Kategori: Platsr

Prisat projekt använder Platsr

Skärmdump från Välkommen till min plats. Stockholmskällan.se

Skolprojektet ”Välkommen till min plats” mottog under museernas vårmöte i slutet av april utmärkelsen Årets pedagogiska pris.  En av de digitala plattformar som används i projektet är Riksantikvarieämbetets berättarsajt Platsr.

Det är Stockholmskällan och Wikimedia Sverige som ligger bakom projektet vars syfte är att skolelever ska söka, skapa och dela kunskaper om sin närmiljö för att lära sig mer om lokalhistoria och kulturarv. Genom att barnen utgår ifrån bekanta platser för att utforska dåtid, nutid och framtid får de en djupare förståelse av att historien är ständigt pågående. Bekanta platser i elevernas närhet förenar dessutom alla elever, oavsett vilken bakgrund de har. Det skapar också en känsla av att alla är en del av historien och är med och skapar den.

I ”Välkommen till min plats” har 250 elever i grundskola och gymnasieskola deltagit med 10 lärare och skolbibliotekarier i Stockholm stad. De har praktiskt arbetat med museernas samlingar genom att skriva på Wikipedia, Wikimini och Platsr.se.  Projektet har genomförts i Stockholm men ska kunna användas och utvecklas vidare av kommuner och skolor i hela Sverige.

Här berättar Sara Mörtsell, Wikimedia Sverige och Sofia Dahlquist, Stockholmskällan, kort om hur Riksantikvarieämbetets sajt för berättelser och minnen har använts i det prisade projektet:

Bockstensmannen öppnade ögonen för Wikipedia

bild 4
Axel Pettersson från Wikipedia visar statistik. Foto: Sophie Jonasson, cc-by

Så här i början av året är det dags att fundera på vad man gjorde bra och vad som kan förbättras under de månader som nu ligger framför oss. Jag sitter och går igenom utvärderingar från förra årets seminarier och workshops.

Den 6 november 2014 anordnade Riksantikvarieämbetet ihop med Länsstyrelsen Halland, Kulturmiljö Halland och Hallands kulturhistoriska museum en dag om att bedriva verksamhet på webben. Människor som arbetar med kulturmiljö på olika sätt i länsstyrelser, kommun, region, museer och ideella sektorn (hembygdsrörelsen och Wikipedia) tillbringade en dag på Varbergs fästning.

Syftet med seminariet var att genom korta presentationer med goda exempel lägga en grund för en dialog kring hur man inom kulturmiljöområdet ser på att använda webben för att arbeta mer inkluderande och effektivt. Hur tänker man kring var informationen bör finnas för att möta människor som söker information? Hur ser man inom kulturmiljösektorn på att skapa och finnas på plattformar för dialog etc. Dessa frågor är aktuella hos museer och länsstyrelser, inte minst i och med de nya nationella målen för kulturmiljö. Både infrastruktur och mer ”mjuka” frågor som hur man agerar på sociala arenor var på agendan.

T ex pratade Axel Pettersson från Wikipedia om exemplet Bockstensmannen. Statistiken visade tydligt att det är svårt för ett enskilt museums hemsida att mäta sig mot trafiken på t ex artikeln Bockstensmannen på Wikipedia, både den svenska och engelska versionen. Om ett museum befinner sig på Wikipedia med sin kunskap så når de fler människor, helt enkelt.

Jag fick in många intressanta synpunkter i utvärderingen. T ex:

”Det jag fick med mig från dagen, och som jag även ska ta upp på ett kommande enhetsmöte, är att det är bättre att bli synlig där allmänheten finns på webben snarare att tro att de själva ska hitta till länsstyrelsens hemsidor. Att kunna gå in och redigera i Wikipedia för att därifrån leda intresserade i olika ämnen vidare till länsstyrelsens websidor, tror jag kan vara ett betydelsefullt sätt att skapa en större förståelse för länsstyrelsens verksamhet men också en större inblick i myndighetens kompetensområden. Det borde på sikt kunna innebära att länsstyrelsen kan bli mer synliga på webben utan att för den skull behöva vara allt för betungande för de webbansvariga. ”

”Stort tack för en intressant och väl genomförd seminariedag om kulturmiljövårdens verksamhet på webben. Det fick mig helt klart att börja tänka i nya banor.”

”Tack för en bra dag i Varberg – bättre än jag hade förväntat mig! Jag uppskattade särskilt diskussionen om platsr och wikipedia vilken gav mig riktningsvisare vad vi bör jobba med vad gäller handlingsprogram och förfrågningsunderlag i framtiden.”

workshop i digitalt berättande
Storycircle på workshopen i digitalt berättande. Foto: Sophie Jonasson, cc-by

I maj hade vi en workshop i digitalt berättande på tema migration tillsammans med Kulturskolan Stockholm. Syftet var att genom en aktiv insats få in berättelser av en typ som helt har saknats på Platsr – egenupplevd migration. 7 personer producerade 5 digitala berättelser. Se t ex Carmens berättelse om hur människor i ett land långt borta räddade livet på hennes pappa eller Orestes berättelse om hur det är att känna glädjen över frihet men sedan inte riktigt känna sig insläppt. Några röster från kursen:

”Jag tänkte först vad vill ni på myndigheten oss invandrare. Sen förstod jag att ni ville faktiskt lyssna”

”Tack för det utmärkta möjligheten du gav oss att bidra med vår sandkorn till folkhistoria. Nu känner jag mig som en riktigt antikvitet!”

”Det är alltid roligt att få jobba med berättelser som vill bli berättade och som känns angelägna både för avsändare och mottagare.” (kursledare, Kulturskolan)

Nu är det dags att kavla upp ärmarna och förhoppningsvis lyckas nå fram till människor och mål under 2015.

>>Sophie Jonasson arbetar på Riksantikvarieämbetet med bl a Platsr

Berättelser på Kulturarvsdagen

besökare på Kulturarvsdagen
Foto: Lars Lundqvist, licens: cc-by

 

Igår var det Kulturarvsdagen, och Landsarkivet i Visby och Riksantikvarieämbetet flyttade över dagen upp lite av sin verksamhet till Gotlands Försvarsmuseum i Tingstäde. Jag installerade mig i Försvarsmuseets entré och visade Platsr för intresserade. Vi hade gått ut innan och bett människor att ta med sig berättelser som de ville dela med sig av på Platsr.

Det var många som hörsammade uppmaningen. Några kom med berättelser på papper, andra kom med äldre släktingar som de visste kunde berätta om hur det var förr. Det var fantastiska berättelser! En kvinnan pendlade med Hansa som barn (familjen hade gård på Gotland och lanthandel på fastlandet). Turligt nog var de inte med den ödesdigra natten då Hansa torpederades. En kvinna mindes hur det allra första flyget på Gotland landade på Tingstäde träsk, en mann hade tjänstgjort i det militära i 44 år, en kvinnan hade kommit som krigsbarn från Finland som 2-åring och blivit kvar, en man bäddade provisoriska sängar år lettiska flyktingar i båthuset….och många fler!

De allra flesta som berättade är inte särskilt vana vid datorer, men många uppskattade tanken på att kunna sprida sina berättelser till många via Internet.

 

>>Sophie Jonasson arbetar på Riksantikvarieämbetet med K-samsök, Platsr och Kringla

Släktforskardagarna 2014

Förra helgen deltog Riksantikvarieämbetet genom mig och min kollega Maria Logothetis på Släktforskardagarna i Karlstad. Vi var där för att visa Riksantikvarieämbetets sajt för berättelser och minnen, Platsr och samsökningstjänsten Kringla. Med oss i montern hade vi också Lisbeth Petersson, hängiven släktforskare och Platsrmedlem. Det var en intressant och stimulerande helg med ca 5 000 besökare!

RAÄ:s monter på Släkrforskardagarna
Foto: Maria Logothetis, licens: cc-by

Vi blev otroligt imponerade av engagemanget och intresset hos släktforskare, hur inställda de är på att samarbeta och dela med sig. Dessutom måste jag säga att jag är imponerad av hur otroligt duktiga de är på att berätta och levandegöra den historia de så målmedvetet utforskar. Många ger ut egna böcker, sätter upp egna hemsidor, men jag tror att Platsr går hem hos släktforskare just därför att de är så hemma på webben och att de brinner av lusten att berätta och dela med sig.

Lisbeth Peterson berättar varför hon använder Platsr
Lisbeth Peterson berättar om Platsr för en besökare i montern, foto Sophie Jonasson, licens cc-by

Vi säger tack till Värmlands släktforskarförening för ett fantastiskt arrangemang!

Fullt upp i montern
Lisbeth Peterson visar sina berättelser på Platsr för intresserade släktforskare. Foto: Sophie Jonasson, licens: cc-by

>>Sophie Jonasson arbetar med K-samsök, Kringla och Platsr på Riksantikvarieämbetet

Nätverksträff på tema kulturmiljöns mångfald

En bild på majs med en mångfald av färger
Titel: A-maize-ing colours. Foto: M. Ellis/CIMMYT Licens: cc-by-nc-sa

 

8 april var jag och pratade Platsr och storytelling som metod på en nätverksträff för kultursekreterare i Stockholm. Det var André Costa från Wikimedia Sverige, Mikael Lundberg som är konstnär och jag som var inbjudna att tala om deltagande och tolkningsföreträde mot bakgrunden av regeringens nya nationella mål om kulturmiljöns mångfald.

Vi fick också ett antal kortpresentationer av projekt som pågår runt i Stockholms län, bl a annat av Åsa Anderljung som presenterade projektet Upptäck Botkyrka där man har intervjuat boende i Botkyrka om deras relation till olika religiösa byggnader. Personliga betraktelser som samtidigt speglar både en plats och en människa.

Konstnären Mikael Lundberg presenterade ett antal projekt, bl a ett projekt där han skapar ett kollektivt minneskonstverk genom att filma hur människor rör sig och interagerar vid Slussen i Stockholm. André Costa pratade om att bjuda in allmänheten till att bidra med sina foton av offentlig konst i Wikimedia Sveriges imponerande projekt offentligkonst.se.

Själv pratade jag om Riksantikvarieämbetets inriktningsmål mångfald och social sammanhållning, och hur vi arbetar med det på Informationsavdelningen. Riksantikvarieämbetet kan aldrig spegla alla perspektiv, inte ens hela kulturarvssektorn kan göra det. Genom att hålla en plattform, Platsr, där alla är välkomna att berätta sina berättelser skapas historia som speglar mångfalden i samhället. Detta i sin tur leder förhoppningsvis till att många kan identifiera sig med historieskrivningen i samhället vilket är avgörande för om man kan identifiera sig med själva samhället som man lever i.

>>Sophie Jonasson arbetar med bl a berättarsajten Platsr

Platsr – ny version

untitled
Foto: Axel Nylén (CC-by)
Skolliv och stridigheter i Mosshult: Läs mer på http://www.platsr.se/platsr/visa/plats/id/33

Under januari och februari har vi åtgärdat en hel del buggar på Platsr. Sen i september är en ny version av Platsr ute på webben men det finns eftersläpande småfix att ta hand om. I början av året vi därför lagt mycket tid på att åtgärda en hel del av dem.

I denna uppdatering av sajten har vi bland annat förbättrat sökningen; nu kan man söka på årtal och autocomplete-funktion finns nu åter i sökfältet. Även viktning av sök, dvs hur sökresultatet visas, har vi gjort en uppdatering på så att det blir en bra relevans på sökträffarna.  

Vi har tagit bort teckenbegränsning i berättelserna så nu är det fritt fram att skriva hur mycket man vill. In- och ut-zoomning  på kartan har vi också förbättrat genom att göra tätare steg när man zoomar in – innan var det lätt att tappa orienteringen då kartan tog för stora steg. En bättre uppdelning av platser som användaren själv skapat och andras platser som man redigerat finns nu också, så att det är enklare att hitta det man söker.

Har ni synpunkter på sajten så hör gärna av er till platsr@raa.se

Maria Logothetis jobbar med bland annat Platsr och Europeana Awareness på Riksantikvarieämbet.

Kraften i storytelling

 

bild från storytellingworkshop
För att öva fokus och att fatta sig kort så berättade vi berättelser som måste vara slut innan tändstickan brunnit ut. Foto: Kvalues

Under hösten hade jag förmånen att få utbilda mig till handledare i Digital storytelling, dels på Coleg Cambria i Wales och dels på Grimme Institut i Marl. Kursdeltagarna kom från Sverige, Bulgarien, Estland och Italien. När jag  fick frågan av DIK om jag ville delta var jag inte sen att tacka ja.  Jag arbetar till vardags med Riksantikvarieämbetets sajt för berättelser och minnen, www.platsr.se Där berättas det barndomsminnen, släkthistorier, berättelser om platser som betyder mycket för människor.

nyckelord

Storytellingens nyckelord. Foto: Kvalues

Det vi arbetade med under hösten var lite annorlunda –  curricular storytelling. Själva processen och hantverket är detsamma som i ”vanlig” digital storytelling, men fokus är på vad man arbetar med professionellt eller på sin fritid.  Allvarligt talat tänkte jag innan resan att det knappast kan vara lika utlämnande och personligt att göra en berättelse om sitt arbetsliv som att berätta om sin barndom eller återge släkthistorier. Jag hade verkligen fel! Under hösten lärde jag mig saker om mina egna drivkrafter som jag inte hade en aning om. Det var omtumlande och känslosamt på ett sätt som jag inte hade förväntat mig alls. Jag tänker med ödmjukhet på vad det innebär att träffa människor som är i en situation då de söker jobb, hur utlämnad man känner sig.

Möjligheterna i metoden curricular storytelling är fantastiska – man förvandlar sig själv från ett objekt (snälla anställ mig!) till ett subjekt (det här är mina drivkrafter!).  Möjligheterna generellt med digital storytelling är också fantastiska! En berättelse har en otrolig kraft, den skapar band mellan människor, förståelse och empati. En berättelse gör att kunskap fastnar bättre. Vi människor behöver berättelser för att fungera ihop med alla våra olika erfarenheter och förutsättningar.

Nu ska jag snart ta steget ut och prova att undervisa. Det ska bli otroligt spännande, både när fokus är curricular stories eller människors minnen och berättelser generellt.

Resultatet av första delmomentet på kursen, ett antal digitala berättelser, ligger här.

 

>>Sophie Jonasson arbetar med Platsr, K-samsök och Kringla på Riksantikvarieämbetet

Platsr år 2013

A_Platsr_diagram2

Så här i slutet på året passar det bra med lite statistik. Under hösten har vi driftsatt ett helt nytt Platsr, och på grund av det har systemet legat nere några gånger, men trots det har både nya berättelser och nya medlemmar hittat till Platsr. I skrivande stund har antalet medlemmar ökat med 229 detta år, och det har kommit till 913 platser med ett varierande antal berättelser på varje.

Några glimtar från året är t ex vårt samarbete med UnstraightMuseum och hbtq-historia i Stockholm. Det är roligt att organisationerna har varit så aktiva på Platsr, fler exempel är Länsmuseet Gävleborg med projekten Skyltkoll och Cult identity. Jönköpings läns museum har lagt upp samlingen Mytiska platser vid vatten, Lödöse museum har skolprojektet Lödöse medeltidsstad. Forum för levande historia har skolprojektet På denna plats.

När det gäller enskilda medlemmar på Platsr så är Lisbeth ett mycket trevligt nytillskott. Hon berättar Broddebos och Mosshults historia i gamla fantastiska fotografier och med starka berättelser. Födslar, dödslar, vardagsliv och livsöden i bygden. Lisbeth har hunnit med att lägga upp inte mindre än 88 platser och 3 samlingar. Vi hoppas på mer sådant nästa år!

 

Kvinnor som byker
I bykstugan vid Sjöända, Mosshult 1952. Systrarna Greta och Gunhild Johansson. Fotograf: okänd, Licens: cc-by

 

>>Sophie Jonasson arbetar men bl. a. Platsr

Platsr ny version – hur är läget nu?

 

Platsr ny version startsida
Foto: Riksantikvarieämbetet, CC-by

Platsr uppdaterades med en ny version i början av september. En lång utvecklingsperiod var äntligen över. Både fram- och baksida har gjorts om på sajten, det vill säga både ny databas och nytt ramverk samt många förändringar på utsidan i designen. Efter driftsättningen var Platsr skakigt och gick ned mer än vanligt. Nu är Platsr stabilt igen, efter idogt felsökande och åtgärder. En del minnesproblematik samt kopplingar i databasen har orsakat problemen, men det är åtgärdat nu.

Vi har fortfarande en del att putsa på, och kommer att fortsätta med det under 2014, vi tar gärna emot feedback från sajtens användare på platsr@raa.se. Platsr har nu också ett API som vi så klart vill se användning av. Dokumentation till API’et hittar ni här. Koden för Platsr-sajten kommer också att läggas ut publikt på webben framöver för vem som helst att ta del av och använda.

Vi har också genomfört en objektiv review, en granskning, av koden för Platsr med hjälp av konsulter från Decerno. Kontentan av denna granskning visade att koden är godkänd och av en medel-kvalitet, det vill säga den är helt acceptabel. De granskade också designen på sajten och där finns flera förbättringsområden men det är vi medvetna om; vi hann inte med allt i denna omgång av utvecklingen.

Under året som har gått har vi fått in en hel del genomarbetade berättelser, både från privatpersoner och minnesinstitutioner vilket vi tycker är fantastiskt roligt! Det verkar också som att det nya sättet att lägga in berättelser fungerar bra även för ovana användare. Några fina exempel att ta del av och inspireras av:  Lisbeth som berättar om en släktgård som efter 11 generationer fortfarande är i familjens ägo  och fina bilder från Tommys familjs sommarställe under trettio år.

Vi ser fram emot många nya berättelser även under nästa år..!

Maria Logothetis jobbar med Platsr och Europeana Awareness på Riksantikvarieämbetet.

Reflektioner från Nordic APIs

Kemie Guaida pratar om bra design.
Kemie Guaida pratar om bra design. Foto: Matilda Karlsson, licens: CC-BY

K-samsök och Platsr innehåller mycket intressant kulturarv som vi vill att fler ska ta del av och bygga vidare på. Därför deltog jag för någon vecka sedan i konferensen Nordic APIs för att få fler idéer kring hur vi bättre ska nå utvecklare och andra som kan använda innehållet.

En röd tråd i flera av presentationerna på konferensen var kommunikation: att förstå varandra och försöka tala samma språk vare sig man är dataägare, beställare, utvecklare eller användare. Även om kommunikationen sker via teknik är det fortfarande människor som kommunicerar. Det är viktigt att se den andras perspektiv och utifrån det underlätta så mycket som möjligt för denne, till exempel genom att ta bort onödiga steg från processer.

Det handlar också om vilka ord man använder. I många fall används kanske tekniska termer slentrianmässigt trots att de kan skapa förvirring hos den som inte är insatt. Till exempel behöver många som vill använda innehåll från K-samsök säkert inte veta vad ett API* är, utan det kan räcka med att veta att det är möjligt att hämta ut innehållet och att det får användas. Den som vill veta vad K-samsök är blir oftast mer hjälpt av att läsa att där finns bilder och text om föremål, foton, fornlämningar och så vidare än att där finns ”data”.

Vill vi att det innehåll vi erbjuder ska användas är det också viktigt att visa att vi går att lita på som förvaltare – att skapa förtroende för att datan till exempel är tillgänglig, uppdaterad och korrekt och att vi som förvaltare är tillgängliga och aktiva. Enkla saker som att svara snabbt på frågor bidrar till att skapa förtroende.

Slutligen: för att inspirera till nytänkande och nyskapande är det bra att lyfta fram exempel, existerande idéer och utmaningar. Helt fria händer kan göra det svårare att komma på bra idéer än när man ges vissa ramar eller uppslag att utgå ifrån. Till exempel kan det underlätta att se vad andra har gjort med samma material eller att få se ett tema med en begränsad del av materialet.

Det här är bra grundtankar att ha med sig i planeringen för hur vi ska öka användningen framöver. En uppfräschad version av ksamsok.se med förtydligad information är redan på gång och kommer publiceras inom kort.

*API (Application Programming Interface) kan beskrivas som ett regelverk som gör att man kan hämta ut data från ett system. Genom API:er kan man få byggstenar till t ex appar eller webbplatser – ett exempel är Kringla som hämtar innehåll från bl a K-samsök, Europeana och Google Maps genom API:er. Riksantikvarieämbetet har API:er som kan användas för att hämta innehåll från K-samsök och Platsr.