Nu kan du testa Kringla

kringla_dump_091221

Sedan i fredags ligger betaversionen av Kringla ute för alla att testa, lite tidigare än planerat. En betaversion är en version där all tänkt funktionalitet inte är färdigutvecklad och/eller implementerad. Tanken är att vi ska få en möjlighet att ta till oss åsikter och förslag från användarna innan vi går vidare med utvecklingen. Vilken Kringla vill du ha?

Testa på, god jul och gott nytt år! :)

>>Johan Carlström är projektledare för utvecklingen av Kringla på Riksantikvarieämbetet

Kringla är en mashup

En mashup är kortfattat en webbplats/webbtjänst som kombinerar data från av varandra oberoende tjänster och skapar en ny helhet. En mashup behöver egentligen inte innehålla någon egen information. Exempel på en mashup är SvD som i sin nya vädertjänst bl a kombinerar väderdata från norska yr.no med kartor från Google maps.

Kringla fungerar på liknande sätt och innehåller inte särskilt mycket egen data. De API:er (regelverk för kommunikation mellan olika webbtjänster) som används i dagsläget är:

Rättstavning från LIBRIS:

stavning från LIBRIS

All information om objekt (föremål, foton, byggnader, fornlämningar mm) hämtas från K-samsök:

Information från K-samsök

Kartor från Google maps:

Karta från Google maps

API:erna ovan är öppna för vem som helst att skapa egna webbtjänster på. Du skulle alltså kunna bygga din egen webbplats med data från flera av Sveriges museer.

>> Johan Carlström är projektledare för utvecklingen av Kringla på Riksantikvarieämbetet

Runstensfrakt för 1000 år sedan

Det finns endast några enstaka inskrifter på runstenar där det omtalas att själva stenen förts från en plats till en annan. Detta förekommer i Sverige på U414 i Norrsunda socken, Malstastenen i Hälsingland, U735 samt möjligen även på U736 i Uppland. En runsten på Gotland, Fleringe, använder också fyrþi, då stenen talar i förstaperson. Verbet ”att föra” förekommer annars då det handlar om personer, döda eller levande, som förts någonstans (t.ex. runstenarna Sm52 och U395) eller fört någonting (t.ex. runsten Gs13).

Kopia av Malstastenen. Foto: Bengt A Lundberg
Kopia av Malstastenen. Foto: Bengt A Lundberg, RAÄ

Stenen från Norrsunda är numera försvunnen, kanske inmurad i kyrkan, men finns som tur återgiven av 1600-talets antikvarier. Inskriften omtalar att stenen fördes från Gotland. Tack vare avbildningarna kan vi se att den har en form som sluter sig till de gotländska bildstensformade runstenarna. En annan sten som omtalar runstensflytt är Långarnöstenen (U735) som på fornyrdislag omtalar att Veðraldi förde stenen från sin plats, en nu uttorkad fjärd av Mälaren. Denna har möjligen haft en parsten som också omtalat runstensflytt (U736). En sten vars tradition ter sig märkligare än de ovan är Malstastenen från Hälsingland. Stenen som är ristad med s.k. stavlösa runor kan dateras till 1000-talets mitt. Den tilldrog sig Sven B. F. Janssons stora engagemang 1979 då den flyttades till Hudiksvalls museum och ersattes med en kopia (stenen var sedan tidigare skadad). Inskriften omtalar att stenen hämtades/söktes norrut på Balsten (Balastæin). År 1724 skall O. Celsius ha fått förklarat för sig av en lokal bonde att det handlade om en bergknalle i närheten, som enligt uppgiftslämnaren var olycksbådande att besöka efter solnedgången. Enligt Celsius kom Bæle från Balo som skulle ha en betydelse av ’ondska, bedrägeri, list och djävulen’. En nyare tolkning har föreslagit fsv *bali ’jämn backe längs strand’. Ett gemensamt drag hos stenarna är att de daterar sig till 1000-talet (gäller ej den från Fleringe som är en medeltida gravhäll), och att de som regel är eller har varit vackert ornerade.

Runsten U735 återfinns i Fornsök vid en sökning på Villberga 50:1. Läget för Malstastenens kopia hittas vid en sökning på Rogsta 1:1. Originalet återfinns på Hudiksvalls museum.

För ytterligare läsning i urval, se:

  • Jansson, Sven B. F. 1985. Två runstenar i Hälsingland – Malsta och Sunnå. Filologiskt arkiv 33. KVAHH. Stockholm.
  • Jansson, Sven B. F. & Wessén E. 1949. Sveriges runinskrifter. Upplands runinskrifter. D. 3. Bd. 8.
  • Hagåsen, L. 2008. Balsten och Käringlåret. Namn från land och stad, Hyllningsskrift till Mats Wahlberg. Uppsala.

>> Daniel Langhammer jobbar med FMIS Fornsök på Riksantikvarieämbetet.

Sluta krångla, börja kringla!

Sevärdhetsskylt vid Mora stenar Fotograf: Bengt A Lundberg
Foto: Bengt A Lundberg, RAÄ

Utvecklingen av Kringla fortsätter, förra veckan implementeras bl a kartsök. Ett inte helt oangenämt jobb med att bygga en ny e-tjänst är att döpa den. Vi i utvecklingsteamet här på Riksantikvarieämbetet täckte en whiteboard med förslag som var synonymt med plats, upptäcka, nyfikenhet osv. Kriterierna var att det inte skulle vara för långt (ska gå att göra en snygg logga av) och på något sätt speglade tjänstens innehåll, om än långsökt.

Efter mycket tankearbete och vånda tittade en av våra systemutvecklare in och kläckte “Kringla”… vi gillade det direkt (tack Henna). :) Kringlan är utöver att vara ett bakverk symbolen för sevärdhet på skyltar längs landets vägar samt även ett smeknamn på symbolen i Riksantikvarieämbetets logga (kallas även S:t Hanskorset). “Krångla” och “att kringla” (jmfr med “att googla”) dök också upp i våra huvuden. “Kringla” är kort och skriker inte Riksantikvarieämbetet (allt för mycket), det är informationen från många olika museer, arkiv m fl  som står i centrum.

Vi döpte om vår nuvarande samsökstjänst Kulturmiljösök till Kringla (främst för att förhindra sammanblandning med K-samsök) och tanken är att den Kringla vi bygger nu ska ersätta den gamla på sikt. Såhär kommer loggan att se ut:

Kringlas logga

Sluta Krångla, börja Kringla!!

>> Johan Carlström är projektledare för Kringla på Riksantikvarieämbetet

Ps. Missa inte Historiska museets blogg om deras kommande utställning kring Sveriges Historia. Ds.

Hjälp oss hitta namnen på konstnärerna

Skulptur vid centralsjukhuset i Kristianstad. Vem är konstnären?  Foto: Bengt A Lundberg
Skulptur vid centralsjukhuset i Kristianstad. Vem är konstnären? Foto: Bengt A Lundberg

Överallt i den miljö vi rör oss i finns det offentlig konst – skulpturer, väggmålningar och annat. Ibland tänker vi knappt på den – den bara finns där i ögonvrån. Ibland tycker vi att den är snygg och ett plus i miljön. Ibland tycker vi att den är ful kort och gott.

Något vi projicerar känslor på är det helt klart – och något vi helt klart skulle sakna om det inte fanns. Vad är fult och vad är snyggt? Smaken är olika – liksom utseendet på den offentliga konsten, och förhoppningsvis finns det något för alla.

I bilddatabasen Kulturmiljöbild finns det en hel del bilder som visar konst i det offentliga rummet, men tyvärr saknas ibland namnet på konstnären. Kanske just du kan hjälpa oss hitta namnen på de konstnärer som gjort skulpturerna på bilderna här?

Skulptur "Protonmolekyl" på Bredängs torg i Stockholms västra förorter. Vem är konstnären?  Foto: Bengt A Lundberg
Skulptur “Protonmolekyl” på Bredängs torg i Stockholms västra förorter. Vem är konstnären? Foto: Bengt A Lundberg

Skulptur i hörnet Centralgatan/Värendsgatan i Alvesta. Vem är konstnären?  Foto: Bengt A Lundberg
Skulptur i hörnet Centralgatan/Värendsgatan i Alvesta. Vem är konstnären? Foto: Bengt A Lundberg

Skulptur som föreställer Gunnar Gren, vid Gamla Ullevi i Göteborg. Vem är konstnären?  Foto: Bengt A Lundberg
Skulptur som föreställer Gunnar Gren, vid Gamla Ullevi i Göteborg. Vem är konstnären? Foto: Bengt A Lundberg

>> Anna Boman jobbar med bildfrågor och arkivets bildsamlingar på Riksantikvarieämbetet.

Hela världens Kringla – om kartor

Skärmdump från Kringla med en karta över England

Vi har i utvecklingen av Kringla valt att använda Google Maps istället för Lantmäteriets kartor som Riksantikvarieämbetet idag använder i t ex Fornsök och Platsr. Anledningarna är flera. Googlekartan är snabb med sin vektorgrafik och täcker mer än bara Sverige vilket är viktigt då många svenska museer och arkiv har material från andra delar av världen än Sverige. Man skulle t ex kunna visa vilken ort ett föremål är ifrån på kartan via att plocka in koordinater för orten i Google maps (se skärmdumpen ovan). Resultatet blir såklart inte lika exakt som när det finns exakta koordinater för objektet (t ex en fornlämning) men det ger ändå en fingervisning om var i världen platsen ligger. Att Google maps även, sedan en tid,  ger oss tillgång till Lantmäteriets flygkartor är en trevlig bonus. :) Detta öppnar även upp för att visa data från t ex Europeana i framtiden.

En nackdel är att det finns områden i Sverige som är mindre detaljerade men det är något som förhoppningsvis förbättras med tiden. Ett alternativ skulle vara att ha lantmäteriets kartor som ett valbart lager men det är inget som är aktuellt för den första betaversionen, men kan tillkomma senare om det är efterfrågat. Vad tycker du?

>> Johan Carlström är projektledare för utvecklingen av Kringla på Riksantikvarieämbetet

Ps. Idag hade vi sprintdemo nr 2. Det börjar likna nåt som jag skulle kunna tänka mig lansera. :) Ds.

Ett P till

Människor som sitter och pratar vid olika bord. Foto: LSE Library
Dialogen i centrum. Foto: LSE Library (från Flickr Commons)

I helgen har jag försökt smälta intrycken från ordförandeskapskonferensen eGovernment2009 i Malmö i förra veckan. Det blir alltid många och stora ord vid konferenser av det här formatet, men själv bär jag med mig intrycket av att vi just nu inte bara pratar om förändringens vindar utan att det faktiskt blåser därute.  Politiker, företagsledare och experter som talade, pratade alla om betydelsen av att de enskilda medborgarna i dag har de nödvändiga verktygen för att kommunicera om vad de vill med varandra och direkt med myndigheter och politiker. Talarna beskrev en världsomfattande rörelse av “empowerment” av medborgarna som med kommunikativa verktyg driver utvecklingen framför sig. Vi står inför nästa våg av demokrati, sa Mats Odell i sitt avslutningstal, som han inledde med att säga att en av de viktigaste frågorna just nu är den ökande användningen av sociala medier vilket kommer att leda oss mot ett “E-civil Society”.

Haiyan Qian, Director Division for Public Administration and Development Management, United Nations Department of Economic and Social Affairs, satte fingret på samma fråga när hon talade om Privat Public Partnership som en nyckel till framgång, men att det inte kommer att fungera om vi inte lägger till ett P till. Ett P som i People. Om vi inte släpper in de idag medskapande medborgarna i processen så kommer vi inte att lyckas och medborgarna kommer i sådana fall att gå sina egna vägar. Idag är det medborgarna som är de drivande kommunikatörerna. En roll som de tagit genom de sociala medierna. På regeringar och myndigheter ställer det krav på en uppriktigt menad dialog för att vi överhuvudtaget ska vara intressanta för medborgarna att prata med.

Larry Hirst, ordförande för IBM i Europa, Mellanöstern och Afrika vinklade temat utifrån betydelsen av att använda de redskap vi har och uträtta saker. Han sa att han numer ofta tackar nej till att sitta i “think tanks” han vill mycket hellre var med i “do tanks” och apostroferade ett citat av Leonardo da Vinci: “don’t wait for things to happen let´s go out and happen to things”.

Mats Odell sa att vi måste tänka om i hur statsförvaltningarna arbetar. Sociala medier är i det sammanhanget ju bara en aspekt av Internet. Det Internet som många ser som liktydigt med WWW är ju bara ett av sätten att presentera information på webben. Internet är i själva verket mer av en gigantisk programmerbar dator och med den kraftfulla utvecklingen av “cloud computing” så är det i dag i “molnet” som den nya vågen av demokrati rullar fram. Därmed är också tiden förbi när myndigheters webbsidor kunde vara mer av anslagstavlor och sändarkanaler definitivt förbi. Don Tapscott gjorde liknelsen att “old web is old eGov”. Effektiva webbplatser idag är snarare att likna vid omlastningsplatser mot molnet.

Lower the barriers var en annan viktig slogan under konferensen. Vi måste skapa förutsättningar så att alla kan vara med. Termen inclusion rymmer långt mer än det som vi tidigare definierat som handikappolitik. Eller som en i publiken sa på seminariet om inclusion: “hur får vi med alla dom som har alla förutsättningar, men som inte vill?”.

Det är först när alla är med som vi med Odells ord har gått från att sända till en deltagande demokrati och till ett läge där vi samarbetar i ställe för att leverera uppifrån och ner.

Ministerdeklarationen om eGorvernment som antogs i Malmö i onsdags pekar ut visionen för eGorvernment 2015. Här finns många passager att stanna upp vid och reflektera över. En av mina egna favoriter är “… reuse of public data by third parties to develop enriched services that maximise the value for the public”.

>> Rolf Källman är chef för Informationsavdelningen på Riksantkvarieämbetet

En gång i den grå forntiden…

…2003 närmare bestämt,  började en grupp anställda på Riksantikvarieämbetet fundera över hur man enklast skulle kunna nå ut till människor för att uppfylla sitt uppdrag: att driva kulturarvsfrågor i dialog och debatt. Redan tidigare hade man identifierat webben som en bra arena att bedriva verksamhet på, och inte bara som en sändarkanal. Dessutom menade man att webben skulle öka i betydelse under kommande år…

I och med detta började tanken på en webb 2-tjänst ta form, året innan detta begrepp egentligen myntades. Tjänsten gick under namnet “Min Kulturmiljö” och tanken var att skapa en tjänst där människor själva kunde välja en historiskt intressant trakt och samla in och dela med sig av information om “sin” plats . Min Kulturmiljö blev arbetsnamnet på denna tjänst.

Det tog lite tid att komma igång. Tiden var inte riktigt mogen och det fanns många frågetecken att räta ut innan projektet kunde starta. Men för ungefär ett år sedan fick Riksantikvarieämbetet ett regeringsuppdrag att ta fram en prototyp av Min Kulturmiljö. Vi drog igång projektet 13 mars och utvecklingen 14 april.

Nu, ett antal månader senare, har vi prototypen uppe i drift. Det är en stängd beta än så länge, men om allt går som vi räknar med kommer tjänsten snart att ligga ute helt öppen.

Grundtankarna; bidra, dela med dig och kommunicera är de samma. Utseendet och namnet på sajten har ändrats en del – på projektuppstarten röstades namnet Platsr fram. Här är några bilder från skisserna 2005 och från hur tjänsten ser ut idag.

Skiss-Min-Kulturmiljo-2003_small
Skiss av Min Kulturmiljö 2005

Skiss-Min-Kulturmiljo-2003-platspresentation_small
Skiss av Min Kulturmiljö 2005

Skarmdump-Min-Kulturmiljo-2009-startsida_small
Skärmdump av Platsrs förstasida 2009.

skarmdump-Min-Kulturmiljo-2009-platspresentation_small
Skärmdump av en platspresentation på Platsr 2009

Nu ser vi fram emot att få se vad våra piloter hittar på med sajten, och hälsar Nacka mediegymnasium med Stockholms länsmuseum,  SAS Alfa på Komvux i Visby och Gotlands hembygdsförbund välkomna ombord!

>>Sophie Jonasson är projektledare för Platsr

Kringla – sök i kulturhistoriska samlingar

Sedan två veckor pågår utvecklingen av Kringla här på Riksantikvarieämbetet, en söktjänst som kommer att använda sig av data från K-samsök. Kringla utvecklas med utvecklingsmetoden Scrum och i fredags (den 13:e till råga på allt, gick bra ändå) körde vi första sprintdemon. Nedan kan du se två designskisser. Märk att taggmolnet, inloggning och språkbyte inte kommer att utvecklas i denna utvecklingsomgång.
Kringla är en söktjänst som söker fram data och visar den i samma gränssnitt. Användaren har sedan en möjlighet att klicka sig vidare till respektive institutions webbplats om denna önskar. Målgruppen är användare som har en viss förförståelse för informationen och vi har valt att tona ner Riksantikvarieämbetet som avsändare, det är informationen som står i centrum.
I denna utveklingsomgång som pågår fram till jul är tanken att bygga grundläggande sökfunktionalitet vilket kommer att resultera i en beta-version som släpps i början av nästa år. Efter det kommer vi att ta emot önskemål från användarna,  (förhoppningsvis) via ett forum på sajten samt via användargrupper. Redan nu har önskemål om möjlighet att kommentera och tagga (och geotagga) framkommit.

Sedan två veckor pågår utvecklingen av Kringla här på Riksantikvarieämbetet, en söktjänst som kommer att använda sig av data från K-samsök. Kringla utvecklas med utvecklingsmetoden Scrum och i fredags (den 13:e till råga på allt) körde vi första sprintdemon. Nedan kan du se en skiss över startsidan, vi har bl a inspirerats av Brooklyn museum, Victoria & Albert museum och Europeana. Observera att vissa features (t ex taggmolnet, inloggning och språkbyte) inte kommer att utvecklas i denna utvecklingsomgång.

Kringla-startpage-20091110_large

Målgruppen är användare som har en viss förförståelse för informationen och vi har valt att tona ner Riksantikvarieämbetet som avsändare, det är informationen som står i centrum.

I denna utveklingsomgång som pågår fram till jul är planen att bygga grundläggande sökfunktionalitet vilket kommer att resultera i en beta-version som släpps i början av nästa år. Efter det kommer vi att ta emot önskemål från användarna,  (förhoppningsvis) via ett forum på sajten samt via användargrupper. Redan nu har önskemål om möjlighet att kommentera och tagga (och geotagga) framkommit.

>>Johan Carlström är projektledare för utvecklingen av Kringla på Riksantikvarieämbetet.

Riksantikvarieämbetet har en av Sveriges 100 bästa webbplatser.

I dagarna har tidsskriften Internetworld utsett de 100 bästa webbplatserna. Riksantikvarieämbetet hamnade på plats 86 med motiveringen:

Riksantikvarieämbetet är myndigheten som tagit webben till hjälp för att utveckla sin egen verksamhet. Att lägga ut sina historiska bilder på Flickr och be om hjälp att identifiera tider och platser är inget mindre än genialiskt. Det må vara en liten myndiget, men såhär vill vi se alla svenska myndigheter jobba.

Internetworld topp 100