med utredningen kring arkeologisk information på Riksantikvarieämbetet

Europeana Awareness

Europeanas logotyp
Foto: Europeana

Tidigare i somras var delar av min enhet (Informationsutveckling) på Europeana plenary sessions i Leuven, Belgien. Seminariedagarna syftade bland annat till att ge inspirerande presentationer och case studies om öppen data, styrkan i nätverk,  senaste utvecklingen inom digitalisering, teknik och webb för kulturarvssektorn.

Det var väldigt bra konferensdagar både med tanke på innehåll och logistik men även de sociala evenemangen efteråt. Det var också ett tillfälle att nätverka kring Europeana Awareness-projektet. Här är ett tidigare inlägg från Europeanas Leuven-konferens.

Europeana Awareness (EAwareness) är ett Best Practise Network som syftar till att skapa uppmärksamhet kring Europeanas plattform och marknadsföra den, för att på så sätt stimulera intresse och användning av den mängd data som finns tillgänglig via plattformen: Europeana is a single access point to millions of books, paintings, films, museum objects and archival records that have been digitised throughout Europe. It is an authoritative source of information coming from European cultural and scientific institutions.

Sex olika Work Packages (WP’s) ingår i EAwareness, varav WP 2 – 5 fokuserar på att skapa intresse för Europeanas data för användare och yrkesverksamma. WP1 organiserar PR-verksamhet kring EAwareness och WP6 koordinerar och projektleder EAwareness.

Riksantikvarieämbetet medverkar genom WP1 Public Media Campaign via Kommunikationsenheten samt WP4 Connecting cultural content with the tourism sector via Informationsutvecklingsenheten.

Vi på Riksantikvarieämbetet ansvarar för att arrangera en serie workshops tillsammans med Culture24 under hösten och våren. Culture24 är en engelsk organisation som driver en webbsajt  som stödjer och marknadsför kulturella events, museer, gallerier och liknande i England, för besökare på nätet. De finansieras bland annat av Arts Council England.

Jane Culture 24
Jane, Culture24, Brighton.
Foto: Riksantikvarieämbetet (CC-by)

Riksantikvarieämbetets roll är att tillsammans med Culture24 undersöka huruvida deras modell (event-aggregation tillsammans med kulturarvsdata) kan fungera i Sverige med de förutsättningar vi har. Vi tror att kulturarvsdata kan blir mer nyttjad och tillgänglig om den kombineras och paketeras med annan turistrelaterad data och ingår på ett naturligt sätt i användarnas online-flöden. Tanken är alltså att laborativt modellera fram olika sätt att knyta kulturarvsdata till event- och turistinformation på ett sätt som underlättar för användare på nätet och stödjer besöksnäringen. Resultatet av dessa workshops samt analysen av dem kommer att levereras i en rapport i juni 2013.

Jag och min kollega Henrik Summanen åkte till Brighton förra veckan för att träffa Culture24 för att planera de kommande workshopsen. Det var två intensiva dagar, dels för att sätta sig in i respektive verksamheter, hitta likheter och olikheter men också för att sätta agendan för de workshops vi ska anordna här i Sverige. Den första blir sannolikt i december, i Visby. Workshop två och tre kommer hållas i Stockholm nästa år där vi också kommer att bjuda in externa diskussionspartners som kan ge värdefull input till modelleringen.

Maria Logothetis jobbar med Platsr och Europeana Awareness på Riksantikvarieämbetet.

 

 

 

 

 

Archaeological Resources in Cultural Heritage. A European Standard. (ARCHES)

Före sommaren gick startskottet för EU-projektet ARCHES vars syfte är att skapa en europeisk standard och en “best practice“guide för skapande och förvaltande av arkeologiskt arkivmaterial. Projektet har initierats av Archives som är en arbetsgrupp under European Archaeological Council (EAC) och ska syfta till att underlätta tillgängliggörandet för det europeiska gemensamma kulturarvet, stödja arbetet med att förvalta arkivmaterial runtomkring i hela Europa och stimulera till ökad rörlighet för arbetskraft inom Europa.  Arkeologiska arkiv definieras av EAC och i projektet som:

all moveable remains/heritage, data and documentation from any archaeological observation or intervention.“

Det innebär alltså att arkeologiskt arkiv är allt det som anses värt att spara efter alla typer av arkeologiska projekt. Det består av allt skrivet, ritat, fotografiskt och digitalt material, men även fynd, fyndsamlingar och prover. Standarden och guiden är tänkt att omfatta hela kedjan från producerande, sammanställning, överföring och arkivering/förvaltning av arkivmaterialet.

Sverige och Riksantikvarieämbetet deltar under 2012-2014 genom att leverera in svenska lagar, riktlinjer och vägledningar och diskuterar innehållet i vägledningen och guiden som skrivs. En enkätundersökning och en workshop kommer att hållas under 2012 och 2013 dit verksamma inom området bjuds in. Standarden och guiden kommer slutligen att godkännas av EAC:s styrelse och ambitionen är att det kommer att bli ett dokument som kan användas och implementeras i hela Europa för höja medvetandet om och standarden på den arkeologiska arkiveringen.

Annika Carlsson, Förvaltningsavdelningen, Riksantikvarieämbetet, tel: 08-51918351

Läs mer:

EAC. Workinggroup Archives: http://www.european-archaeological-council.org/13-0-Archives.html

Linkedin: http://www.linkedin.com/groups/ARCHES-Archaeological-Resources-in-Cultural-4482324?trk=myg_ugrp_ovr

Ett projekt finansierat av europakomissionens Culture Programme.    

 

 

 

 

Så kan Wiki Loves Monuments berika data från Riksantikvarieämbetet


Vinnaren av förra årets svenska upplaga av Wiki Loves Monuments. Foto: Ulff (CC by-sa)

Den gångna helgen sparkade årets upplaga av Wiki Loves Monuments igång. Det är en tävling som går ut på att fotografera fornminnen, byggnader och fartyg och ladda upp dessa på Wikimedia Commons (den mediadatabas kopplad till Wikipedia). På så sätt kan bilderna användas för att illustrera artiklar om t ex k-märkta hus. Ansvariga för den svenska delen av tävlingen är Wikimedia Sverige tillsammans med användarna på svenskspråkiga Wikipedia.

Det finns appar både för Android och iOS vilket gör det möjligt att fota och ladda upp bilder direkt på plats. Jag har själv testat Android-appen och det funkar riktigt smidigt. Data från FMIS och Bebyggelseregistret ligger till grund för fornminnes- och byggnadsdatan som används i tävlingen.

Vi håller just nu på att planera för höstens utvecklingsomgång i K-samsök (SOCH) och Kringla och ett av våra “spår” är att utveckla möjligheter att visa bilderna från tävlingen (och givetvis andra bilder) vid t ex fornminnen i Kringla. Detta möjliggörs då man vid uppladdningen av bilden anger id-numret i FMIS resp Bebyggelseregistret. Länkarna lagras i vår databas för användargenererat innehåll och kopplas ihop genom K-samsök.

På så sätt kan vi använda den crowdsourcade datan för att kvalitetshöja data från Riksantikvarieämbetet och då många fornminnen och byggnader saknar bilder är detta mycket värdefullt. Detta begränsas givetvis inte till Riksantikvarieämbetets data utan all data i K-samsök kan kopplas ihop med bilder i Wikimedia Commons.

Då de uppladdade bilderna dessutom märks med Creative Commons så finns det inte heller några rättsliga hinder för oss att att visa dessa i våra tjänster.

>> Johan Carlström jobbar med Kringla och K-samsök på Riksantikvarieämbetet.

 

Lägesrapport från Wikipedia-projektet

I tisdags träffade Henrik Summanen och jag Lennart Guldbrandsson (en av våra Wikipedian in Residence) för att sätta ramarna för genomförandet av projektet. Såhär ser det ut just nu.

Vi har satt ihop en pilotgrupp bestående av medarbetare från Visby och Stockholm. Dessa kommer att jobba med innehåll i Wikipedia utifrån sina kompetenser. Gruppen kommer att träffas, uppdelat på Visby och Stockholm, under tre halvdagar för handledning. Under övrig tid sker handledning på distans. Gruppen ska jobba med allt ifrån att kvalitetshöja existerande artiklar (med t ex referenser och länkar till källor och resurser) till att skriva nya artiklar.

Vid två tillfällen anordnar vi inspirationsseminarier (halvdag i Visby och Stockholm) som riktar sig till både interna och externa kollegor som är intresserade av Wikipedia som verktyg. Exakt datum för dessa kommer snart.

Den 30 november bjuder vi in till ett slutseminarium i Stockholm där projektets resultat presenteras och sätts i ett större sammanhang. Mer info om detta seminarium kommer snart men glöm inte bort att skriva upp datumet. ;)

Vilka som deltar och vilka artiklar vi jobbar med kommer man att kunna följa på projektets sida på Wikipedia. Vår tanke är att denna sida på sikt ska kunna användas av flera institutioner som jobbar med innehåll i Wikipedia för att t ex lyfta upp artiklar som man kan kvalitetshöja gemensamt.

>>Johan Carlström är projektledare för Wikipedian in Residence på Riksantikvarieämbetet

Nu länkar vi ihop Kringla och Wikipedia

Som en del i vårt arbete med att koppla ihop data i K-samsök (t ex fornminnesdata) med artiklar i Wikipedia så kan du nu som inloggad användare lägga in länkar till Wikipedia från objektspresentationerna i Kringla. Tanken med detta är att kunna ge användarna en möjlighet att läsa mer om intressanta föremål/platser/personer osv och få tillgång till fler källor.

Du kan registrera ett nytt konto eller logga in med ditt Platsr-, Facebook-, eller Twitterkonto. Konton du skapar i Kringla kan du sedan använda även för att logga in på Platsr. Du kan lägga in två typer av länkar; dels länkar till artiklar som beskriver objektet (t ex Rökstenen), dels länkar till närliggande ämnen (t ex runor i exemplet Rökstenen). Exempel.

Tanken är att senare tillgängliggöra dessa länkar så att de kan användas i fler tredjepartsapplikationer baserat på K-samsöksdata. Vi kommer under hösten även att se över möjligheterna att “skörda” länkar till Wikipedia-artiklar som innehåller länkar till objekt i K-samsök (t ex kyrkor i Bebyggelseregistret, exempel), dvs finns det en länk till t ex en kyrka i en Wikipedia-artikel så syns länken till denna artikel vid objektet i Kringla.

Då detta är en beta-funktion kan det finnas saker som behöver förfinas. Hittar du buggar eller har förslag på vidareutveckling får du gärna kommentera här eller kontakta oss på kringla (at) raa.se.

>>Johan Carlström jobbar med Kringla, K-samsök och Wikipedian in Residence på Riksantikvarieämbetet.

 

 

Fornminnen + spel + smartphones

I måndags pratade jag på Parolado som anordnades av Riksutställningar tillsammans med  Business Arena, Fastighetsnytt och Gotlands Näringsliv och Etablering AB under Almedalsveckan. Parolado går ut på att man håller ett 6 minuter långt mikroföredrag om en idé eller något annat man brinner för. Jag pratade om hur man skulle kunna kombinera fornminnesdata och spel/gamification.

På Riksantikvarieämbetet och andra institutioner så har man pratat om Digital by Default under en tid, dvs om en resurs in finns på nätet är risken stor att användaren inte hittar och använder den. Under senaste åren har det blivit tydligt att det dessutom handlar om Mobile by Default, dvs att man bör utgå ifrån att användaren har en smartphone, tablet eller annan bärbar enhet som primär pryl för att få tillgång nätet.

Jag kommer i detta inlägg att presentera en idé på en mobilapp som jag funderat kring. Denna app finns inte och vi på Riksantikvarieämbetet kommer inte att utveckla en sådan. I slutet av inlägget berättar jag varför vi inte kommer att utveckla en sådan app. Idén går ut på att kombinera fornmimmen, spel och smartphones.


Foto: På-Nils Nilsson, 1977.

Har ni tänkt på att ibland när man rör sig ute i naturen så händer det att man ser saker som fångar ens intresse, saker som sticker ut och som inte känns som ett resultat av naturen själv? Det kan vara en ruin efter ett gammalt torp eller ett röse högt uppe på en höjd. Detta sätter igång fantasin, åtminstone hos mig. Vem bodde där och hur såg det ut? Varför bemödade man sig att släpa alla dessa stenar upp på höjden och varför var det viktigt att de var lika stora?

Ibland behöver vi träna ögat eller titta efter en extra gång för att se fornminnen. Idag finns det dock digitala hjälpmedel som hjälper oss att hitta dessa, både när vi sitter hemma vid datorn eller finns ute i naturen med våra smartphone i högsta hugg!

Fler och fler äger idag en smartphone. Har du en sådan vet du nog att det idag finns flera sätt att ”checka in” på en plats med hjälp av en mobiltelefon för att sedan dela denna plats med andra. Denna plats kan vara en affär, restaurang eller konsert. Kanske finns det personer jag känner i omgivningen som jag vill träffa eller som vill träffa mig? De mest kända tjänsterna för detta är nog Foursquare och delvis Facebook. Dessa tjänster har även ofta ett spelmoment där jag tävlar med mina vänner, t ex vem som besökt en plats flest gånger.

Gemensamt för fornminnen och tjänsterna ovan är att de tar avstamp i platser i landskapet, platsen där jag befinner mig just nu.

Nu över till min idé…


Galgberget i Visby. Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetet

Tänk dig att du befinner dig uppe på Galgberget strax utanför Visby. Du funderar över vad den konstiga stenkonstruktionen kan vara? Du plockar fram din smartphone och ser vad som finns i närheten. Du väljer galgen från listan du får fram, får en kort beskrivning och väljer att checka in. Eftersom du inte är först på platsen får du endast några få poäng men du ser att det inte finns något foto som föreställer galgen. Eftersom du är först med att fota får du några extra poäng och väljer sedan att dela platsen och fotot på t ex Twitter. Annan interaktion (t ex en tolkning) skulle kunna ge fler poäng osv. Du kan sedan tävla med dina vänner, få extrapoäng för att du t ex checkat in på flest runstenar osv. Man kan även tänka sig en skärning där olika kommuner eller socknar tävlar om att vara först att fota alla fornminnen i en viss kommun. På detta sätt dokumenterar vi kulturarvet samtidigt som det är kul. :)

Då ställer du dig kanske frågan; varifrån ska jag få alla dessa fornminnesdata, med koordinater dessutom? Sådant kostar säkert dyra pengar. Riksantikvarieämbetet förvaltar en webbtjänst som heter K-samsök som tillgängliggör kulturarvsdata från svenska museer, Riksantikvarieämbetet m fl. Via denna tjänst kan du, gratis, hämta information från Riksantikvarieämbetets fornminnesregister via ett öppet API och använda i andra tjänster, t ex appar för smartphone. Detta register innehåller information om drygt 800 000 fornminnesobjekt, allt från husgrunder och runstenar till vrak och ringmurar och växer hela tiden. Just nu planerar vi att tillgängliggöra datan i K-samsök under Creative Commons Zero eller CC0 för att säkerställa att datan är fri att använda i alla sammanhang. Du skulle alltså kunna ta några kronor i betalning för appen utan att någon säger ifrån.

Vi på Riksantikvarieämbetet har inte medel att utveckla och ffa förvalta en sådan här ”fornminnesincheckningstjänst”. Vi har inte heller tillräcklig kunskap om målgrupper och användarbeteenden. Istället tillhandahåller vi bra grunddata som vi gärna delar med oss av och som vi hoppas kan används på nya och oväntade sätt. Är du sugen på att förverkliga min idé eller har du en helt annan idé? Skicka ett mail till ksamsok (at) raa.se för att få en API-nyckel.

>>Johan Carlström jobbar med K-samsök på Riksantikvarieämbetet

Platsr web critique session i Leuven, Belgien.

Detalj av Stadshuset i Leuven.
Del av Stadshuset i Leuven, Belgien.
Foto: Werkmens (CC BY-NC-ND 2.0)

I mitten av juni var delar av min enhet (informationsutveckling) på Europeana plenary sessions i Leuven, Belgien. Seminariedagarna syftade bland annat till att ge inspirerande presentationer och case studies om öppen data, styrkan i nätverk,  senaste utvecklingen inom digitalisering, teknik och webb för kulturarvssektorn. Det var väldigt bra konferensdagar både med tanke på innehåll och logistik men även de sociala evenemangen efteråt.

Jag körde en pitch med Platsr som var under luppen för kritik från en proffsig panel, en så kallad web critique session. Panelen hade gått igenom vissa delar av Platsr sajt i förväg och kom med konstruktiv kritik inför en publik kring funktioner och design som behöver förbättras. Ja, helt smärtfritt var det inte men å andra sidan var flera av deras påpekande saker som vi ska fixa i höstens utveckling! Så det var ju bra.

Exempel på vad de kommenterade var: förstora upp bilderna/bildmaterial, bort med tomma sektioner utan innehåll (alltså, visa bara ut sektioner ifall det finns nåt uppladdat/inlagt), peppa användarna med bättre texter om att fylla på, ta bort onödiga funktioner som inte används (även om det lagts mycket resurser på att bygga dem).  En annan sak de tog upp var att man bör kunna börja redigera material utan att vara registrerad/inloggad, men då man vill spara/publicera promptas man att logga in/regga sig. Kan vara en bra idé, eller?

Panelen bestod bland annat av Nick Stanhope från Historypin, samt Christopher Murphy och Nicklas Persson från Web Standardistas.

För övrigt har vi mjukstartat utvecklingen på Platsr redan från och med denna vecka för att vara på banan i september.

Maria Logothetis jobbar med Platsr och Europeana Awareness på Riksantikvarieämbet.

Presentation av Wikipedian in Residence

Efter att ha gått igenom alla ansökningar har vi till slut fattat ett beslut vilka två personer som kommer att vara Wikipedian in Residence resp Wikipedian developer in residence på Riksantikvarieämbetet under 2012.  Vår developer presenteras på tisdag nästa vecka. Vår Wikipedian in Residence är :

Lennart Guldbrandsson

Lennart Guldbrandsson är i grunden manusförfattare och redaktör. Han började redigera på Wikipedia 2005, främst i artiklar om litteratur, film och TV. 2007 blev han ordförande i Wikimedia Sverige och har rest både inom och utanför Sveriges gränser och föreläst om Wikipedia. 2008 skrev han en av de första böckerna om Wikipedia (”Så fungerar Wikipedia”), och har dessutom varit anställd två gånger av Wikimedia Foundation. Numera driver han firman Element X och delar sin tid mellan att föreläsa om Wikipedia och att hjälpa andra att skriva.

Vi kommer nu att gå vidare genom att genomföra en första workshop där vi kommer att sätta ramarna för developer-delen i projektet, dvs tekniska kopplingar mellan Wikipedia och K-samsök. Höstens arbete består bl a  i att anordna interna utbildningar i Wikipedia. Inför detta kommer en pilotgrupp att sättas samman. Utöver detta kommer vi att hålla ett antal workshops/seminarier för medarbetarna på Riksantikvarieämbetet.

Slutresultatet kommer att presenteras på ett öppet seminarium i slutet av året (exakt datum ej bestämt).

Jag själv (Johan Carlström), Henrik Summanen och Hanna Glansholm kommer att arbeta i projektet från Riksantikvarieämbetets sida.

>>Johan Carlström är projektledare för Wikipedian in Residence på Riksantikvarieämbetet