Kategori: Podcast

K-podd är Riksantikvarieämbetets podcast. I varje avsnitt träffar vi medarbetare och andra gäster och nördar ner oss ordentligt i ett ämne. Du hittar podden på iTunes och såklart här på K-blogg. K-podd publiceras under CC BY 4.0. Jingel skapad av Henrik Löwenhamn.

K-podd 56: Om fornborgar

I detta avsnitt av K-podd tar vi oss till östra Gotland och besöker ett antal olika fornborgar. Och just olika, det kan de lämningar vi kallar fornborgar verkligen vara. Arkeologen Ny Björn Gustafsson vid Riksantikvarieämbetet reder ut begreppen och berättar om platserna vi gör nedslag på.

Med oss på utflykten har vi en smartphone där vi öppnat Fornsök, den webb-baserade tjänsten som hjälper oss att hitta fornlämningar och ge oss information. Fornsök är nu utrustad med en GPS-funktion, och du hittar tjänsten här.

Programledare: Erik Larsson.

Erik Larsson och Ny Björn Gustafsson. Foto: Lars Lundqvist (CCBY)

Borgarna vi besöker i avsnittet

Torsburgen är Sveriges till ytan näst största fornborg. Den täcker en yta om cirka 1,2 kvadratkilometer. Upp till 7 meter höga murar finns kvar, främst i söder och sydväst.

Grogarnsberget finns en klint- eller höjdborg på en udde med en yttre och en inre mur. Vid grävning i den yttre muren, 1982, hittades bl.a. ben av häst och människa samt en skadad pilspets som eventuellt kan dateras till vendeltid (ca 550-750 e.Kr.).

Kräklings borg är en myrborg på en udde i en större agmyr. I vallen har människoben påträffats.

Borgar vi nämner

Borgen på Östergarnsholm är en flatmarksborg där muren som är ca 950 m i diameter utgörs av en påbyggd strandvall. Mitt i borgen finns Östergarnsholms gamla fyrplats.

Herrgårdsklint är en klint- eller höjdborg med husgrunder. Den  har delundersökts flera gånger men detta har inte lett fram till någon säker datering.

Runsa borg är en höjdborg vid Mälaren norr om Stockholm. Närmast en befäst stormannagård – en höjdbosättning – från folkvandringstid (ca 400-550 e.Kr.). Borgen har undersökts flera gånger under senare år.

Ny Björns borgtips

I avsnittet utlovar Ny Björn några tips på fornborgar att besöka runt om i Sverige. Här följer hans urval.

Skåne: Stenshuvud – höjdborg på norra delen av Stenshuvud vid skånska östkusten. I söder finns en vall av jord och sten som avgränsning. Hälleberga borg öster om Hässleholm – höjdborg söder om Almaån. Borren – fornborg på en halvö i Börringesjön öster om Svedala.

Blekinge: Silverberget – höjdborg söder om Ronneby med flera terrasser och murar.

Halland: Borgåsen – höjdborg mellan Derome och Tofta.

Småland: Vistakulle – höjdborg på östra Vätterstranden. Här finns även en husgrund.

Öland: Hässleby borg – en relativt liten, rund flatmarksborg med flera näraliggande husgrunder. Undersökningar i och i närheten har visat att den användes redan under förromersk järnålder – ca 500 f. Kr till vår tideräknings början.

Östergötland: Boberget – höjdborg på Vikbolandet. Undersöktes arkeologiskt i början av 1900-talet. Fynden visar att det är fråga om en höjdboplats från folkvandringstid – ca 400-550 e.Kr.

Västergötland: Halleberg – höjdborg som omfattar hela berget, 20 Km2 och räknas som Skandinaviens största.

Hälsingland: Vettberget – höjdborg vid Lunnsjön sydöst om Gnarp. Tydliga murar.
https://pub.raa.se/visa/objekt/lamning/443e42ed-bbb2-48ce-906c-648ce9d16c9b

Jämtland: Mjälleborgen – höjdborg på Öneberget på Frösön. Ursprungligen från romersk järnålder – ca. 300 e. Kr. – men i området finns även senare huslämningar.

Ångermanland: Rogstaklippen – höjdborg i Torsåker. Sveriges nordligaste kända fornborg. Borgen har delundersökts och av daterade kolprov att döma anlades den under folkvandringstid – ca. 400-550 e. Kr.

Mot fornborgarna!

K-podd 55: Om Kulturarvslabbet som blev handspritsfabrik

Riksantikvarieämbetets arbete för kulturarvet må vara viktigt, men det är inte samhällskritiskt under pågående pandemi. Så när Region Gotland frågade om Kulturarvslaboratoriet i Visby kunde användas för att framställa handsprit för sjukvårdens räkning föll det sig naturligt att ställa om verksamheten. Sedan den 13 maj tillverkas därför handsprit i Riksantikvarieämbetets lokaler.

I Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium i Visby pågår till vardags analyser och dokumentation av kulturhistoriska föremål och material.

Färganalyser, tålighetsanalyser, giftighetsanalyser, röntgengenomlysningar, ålders- och äkthetsbestämningar av kulturhistoriska föremål i museers samlingar är en del av vardagssysslorna för de konservatorer, laboratorieingenjörer, kemister och andra utredare som arbetar på Enheten för Kulturarv och vetenskap.

Följ med K-podd när vi gästar labbet och träffar fyra medarbetare som nu i stället är i full färd med att blanda till 1000 liter handsprit som ska levereras till regionen. Allt för att läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal ska kunna fortsätta utföra sitt så viktiga arbete.

Läs mer om Kulturarvslaboratoriet vid Riksantikvarieämbetet här.  

Foto: I Kulturarvslaboratoriet. Erik Larsson (CC BY).

K-PODD 54: Om den första svenska sydpolarexpeditionen

När skutan “Antarctic” den 16 oktober 1901 kastade loss från kajen i Göteborg anade ingen ombord att den tänkta forskningsresan skulle utvecklas till en av de mest dramatiska händelserna i polarhistorien, en kamp för överlevnad med en närmast osannolik upplösning.

I det här avsnittet av K-podd träffar vi Gunnar Almevik, professor i kulturvård vid Göteborgs universitet. Han har tillsammans med flera andra forskare rest i den första svenska sydpolarexpeditionens fotspår för att analysera ett avlägset svenskt kulturarv. Vi kastar oss in i äventyret som Otto Nordenskjöld och hans forskarlag begav sig ut på, och som skulle komma att pågå över två vintrar i världens tuffaste väderförhållanden. Gunnar Almevik beskriver också hur Nordenskjölds 119 år gamla forskarstation på Snow Hill ser ut idag, och vi pratar om de påtagliga klimatförändringarna på den antarktiska halvön.

Länk till avsnittet finns längst ner i blogginlägget.
Följ gärna K-podd i din app för podcasts, så missar du inga avsnitt!

Här kan du läsa mer om projektet som Gunnar Almevik och hans kollegor genomförde på uppdrag av Riksantikvarieämbetet.

Zoologen John Gunnar Andersson, kartografen Samuel Duse och besättningsmannen Toralf Grunden vid forskningsstationen på Snow Hill, 1903. (PDM)
Gunnar Almevik på Antarktis, 2020. Foto: Jonathan Westin (CC BY).
Forskningsstationen på ön Snow Hill omkring 1990. Glaciären sträckte sig då från bergen och ända ut i havet direkt söder om byggnaden. Foto: Ricardo Captevilla, IAA (CC BY)
Forskningsstationen på Snow Hill, januari 2020. Idag har glaciärens utbredning minskat avsevärt. Kantlinjen går nu jämfört med för 30 år sedan ett par hundra meter längre söderut mot glaciärens centrum. Foto: Gunnar Almevik (CC BY)
Inne i forskningsstationen på Snow Hill. Stugan var till stora delar tillverkad i moduler av ett snickeri i Stockholm och fraktades så till Antarktis. Foto: Gunnar Almevik (CC BY)
Gunnar Almevik lagar en reva i tjärpappen som täcker den gamla forskningsstationens väggar och tak. Foto: Jonathan Westin (CC BY)
Ruinen av den stenhydda i Hoppets vik på Trinityhalvön där tre medlemmar av expeditionen tvingades övervintra 1903. Foto: Gunnar Almevik (CC BY)
Den gamla stenhyddan ligger i en stor pingvinkoloni. Foto: Gunnar Almevik (CC BY)
Spåren av ett stenkummel och fyrmärke i Pingvinbukten på ön Marambio. Här samlade deltagare i Nordenskjölds expedition ägg i samband med karteringar och fältarbeten. Foto: Gunnar Almevik (CC BY
Jonathan Westin och Dan Avango förbereder för drönarfotografering i tältlägret på Snow Hill. Foto: Gunnar Almevik (CC BY)
Fartyget ”Antarctic” fast i ismassorna. (PDN)

K-PODD 53: Om mänskliga kvarlevor med Caroline Ahlström Arcini

Vad innebär det att forska på mänskliga kvarlevor? Vad lär vi oss av gamla ben och skelettdelar? Varför har ämnet strontium revolutionerat den osteologiska forskningen och vår förståelse av hur människor levt? Vad kan en bruten överarm från tidig medeltid berätta för oss?

Det är några frågor som ställs i det senaste avsnittet av K-podd, Riksantikvarieämbetets podcast. Vår gäst heter Caroline Ahlström Arcini. Med 15 000 undersökta skelett på sitt cv är hon en av Sveriges mest kvalificerade personer att ge oss svar.

Caroline Ahlström Arcini arbetar sedan 35 år tillbaka som osteolog vid Arkeologerna, som är en del av Statens historiska museer. I avsnittet ger hon även sina tankar kring återlämnande av mänskliga kvarlevor, och museers möjligheter att bevara dem för framtida forskning.

Ärenden som rör mänskliga kvarlevor och återlämnande av föremål i museisamlingar är ofta komplicerade och det finns många olika aspekter att ta hänsyn till. Riksantikvarieämbetet fick i uppdrag av regeringen att ta fram stöd för museerna i hur sådana ärenden kan hanteras. Här kan du ta del av de stöddokument som tagits fram.

Programledare i det här avsnittet, på plats hos Arkeologerna i Lund är Lina Wennersten. Producent är Erik Larsson. K-podd hittar du även i din smartphone-app för podcasts, där du kan prenumerera för att inte missa några avsnitt.

K-podd 52: Om Skånes runor

I avsnitt 52 av K-podd fortsätter vi runlandskapsresan och beger oss till före detta Danmark. Till horståsarnas, bokskogarnas, rapsfältens och de slocknade vulkanernas landskap. Skåne.

Här får du lära dig om den fornnordiska Lindsholmsamuletten som räddades undan lågorna på 1800-talet. Om Gårdlösaspännet, ett av nuvarande Sveriges absolut äldsta runfynd. Dessutom förklaras här varför Simrisettan och Simristvåan sticker ut i den skånska runbuketten och antagligen ristats av mer långväga besökare.

Det blir också tydligt varför Skåne prioriteras allra sist när det kommer till serien om Sveriges runinskrifter… svaret finns på andra sidan sundet.

I studion har vi, som så ofta när den här podden zoomar in på runor, Riksantikvarieämbetets runexperter Laila Kitzler Åhfeldt och Magnus Källström. Programledare är Emil Schön.


Vill du prenumerera eller lyssna tillbaka på tidigare avsnitt? K-podd hittar du även i din app för podcasts.

K-podd 51: Om konserveringens konst

Det här avsnittet K-podd har vi gjort inför Konserveringens dag, som i år  inträffar den 13 oktober. Vad innebär det att jobba som konservator idag? Hur har professionen utvecklats sedan 1980-talet? Hur beskriver konservatorerna själva var passionen för yrket kommer från?

Dessutom får vi bland annat höra om utmaningen i att bevara en fudgetårta som museiföremål, om restaureringen av Nationalmuseum och om att kunna ha titeln valkalvsinteriörkonservator på sitt cv.

På plats kring poddbordet finns Karin Hermerén, avdelningschef för konservatorerna på Moderna museet, Ewa Björdell vid Stockholms Målerikonservering och Gunilla Lagnesjö, chef för enheten Samlingar och utställningar på Riksantikvarieämbetet.

Här kan du läsa mer om Konserveringens dag 2019. K-podd hittar du även på strömningstjänster och i din mobil-app för podcaster, där du kan prenumerera och lyssna tillbaka på tidigare avsnitt.

K-podd 50: Berättelser om Medelpads runor

K-podd firar 50! Eftersom Riksantikvarieämbetets podcast allt som oftast djupdyker i smala ämnen kunde vi inte komma på något mer passande än att ägna detta jubileum helt och hållet åt Medelpads runor och dess mysterier.

Var det Åsmund, en av de mest kända runristarna i Uppland,  som i sin ungdom på 1000-talet högg Attmarstenen i Medelpad? Är lilla Attmarstenen en Ingvarsten? Haveröstickan hittades i Medelpad och i det här avsnittet får du veta hur den sentida runraden på stickan hänger samman med de nyfunna ristningarna på Ersk Mats-gården i Hassela, på andra sidan landskapsgränsen söderut. Fynd som nu kan ge viktiga svar om något så avlägset som Kensingtonstenen som hittades i Minnesota i slutet av 1800-talet, världens kanske mest kända och omdebatterade runsten.

För expertisen i poddstudion står som så ofta tidigare Riksantikvarieämbetets runologer Magnus Källström, docent i nordiska språk och Laila Kitzler Åhfeldt, docent i arkeologi. Gå gärna tillbaka till tidigare avsnitt och lyssna på när Laila och Magnus går igenom runinskrifter, landskap för landskap. Och de har många kvar att djupdyka i, så se fram emot fler!

Här på kartan ser du de platser som nämns i avsnittet. 

K-podd 49: Hur lät runinskrifterna?

Hur lät det när människor läste runinskrifter högt för varandra? Den frågan har nu Riksantikvarieämbetet tillsammans med runologen Maja Bäckvall skänkt ljus – eller snarare ljud. Maja Bäckvall har läst in ett urval av runinskrifter, inspelningar som nu finns tillgängliga på Wikimedia Commons. Hör henne berätta mer om vad vi vet om hur runinskrifterna lät i senaste avsnittet av K-podd!

Här berättar Riksantikvarieämbetets Marcus Smith om projektet.

Finns det någon som inte gillar runor och runinskrifter? Tydligen få bland K-bloggs läsare – våra inlägg om runinskrifter blir konsekvent de mest besökta och lockar flest kommentarer på bloggen. Men ett intresse för runor är inte begränsat till de trogna, skarpsinniga och attraktiva människorna som läser vår blogg. Med detta i åtanke har vi på Riksantikvarieämbetets enhet för Digital Förmedling drivit ett kort pilotprojekt under april-maj 2019 för att göra runmaterialet lite mer tillgängligt även för andra.

Öl 1 – Karlevistenen
Öl 1 – Karlevistenen CC BY 4.0 Bengt A Lundberg / Riksantikvarieämbetet Creative Commons Attribution 4.0

Läs mer

K-podd 48: Ottilia Adelborg – den svenska bilderbokens skapare

När mångkonstnären Ottilia Adelborg kom till Gagnef, i Dalarna, vid förra sekelskiftet blev hon betagen av trakten och människorna. ”Det var helt naivt och full sagostil på allt” skrev hon i sin dagbok. Ottilia Adelborg blev sedan orten trogen resten av livet. 115 år senare gästar K-podd Gagnef och Ottilia Adelborg-museet för att få en glimt av Ottilias gärning.   

Ottilia Adelborg (1855-1936) har beskrivits som den svenska bilderbokens skapare och ibland även som den första serietecknaren. Hon skrev, illustrerade, målade och skapade mönster. Med böcker som Barnens julbok och Prinsarnes blomsteralfabet revolutionerade hon barnboken, genom att leda den bort från straff och sensmoral och mot en lekfullhet med större barnperspektiv. Innan hon påbörjade sin gärning i Gagnef var hon välkänd i Stockholm och umgicks i konstnärs- och författarkretsar. Hon stod nära Hilma af Klint och kom att inspirera den yngre väninnan Elsa Beskow. Hon var också en del av den organiserade kvinnorörelsen som kämpade för rätten till yrke, utbildning och rösträtt på samma villkor som männen.

I Gagnef tog Ottilia Adelborgs folklivsintresse fart. Med inspiration från Artur Hazelius och Skansen samlade hon in hus, dräkter, handarbeten och historier från trakten. Hon startade också en knypplingsskola. Idag finns Minnesstugan med över 20 byggnader bevarade, den äldsta från 1500-talet. Utan henne hade inte en så stor del av den lokala historien funnits dokumenterad.

I podden samtalar vi med 2018 års mottagare av Riksantikvarieämbetets förtjänstmedalj Lena Nordesjö, ordförande i stiftelsen Gagnefs minnesstuga, och Ottilia Adelborg-fantasten Håkan Spännar. Båda arbetar för att kunskapen om Ottilia Adelborgs minne och gärning ska spridas.

Lena Nordesjö tog oss även med till Gagnefs minnesstuga, en plats på en höjd över Österdalälven som Ottilia Adelborg och hennes väninnor lät uppföra som ett minne av den bygd hon kom att förälska sig i. Besöket blev till en liten film.

Ottilia Adelborgs dagbok går att läsa på: www.facebook.com/ottiliaadelborg/

Ottilia Adelborg-museet hittar du här:  ottiliaadelborgmuseet.se/

Mer om Gagnefs minnesstuga hittar du här: gagnefsminnesstuga.wordpress.com/

Vill du nominera någon till Riksantikvarieämbetets förtjänstmedalj 2019 kan du skicka e-post med förslag och motivering till maria.sawano@raa.se

K-podd 47: Plundrade kulturföremål på den svenska marknaden?

Hur ser det egentligen ut på den svenska marknaden när det gäller kulturföremål från krigs- och konfliktzoner? Går det att vara säker på att mynten du ropar in på nätauktionen inte grävdes upp häromåret och kanske rentav bidragit till att finansiera terrorism? Och varifrån kommer egentligen alla dessa så kallade ”vikingaföremål”?

I K-podd avsnitt 47 träffar vi juristen och konstvetaren Frida Larsdotter Lundgren och arkeologiska fyndspecialisten Ny Björn Gustafsson för ett samtal om hur ren den öppna svenska marknaden för kulturföremål egentligen är.

Frida Larsdotter Lundgren är huvudförfattare till den rykande färska rapporten ”Svensk marknad för kulturföremål från krigs- och konfliktzoner: En riskanalys” som släpps av polisens artskydds- och kulturarvsskyddsgrupp i samarbete med Brottsförebyggande rådet. I rapporten har hon undersökt hur omfattande den svenska marknaden är för riskföremål från fem utpekade länder. Bakgrunden till rapporten, som finansierats av Riksantikvarieämbetets FoU-medel är att FN pekat ut rovplundringen av kulturföremål som en delfinansieringskälla till terrorism.

Ny Björn Gustafsson är medarbetare på Riksantikvarieämbetet och har lång erfarenhet av att följa handeln med föremål med ursprung i Nordeuropa. Just nu arbetar han bland annat med att förbereda evenemangen Arkeologidagen och Kulturarvsdagen i augusti/september.

Läs nyheten om rapportsläppet på Polisens webbplats
Ladda hem rapporten direkt.