Kategori: Podcast

K-podd är Riksantikvarieämbetets podcast. I varje avsnitt träffar vi medarbetare och andra gäster och nördar ner oss ordentligt i ett ämne. Du hittar podden på iTunes och såklart här på K-blogg. K-podd publiceras under CC BY 2.5 SE. Jingel skapad av Henrik Löwenhamn.

K-podd 46: Annika Sandén om att komma nära 1600-talets människor

Vem skulle jag ha varit om jag levde då? Den frågan ställer sig historikern Annika Sandén ständigt i sin forskning. K-podd fick en pratstund med Annika under Riksantikvarieämbetets höstmöte, där hon utvecklar hur hon med knapphändigt källmaterial gör för att sätta sig in i hur det var att leva i Sverige för flera hundra år sedan.

Historikern och författaren Annika Sandén har rönt stor uppmärksamhet, bland annat med monografierna Missdådare. Brott och människoöden i Sverige omkring 1600 och Bödlar. Liv, död och skam i svenskt 1600-tal. Hennes pågående bokprojekt har den preliminära titeln Lust och lek under svensk stormaktstid.

– Jag strävar efter att så långt det låter sig göras förstå och begripliggöra liv och samhälle i förfluten tid, därtill att gestalta de historiska aktörerna som levande och kännande människor, berättar Annika Sandén. Det är vår utgångspunkt i det här samtalet, där vi bland annat får bekanta oss med Karin i Strå och hennes livsöde, problemen med historiska dramatiseringar och hur ett brottmålsprotokoll om ett raffinerat mordfall kan berätta något om hur man skötte disken i ett hushåll på 1600-talet.

I programmet hör vi utdrag ur några föreläsningar från Riksantikvarieämbetets höstmöte 2018, med temarubriken ”Kulturarv i en föränderlig värld – när rörelse är det konstanta”. Här hittar du respektive föreläsning/scensamtal i sin helhet:

Kulturarvsmonolog: Bödlar – tillhörighetens gränser och villkor – Annika Sandén
Kulturarvsmonolog: Tillbaka till 1793 – Niklas Natt och Dag
Ida Östenberg: Bildning som demokratiprojekt i en splittrad tid, samt panel med Carl Heath och Henrik Berggren

K-podd finns som vanligt att lyssna eller prenumerera på i din app för podcasts.
Trevlig lyssning!

K-podd 45: Alla dessa kyrkor – hur mår de egentligen?

På Göteborgs Universitet vid Institutionen för kulturvård samtalar vi med Eva Löfgren och Ola Wetterberg, som tillsammans med Magdalena Hillström gett ut en antologi som heter Alla dessa kyrkor. Hur mår de svenska kyrkorna? Vems är de? Vem bryr sig mest om dem egentligen?

Forskningsprojektet Alla dessa kyrkor har fått en del av sin finansiering från Riksantikvarieämbetets anslag för Forskning och utveckling.
I samband med att det här avsnittet släpptes redovisade Riksantikvarieämbetet ett regeringsuppdrag till kulturdepartementet där vi fått i uppdrag att analysera vilken effekt den kyrkoantikvariska ersättningen haft för det kyrkliga kulturarvet sedan staten och Svenska kyrkan skildes åt år 2000. En slutsats i rapporten är att de svenska kyrkomiljöerna troligtvis är i bättre skick än någonsin.
Här kan du läsa rapporten.

K-podd 44: RUN-EXTRA! Om den återfunna runstenen vid Stora Tidö

Eskilstunabon Erik Björklid reagerade på vad han såg i marken när han cyklade förbi ett vägarbete vid Mälarvägen. Hans upptäckt ledde till att en tusenårig runsten nu är återfunnen efter 350 år.

Det här spännande fyndet fick K-podd att koppla upp sig till  Riksantikvarieämbetets runolog Magnus Källström, för att få höra allt om den nyfunna runstenen och vad som händer nu.

Magnus hänvisar till Södermanlands runinskrifter för den som vill gå vidare med sitt runsökande. Här hittar du den och andra volymer om Sveriges runinskrifter i digitaliserad form.

K-podd finns även som alltid att hitta i din app för poddlyssning i mobilen. Prenumerera gärna så missar du inget.

Vi önskar dig trevlig och inte minst spännande lyssning!
/K-poddredaktionen

K-podd 43: Den goda viljan – med Carl Heath – museernas digitala förmedling 3

”Viljan man har är inte ställd i paritet med de förutsättningar och kompetenser man har. Det gör att man kanske inte alltid väljer det vägval som är mest lämpat för en.”
 
I tredje och sista delen av K-podds augustiserie om museernas digitala förmedling kopplar vi upp oss till Carl Heath, chef för digitalisering och lärande på RISE Interactive. Citatet ovan utgör en av hans reflektioner kring svenska museers digitala förmedling, som han utvecklar i det här avsnittet.
Om du vill ha helhetsgreppet kring vad Carl Heath pratar om, gå då gärna tillbaka och lyssna på del 1 och del 2 i serien som du hittar här på K-blogg. Eller se till att prenumerera på K-podd i den app du använder för att lyssna på poddar. Vi önskar dig en trevlig och informativ digitalt förmedlad lyssning!

K-podd 42: Exemplet Malmö museer – museernas digitala förmedling 2

Digital förmedling behöver inte vara ”rocket science”. Men se till att ha en digital strategi och lär känna era besökare. Det är några av de tips och reflektioner som Josefine Floberg, utställningschef på Malmö museer, kommer med i det här avsnittet av K-podd.

Veckans avsnitt är del 2 av 3 i vår augustiserie om museernas digitala förmedling. Gå gärna tillbaka och lyssna på det första avsnittet, där Maria Logothetis och Staffan Cederborg på Riksantikvarieämbetet presenterar en nulägesanalys av museernas digitala förmedling. Josefine Floberg reflekterar kring rapporten, och berättar om hur Malmö museer arbetar med digital förmedling. Till exempel genom sin satsning på digitalt distribuerade utställningar, som har blivit en stor succé.

Del 3 med Carl Heath, chef för digitalisering och lärande på RISE Interactive, släpps 28 augusti. Programledare för alla tre avsnitt är Emil Schön.

K-podd 41: Hur digitaliserade är museerna? – museernas digitala förmedling 1

K-podd ger sig ut på en liten följetong! I tre avsnitt som släpps på tisdagar under augusti ska vi lyfta, vända och vrida på hur museer använder sig av digital förmedling. 

Riksantikvarieämbetet har gjort en nulägesanalys av hur svenska museer förmedlar sina samlingar och utställningar via digitala metoder och kanaler, och har även undersökt vilka behov som finns på området. I det här avsnittet berättar två av rapportförfattarna, Maria Logothetis och Staffan Cederborg, om vad de kommit fram till.

I del 2 får vi höra Josefine Floberg på Malmö museer reflektera kring rapporten och hur hennes museiverksamhet arbetar med digital förmedling.

I tredje delen kommer Carl Heath, chef för digitalisering och lärande på RISE Interactive att ge sin syn på svenska museers digitala förmedling idag.

Rapporten hittar du i sin helhet här.

K-podd 40: Om den urtida insekten som blev ett modernt skadedjur

”Den långsprötade silverfisken erövrar Sverige”

”Den långsprötade silverfisken hotar böcker och konst”

”Hjälp! Ny stor silverfisk sprider sig i svenska hem”


Så har rubriker i svenska medier sett ut under de senaste åren. Men vad är det egentligen för slags skadedjur vi har att göra med? Varför tycks den långsprötade silverfisken leva och frodas särskilt väl i nybyggda hus och gamla arkiv?

I K-podd avsnitt 40 reder vi ut det och mycket annat tillsammans med några som har haft anledning att verkligen sätta sig in i ämnet. Hos programledaren Emil Schön finns Scarlett Szpryngiel som skrivit en genomgripande rapport i ämnet, tillsammans med Riksarkivets Johanna Fries-Markiewicz och Lisa Nilsen som driver egna företaget Lisa Nilsen Kulturvård.

Som vanligt hittar du även det här och fler avsnitt av K-podd i de flesta podcast-appar.

K-podd 39: Om museernas publik

Upplevelsen av ett museibesök innebär ofta minnen för livet, och ger inte sällan en djupare förståelse för den värld vi lever i. Det tycker vi som älskar att gå på museum. Men hur arbetar museerna för att fler ska komma dit och få den upplevelsen? K-podd tog med sig mikrofonerna till Sofia Ali och Anna Lihammer, som i en nysläppt rapport har gjort en djupdykning i frågan.

Riksantikvarieämbetets Sofia Ali och Anna Lihammer har skrivit en rapport där de tittat närmare på hur museer idag arbetar för att nå en bredare publik. De har bland annat rest runt i Sverige och samlat exempel på hur olika slags museer arbetar för att locka till sig nya besökare. Rapporten döpte de efter slutsatsen: ”Att vidga sin publik är att vidga sig själv”. Här kan du ladda ner eller beställa hela rapporten.

I K-podd avsnitt 39 utvecklar Sofia och Anna vad de kommit fram till, i ett samtal med programledaren Emil Schön. Vi ber om ursäkt för en ljudstörning genom avsnittet, men hoppas ändå att ni får en berikande lyssning!

K-podd 38: Betydelsen av ett världsarv – hur mår de svenska världsarven?

K-podd tog chansen och fångade tre av deltagarna på den nationella världsarvsmötet i Visby 23-25 maj. Elene Negussie, världsarvssamordnare på Region Gotland, Åsa Nordin Jonsson, verksamhetsledare för världsarvet Laponia och Riksantikvarieämbetets Maria Wikman satt ner och diskuterade tillstånd och utmaningar för de svenska världsarven.

Föreningen världsarv i Sverige är ett samarbetsforum för de 15 svenska världsarven. Några dagar i maj hölls en nätverksträff där representanter för världsarven träffades för att utbyta erfarenheter och diskutera samarbetsmöjligheter kring möjligheten att se världsarven som plattformar för hållbar utveckling. Riksantikvarieämbetet deltog förstås, inte minst då myndigheten fått regeringens uppdrag att utarbeta en nationell världsarvsstrategi.

Ett världsarv är en unik kultur- eller naturhistorisk miljö som vittnar om människans eller jordens historia. I podden finns såväl stadsvärldsarvet Hansestaden Visby, som naturvärldsarvet eller egentligen det kombinerade världsarvet Laponia. Kombinerat då det är viktigt både av natur- och kulturskäl. Vi kommer också in på frågan om hotade världsarv.

K-podd 37: Om världsarvet Grimeton – på plats i storradiostationen

K-podd har begett sig till Halland och Grimeton Radiostation. Industriminnet som blev utsett till världsarv av UNESCO 2004 har världens sista fungerande långvågssändare och en spännande 1900-talshistoria att berätta.

Den 1 december 1924 gick storradiostationen i Grimeton, med sina två långvågssändare, i trafik. Syftet var främst att ha en trådlös förbindelse med USA, och omgående kom 95% av all telegramtrafik från Sverige över Atlanten att gå via Grimeton. Camilla Lugnet, vd för Stiftelsen Världsarvet Grimeton, och Hans Bergfast, länsantikvarie i Hallands län, berättar i avsnittet om stationens händelserika historia, vad det innebär att förvalta och utveckla ett världsarv, och mycket annat. Samtalsledare i det gamla transformatorrummet på Grimeton är Emil Schön.