Kategori: Podcast

K-podd är Riksantikvarieämbetets podcast. I varje avsnitt träffar vi medarbetare och andra gäster och nördar ner oss ordentligt i ett ämne. Du hittar podden på iTunes och såklart här på K-blogg.

Avsnitt 30 – Öppet kulturarv med Axel och David

K-podd firar 30 avsnitt med att bjuda in Axel Pettersson från Wikimedia Sverige och koppla ihop honom med David Haskiya, nygammal på Riksantikvarieämbetet för att berätta mer om öppet kulturarv. Vi pratar helt enkelt öppna data, tillgängliga och otillgängliga data och hur Riksantikvarieämbetet och Wikimedia samarbetar.

Som exempel nämns ett projekt där 10 000 bilder från Riksantikvarieämbetets bilddatabas Kulturmiljöbild laddats upp till Wikimedia Commons. Men nu var det några veckor sedan det här avsnittet spelades in så sedan dess har man hunnit ladda upp ytterligare 173 000 bilder!

 

Utställningen som Axel nämner i avsnittet med bilder från bland annat Palmyra kan du läsa mer om här. Utställningen kommer även att visas på Grimeton radiostation och i Falu gruva under hösten. 

Finns det någon som är negativ till öppna data, finns det några negativa aspekter på det här och varför ska egentligen myndigheter släppa sin data fritt? Det snackas det såklart om.

Tipsa gärna oss om vad ni vill höra om i K-podd!

Avsnitt 29 – Gallring med Carolina och Louise

I K-podd nummer 29 plockar vi upp en het medial potatis. Under sensommaren blommade en debatt upp om hur det egentligen går till i fält vid uppdragsarkeologiska undersökningar. Pågår det verkligen ett systematiskt kasserande av värdefullt kulturarv?

Vi bjöd in Louise Schlyter, kulturmiljöchef vid Länsstyrelsen i Stockholms län, att tillsammans med Carolina Andersson, utredare och arkeolog på Riksantikvarieämbetet, att diskutera och förklara det uppdragsarkeologiska systemet.

Visst kasseras fynd vid de över 1000 undersökningarna som genomförs i hela riket årligen. Men vad är det egentligen som slängs? Är det föremål? Och hur gör man om man vid en undersökning hittar något som man beslutar sig för att kassera, dokumenteras det? (Klart det gör!)

Den kanske allra viktigaste frågan avhandlas också: hur avgör man vad som ska gallras och vad som ska bevaras? Lyssna på hela resonemanget i programmet.

Vi hinner även komma in på rollfördelningen mellan de olika aktörerna och givetvis har vi med historieältarna även denna gång.

Direkt från hästens mun: Riksantikvarieämbetets föreskrifter och allmänna råd om uppdragsarkeologi

Vanliga frågor (och svar) om gallring vid arkeologiska undersökningar.


Carolina Andersson och Louise Schlyter. Foto: Henrik Löwenhamn (CC BY)

 

Avsnitt 28 – Slåtter och kulturlandskap med Karin och Fabian

En strålande sommardag i mitten av juni begav sig K-podd till Stensjö by utanför Oskarshamn för att hänga med på en workshop i lie-slåtter. Vi fick lära oss skillnaden på knackliar och slipliar, vi fick se hur en lie ser ut i Småland jämfört med på Gotland och hur det skiljer i teknik när man slår.

Men framför allt fick vi prata landskapsvård och kulturlandskap med Karin Bäck, egenföretagare inom landskapsvård, och Fabian Mebus, utredare på Riksantikvarieämbetet.

Vi pratar om varför man slår gräset, som till exempel att artrikedomen bland insekter blir så mycket större om man vårdar landskapet. Varför har man en workshop i lie-slåtter, är inte det en utdöende konstart? Varför är det så viktigt att föra den kunskapen vidare? Och när ska man egentligen slå gräset?

Efter samtalet med Karin och Fabian kan du lyssna på en intervju med Robert Danielsson, föreståndare på Stensjö by och anställd på Kungliga Vitterhetsakademin (fullständigt namn: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien).

Robert berättar mer om historien kring Stensjöby, vad som görs där idag och framtida planer på att bilda kulturreservat. Vill du hoppa direkt till Roberts intervju, gå till 37 minuter och 14 sekunder, 37:14.

Hela avsnittet är inspelat utomhus så ni får stå ut med både traktorljud, fågelkvitter och lite blåst.

Läs mer om hur Riksantikvarieämbetet arbetar med landskap.

Här är lite längre intervjuer med Karin Bäck, Hjalmar Croneborg och Erik Larsson

 

Avsnitt 27 – Beyoncé, Kata och det digitala med Emma och Karin

Kata Dalström, Beyoncé och Mr Darcy. Och en hel del digitalt. Det här vad det här avsnittet av K-podd handlar om. 

Vi var på Hallwylska museet precis innan midsommar och då ville vi såklart passa på att sätta oss ner och prata med de digitala stjärnorna Karin Nilsson och Emma Reimfelt, som jobbar på Livrustkammaren, Hallwylska museet och Skokloster slott, förtkortat LSH.

Emma är ansvarig för den digitala kommunikationen och ligger bakom strategin och arbetet med Livrustkammarens succé på Facebook och Karin har under många år arbetat med digitalisering och är just nu enhetschef för Samlings- och digitaliseringsenheten. Båda två har dock nya saker på gång, vad det är avslöjas i avsnittet.

I avsnittets så avhandlas bland annat sammanslagningen mellan LSH och Statens Historiska Museer som träder ikraft årskiftet 2017/18 och vi pratar givetvis om hur Livrustkammaren har tagit fram det arbetssätt som gör att man kan vara så bra på Facebook och Instagram. Hur har de lyckats hitta den exakta tonen?

Emma och Karin kommer ofta in på hur digitaliseringen och den digitala kommunikationen går hand i hand.

De får frågan om vad nästa stora grej är, med det digitala på museer och de får berätta om hur de tänker (fortsätta) att inspirera andra museer.

 

Avsnitt 26 – Utförsel av kulturföremål, vad är det?

Får man skicka mormors gamla moraklocka till släktingarna i USA utan tillstånd? Har du ropat in en tavla, en bok eller en fin gammal byrå på auktion? Ska du flytta utomlands och vill ta med dina fynd – eller funderar du på att sälja dem vidare i ett annat land? 

Vad gäller för utförsel av kulturföremål, som det heter på byråkratiska? Och vad räknas då egentligen som ett kulturföremål? Och blir man en smugglare om man skickar moraklockan till USA utan tillstånd?

Riksantikvarieämbetets Maria Adolfsson och Måns Pedersen reder ut begreppen och berättar mer om tillstånd och regler kring det här.

Det blir prat om värdegränser och om hur Riksantikvarieämbetet vill förenkla reglerna kring utförsel så att det ska bli ännu enklare att göra rätt i framtiden.

Vill du redan nu läsa mer om utförseltillstånd, så finns det här.

Följ oss även på Facebook där Måns på film på ett pedagogiskt sätt visar mer.

Avsnitt 25 – Håller kulturarvet på att töa bort?

I det här avsnittet av K-podd får du träffa Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, och Therese Sonehag från Riksantikvarieämbetet i ett samtal om hur klimatförändringarna ökar påfrestningarna på det fysiska kulturarvet.

Här pratas det Venedig, klimatångest och anpassning av kulturhistoriskt värdefulla byggnader i ett och samma andetag. Bästa botemedlet mot klimatångest visar sig vara att sätta igång med konkreta åtgärder. Många åtgärder för att anpassa kulturarvet till ett förändrat klimat ger positiva och hoppfulla sidoeffekter, eller vad sägs om en bäck i Haga i Göteborg.

Dessutom: K-podds längsta länksamling hittills.

Länkar som nämns i podden:

Länk till Riksantikvarieämbetets sidor om klimatanpassning: http://www.raa.se/kulturarvet/klimat-och-miljo/

Länk till utredningen ”Kulturarv och klimatförändringar i Västsverige”: http://www.lansstyrelsen.se/VastraGotaland/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/Klimatanpassning/Pages/kulturarv-och-klimat.aspx

Klimatanpassningsportalen: http://www.klimatanpassning.se/

Unesco World Heritage and Climate Change: http://whc.unesco.org/en/climatechange/

Historic Environment Scotland and Climate Change: https://www.historicenvironment.scot/about-us/what-we-do/climate-change/

Klimat och kulturarv på Kulturvårdsforum: http://www.kulturvardsforum.se/group/natverket-klimat-och-kulturarv

Glaciärarekologi ”Secrets of the Ice”: http://secretsoftheice.com/

Avsnitt 24 – Räkna med kulturarvet med Nikos och Petter

Petter Frizén och Nikos Tsakiridis gästar K-podds tjugofjärde avsnitt för att diskutera huruvida man kan sätta ett värde på kulturarvet och kulturmiljön. I det här avsnittet är vi mest inne på det ekonomiska värdet som till exempel kulturarvets betydelse för besöksnäringen och för attraktionskraften hos en plats. 

Rapporten riktar sig egentligen till alla som arbetar med kulturmiljö på något sätt och ska kunna vara till nytta för de flesta. I avsnittet pratar Nikos och Petter om svårigheten att mäta värdet, och där det ekonomiska värdet är lite lättare att mäta än till exempel det sociala och miljömässiga värdet. De bitarna får vi ta i kommande avsnitt av K-podd.

Missa såklart inte Historieältarna, där vi den här gången kommer in på en grekisk storstad och på lite mer sportiga kulturmiljöer.

Petter Frizén är utvärderare på enheten för utvärdering på kulturmiljöavdelningen på Riksantikvarieämbetet och Nikos Tsakiridis är enhetschef på samma enhet.

Rapporten Räkna med kulturarvet hittar du här.

 

Avsnitt 23 – Bland gravrösen och ostmackor

I avsnitt 23 av K-podd berättar två arkeologer, Rikard Sohlenius och Peter Norman, om bakgrunden till Sveriges närmast världsunika nationella fornminnesregister, om varför fornlämningsbegreppet efterhand kommit att omfatta mer än gravmonument, runstenar och ruiner, vad som först på 80-talet kom att klassas som fornlämning, samt ungefär hur många ostsmörgåsar som går åt under en inventeringssäsong. De diskuterar även framtiden för fornminnesinventeringen när DAP, Digital Arkeologisk Process, införs.

Insamling av fornminnesinformation i Sverige har pågått sedan 1600-talet. Den systematiska inventeringen hade dock sitt avstamp 1937 då Riksdagen beslutade att alla kända fornlämningar skulle finnas med på den ekonomiska kartan och gav Riksantikvarieämbetet uppdraget att identifiera och dokumentera dem.

Från handskrivna böcker till Fornsök på internet

Sedan 1937 har stora delar av Sveriges fält, skogar, kuster och fjällmiljöer besökts av arkeologer som letat efter spår av forna tiders människor. Mycket har hänt sen Riksantikvarieämbetets inventerare dokumenterade sina fynd i handskrivna böcker. Numera är det länsstyrelserna som  kan driva inventeringar, medan Riksantikvarieämbetet stödjer verksamheten genom ekonomiskt bidrag, utbildningar och förvaltning av själva registret. Fornminnesregistret som tidigare var markerat för hand på kartor digitaliserades i början av 2000-talet och finns sedan 2008 tillgänglig för allmänheten på internet via Fornsök.

Behovet att bevara och tillgängligöra fornminnesinformation har inte minskat, tvärtom har det aldrig varit större i takt med att befolkningen, skogsnäringen och byggandet ökar. Lämningsinformationen idag kan vara svår att begripa till och med för arkeologer och ett större problem är att den kan vara inaktuell. Med anledning av detta ingår i Digitala Arkeologiska Processen (DAP) en stor satsning för att effektivisera hanteringen av fornminnesinformation så att den är aktuell och håller hög kvalitet.

Som ett led i det ska det bli enklare för arkeologer och länsstyrelser att registrera och kvalitetssäkra all lämningsinformation direkt under fältarbetet. Det medför i sin tur att Riksantikvarieämbetet behöver utveckla sin utbildande och stödjande funktion för de som arbetar med insamling och registrering. Tekniken att registrera information kan de flesta lära sig, men kompetens att identifiera spår av människors handlingar i landskapet, och korrekt bedöma vilken typ av fornlämning det rör sig om, är långt svårare och kräver mångårig praktisk erfarenhet och kunskapsutveckling.

I podd-avsnittet får ni höra om hur DAP arbetar både med att göra processen mer digital och effektiv och med att säkerställa att det även i framtiden finns inventerare med den kompetens som krävs för att fornminnesinformationen ska leva upp till samhällets behov.

Läs mer om DAP: raa.se/dap

Text: Åsa M Larsson

Avsnitt 22 – Museidialogen med Ulrika och Mats

Riksantikvarieämbetet och Sveriges Museer hade mycket att prata om i Visby i förra veckan. I centrum för samtalet stod såklart det nya uppdrag som museimyndighet som Riksantikvarieämbetet föreslås få inom kort. 

Det blev ett bra och långt samtal om rollfördelning, samarbeten och den fortsatta dialogen. Ett längre referat av det mötet finns på raa.se/museidialogen.

Men innan Sveriges Museers generalsekreterare Mats Persson och museidialogens projektledare Ulrika Mebus fick gå hem för kvällen så fångade vi in dom i poddstudion. Emil Schön bad dom berätta om museidialogen, om hur läget ser ut för Sveriges museer och hur samarbetet ska se ut framåt.

Missa inte Mats och Ulrikas historieältande!

Länkar

Läs mer om Museidialogen på raa.se/museidialogen och
gå med i Facebook-gruppen för att följa arbetet och för att komma med tankar, idéer och förslag.

Museernas vårmöte, där du träffar flera företrädare från Riksantikvarieämbetet (och har möjligheten att höra mer om hur det går till att spela in K-podd) kan du läsa mer om här.

I avsnittet så pratar Mats och Ulrika om definitionen på ett museum, och det här är den definition som ICOM använder:

A museum is a non-profit, permanent institution in the service of society and its development, open to the public, which acquires, conserves, researches, communicates and exhibits the tangible and intangible heritage of humanity and its environment for the purposes of education, study and enjoyment.

Den föreslagna museilagen har en annan definition, den hittar du i lagrådsremissen.

 

Avsnitt 21 – Orent mjöl i påsen – om illegal handel med kulturföremål

Stora delar av kulturarvet från Syrien och Irak är på väg att förskingras då plundrare, via skuggiga stigar, skickar ut föremål på den internationella marknaden.

I K-podd avsnitt 21 får du möta Eva Myrdal från Världskulturmuseerna och Magnus Olofsson från Riksantikvarieämbetet i ett samtal om illegal handel med kulturföremål.

Frågan om har blivit aktuell i samband med att handeln med kulturföremål från Syrien och Irak pekats ut som en inkomstkälla för terrorstämplade organisationer. Hur stor inkomst det handlar om vet ingen. Däremot står det klart att det på senare år förekommit storskaliga och systematiska utgrävningar i Syrien och Irak i syfte att hitta historiska föremål av värde.

När föremålen skingras från sin geografiska fyndplats förblir också berättelsen om människorna som levde där oberättad. En historisk stumhet uppstår. Sverige och övriga nordiska länder har, på uppmaning av Unesco, vidtagit en rad åtgärder för att de nordiska länderna inte ska bli vare sig marknadsplatser eller transitländer för den illegala handeln.