Kategori: Stadsutveckling

Skydd hävt – Kiruna stationshus rivs

Bebyggelseregistret fick i förra veckan in ett beslut om hävande av byggnadsminnet Kiruna stationshus. Stationshuset ligger i ett område med stor risk för sprickbildning i och med malmbrytningen och kan på sikt inte stå kvar på platsen. Efter diskussioner om hur man skall kunna bevara byggnaden, antingen genom att flytta den eller demontera och bygga upp den på annan plats, har man nu kommit fram till att den enda möjliga utvägen är att göra en noggrann dokumentation och sedan riva byggnaden. Att demontera byggnaden och flytta den ses inte längre som ett alternativ eftersom det finns stora risker för ras. Samtidigt är delar av det kulturhistoriska värdet starkt förknippat till platsen, en självklarhet då det handlar om en järnvägsstation i anslutning till järnväg. Länsstyrelsen anser därför att detta värde skulle gå förlorat om byggnaden flyttades från sitt sammanhang. I länsstyrelsens beslut för hävandet av byggnadsminnet finns det tydliga riktlinjer för hur dokumentationen skall utföras.

Fotograf Jan Eve Olsson 1998-06-06

Kirunas stationshus byggdes 1915 i stram nationalromantisk stil och ritades av Folke Zettervall och blev statligt byggnadsminne 1986. Det övergick sedan till att bli byggnadsminne enligt kulturminneslagen 2001 då Jernhusen förvärvade byggnaden från staten.

Jag antar att vi kommer få se fler liknande beslut i Kiruna framöver.

Beslutet om hävandet av byggnadsminnet Kiruna stationshus finner du i Bebyggelseregistret under dokument

 

 

Malmberget workshop – digitalt berättande på Platsr

Simon presenterar workshopen
Foto: Maria Logothetis (CC-by)

För några veckor sen var vi från Riksantikvarieämbetet, Agnes, Gert och Maria,  i Malmberget i Gällivare för att genomföra en workshop i digitalt berättande (digital storytelling) tillsammans med deltagare från tre olika berättargrupper från Malmberget.

Bakgrunden till genomförandet av workshopen handlar om hur alternativa berättelser kan skapa ökad delaktighet och engagemang för kulturarvet, och möjligheten att tillgängligöra dessa på webben på Platsr community. Arrangemanget var ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetet tillsammans med Gällivare kommun och nätverket av berättargrupper från Malmberget samt Kulturskolan Stockholms mediecenter.

Läs mer

Hållbar expo?

Vi har tidigare här på bloggen rapporterat från vårt deltagande i Expo 2010 i Shanghai som vi genomförde tillsammans med Arkitekturmuseet, Boverket och Formas inom ramen för ett aktuellt regeringsuppdrag.  Ett huvudtema på världsutställningen denna gång var just hållbar stadsutveckling. Mängder av exempel, ”best practise”, och inspirerande och nytänkande lösningar visades upp i syfte att göra våra städer lite mer hållbara. Nu är världsutställningen slut och nedmontering pågår för fullt. De flesta av paviljongerna är sålda och ska flyttas till nya platser i Kina och resten av världen. I drygt ett halvår stod den gigantiska utställningen på plats. Goda intentioner och spännande möten med över 70 miljoner besökare, men man kan ändå reflektera ett ögonblick kring hållbarheten i själva projektet.  Är det försvarbart att för så kort tid bygga upp och plocka ner i den omfattningen?

Bricoleurbanism är en läsvärd blogg som följt inte bara Expo 2010 utan stadsutvecklingsproblematiken i Kina i stort. I en serie av inlägg diskuteras och illustreras på ett ett tankeväckande sätt olika aspekter av världsutställningen, bland annat just frågan ovan.

I inlägget Deconstructing the Shanghai Expo – Part III: The Size illustreras exempelvis hur stort expoområdet egentligen är: ”Officially the Expo was 528 hectares, but how big is that? A neat comparison is with another contained place around which you mostly have to walk, Venice.”  En satellitbild över Venedig överlagrad med konturerna av expoområdet i samma skala ger perspektiv! I inlägget Deconstructing the Shanghai Expo – Part II: The Effacement illustreras också skalskillnaderna i den urbana väven, före och efter världsutställningen.

Ännu tydligare blir det många gånger mycket kontrastrika mötet mellan det gamla och nya Kina i inlägget om stadsomvandlingen i Tianjin.  Inlägget behöver knappas kommenteras ytterligare, bilderna talar för sig själva!

>> Jerker Moström är kulturgeograf och jobbar med landskapsfrågor, stadsutveckling och GIS på RAÄ.

Shanghai – Big foot is beautiful

Foto: Patrik Faming

Intresseorganisationen Sveriges Arkitekter anordnade Swedish Architect’s Day at Expo 2010 in Shanghai. Yrkesverksamma arkitekter från Sverige och Kina deltog för en dialog om nutid och framtid. Medverkande var bland annat svenska generalkonsulatet i Shanghai, Lunds universitet, Kungliga tekniska högskolan, Malmö stad, och universiteten i Peking, Shanghai och i Nanjing.

Sveriges generalkonsul i Shanghai, Bengt E Johansson påpekade i sitt öppningsanförande att Sverige är i Kina för att sälja processer och system och inte för att sälja kopior.

Tony Clark, CENTEC vid svenska ambassaden i Peking, talade om Incoming Chinese projects for Swedish Architects and planners in Tianjin and Tangshan.

Ett antal närvarande svenska arkitektföretag presenterade sin verksamhet. Intressant var bland annat en presentation av AIX Arkitekter som utvecklade möjligheten att använda moderna prefabricerade träkonstruktioner som kan transporteras sjövägen till Kina.

Professor Yu Kongjian, dekanus för landskapsarkitekturavdelningen vid universitetet i Peking höll ett mycket bejublat anförande under temat The Chinese challenge to build sustainable Cities. Han hänvisade till Kinas långa historia med lindade fötter. Att ha små fötter har representerat ett tecken på hög status. Man kan se det som en metafor för stadens landskap menade han, ett uttryck för det onaturliga och oanvändbara: ”The Little Foot Landscape”. I staden odlas inte persikoträden för sina frukters skull utan för sin dekorativa blomning. Fiskar odlas inte för att ätas utan för att betraktas. Människor på landsbygden, med olindade fötter i naturlig storlek, skördade och fiskade och har haft ett annat förhållningssätt till sin livsmiljö.

Yu Kongjian framhöll att vi behöver ”The Big Foot Revolution”. Det är dags för en förändring och Yu Kongjian föreslog två strategier.

1. Utveckla ekosystemtjänster och alternativa ekologiska system på alla nivåer. ”Landscape urbanism” kan vara en lösning.

2. ”Big foot is beautiful”! Utveckla en annan estetik. Exempel på det är att återvinna våtmarker och låt produktionsgrödor ingå i parkerna såsom i den strandnära park inom utställningsområdet som har projekterats av föredragshållaren.

Christer Larsson, Arkitekt och stadsbyggnadsdirektör i Malmö talade under rubriken Den svenska modellen av hållbar stadsutveckling. Han beskrev en vision av en mångfunktionell stad som är både småskalig och storskalig. Genom att foga samman stadens delar kan man skapa bättre förutsättningar för social integration. Avsikten är att skapa bygga en ram för nya livsstilar och nya arbetsplatser, det fjärde stadsrummet. Christer betonade den sociala-kulturella delen av hållbarhet och att bygga på förtroende, öppenhet och kunskapsdelning.

Sveriges Arkitekters nya publikation Architecture for Everyday Life – Sustainability by Sweden delades ut. Publikationen ges ut med stöd av miljöminister Andreas Carlgren och kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.

Regeringsuppdraget till miljö- och kulturmyndigheter om samverkan för att främja en hållbar stadsutveckling presenterades av museichef Lena Rahoult och de uppdragsgemensamma aktiviteterna under denna vecka i Shanghai presenterades av Pernilla Glaser.

2010-09-27 Bloggarna i Shanghai

Daniel Nilsson och Patrik Faming

Framtidens paviljong – en glimt från EXPO-världen

Foto:Patrik Faming

Inom EXPO – området i Shanghai finns fem temapaviljonger som handlar om staden. Stadens historia och framtid, dess avtryck i landskapet, invånare, platser och komplexa strukturer skildras och illustreras i storskaliga animerade former med ett ljud- och ljusspel som imponerade på oss.

Pavilion of Urban Planet åskådliggör städerna ekologiska problem med övertygande iscensättningar av de förstörande processer som städer alstrar såsom massiv förorening, utarmning av arter och utvinning av material genom gruvdrift.  Det var inte mycket som var nytt för oss innehållsmässigt men presentationen var överväldigande. En sal dominerades av en 30 meter bred jordglob skjuter upp genom golvet. Vi väntade med spänning på vilka lösningar som skulle presenteras i denna påkostade utställning. Men dessvärre var det vi såg varken något nytt eller imponerande. ganska tungsinta lämnade vi paviljongen.

Foto: Patrik Faming

Två av dessa fem temapaviljonger ligger på den andra sidan av Huangpu-floden (sett från den svenska paviljongen), Pavilion of Footprint och Pavilion of Future. Pavilion of Footprint skildrar olika städers historia, rådande dåtida filosofier och uppfinningar i form av stora skulpturer, och filmer. Pavilion of Future, Framtidspaviljongen, innehöll en av de bästa utställningarna vi besökte under vår vistelse. Den speglar 1900-talets framtidsvisioner av staden och hur verkligheten nu har blivit (förvånande lik). Planeringsideal och modeller av städer åskådliggjordes i filmer och megaformat, till exempel Ebenezer Howard’s idé om trädgårdsstaden under 1800-talets slut. Paviljongens speglade också tänkbara lösningar för 2000-talet, främst gällande avancerad teknik som kan leda till hälsosam, ”intelligent” och harmonisk livsmiljö i städerna. Vi lämnade utställningsområdet en aning skeptiska och samtidigt med en känsla av försiktig optimism.

2010-09-26 Bloggarna i Shanghai

Daniel Nilsson och Patrik Faming

When people matter – x och post-it i topp!

Fredagen den 24 september i den svenska Paviljongen på EXPO 2010

Den svenska paviljongen på världsutställningen EXPO 2010 i Shanghai vill visa upp Sverige som ett innovationsland. Vi hade blivit inbjudna för att leda en workshop där mänskliga värden och upplevelser av staden och stadsutveckling stod i centrum.

Workshopen bestod av fyra olika stationer. Vi möttes av nyfikna och mycket engagerade människor som gärna ville dela med sig av sina idéer, känslor och drömmar kring stadsutveckling. Vissa besökare närmade sig stationerna lite blygsamt, kanske ovana av det personliga och det direkta tilltalet i övningarna, medan andra deltog med ”liv och lust” utan att tveka.

Den mest populäraste stationen var också den enklaste. Den handlade om att besvara frågorna Hur luktar en stad? och Hur låter en stad? på en post-it lapp. Resultatet blev en fantastisk vägg – ett färgsprakande lapptäcke bestående av hundratals lappar.

I modellverkstaden växte fantasifulla hus fram – både låga och höga. Hus kan vara runda – transparanta och ha ett träd i mitten av vardagsrummet!

En annan övning lyfte frågan om hur staden ska utvecklas och hur man helst vill bo. Det visade sig att de flesta vill bo med sin familj i låga hus och vill förflytta sig till fots eller med järnväg.  Många ville renovera istället för att riva och det fanns ungefär lika många som ansåg att staden skulle utvecklas långsamt istället för snabbt. Mycket intressant bild med tanke på att Shanghai och Kina växer explosionsartat. Shanghai har idag uppskattningsvis 20 miljoner invånare – det är två Sverige.

Besökarna fick även uppdrag riktade till sig som bland annat kunde handla om att på vägen hem stanna till på ett favoritställe eller prata med någon som man inte träffat förut.

På gruppens vägnar

Daniel Nilsson, Riksantikvarieämbetet och Patrik Faming, Boverket

Shanghai – Barnens expo 2010

Byggverkstad. Foto: Patrik Faming

Nu har vi haft våra första workshops på ”Orange Education” som är en öppen skolverksamhet för barn och ungdomar specialiserad på engelska. I Kina är det vanligt att man samlar samma typ av verksamhet längs med en gata. Gatan som Orange Education ligger på kan betecknas som en ”skolgata” med flera fritidshem och skolor med olika specialinriktningar. På lekfulla sätt försökte vi i två olika slags workshops fånga barnens perspektiv och upplevelser av staden och de gav oss massor av inspiration och nya tankar tillbaka. Barnen, som är mellan fem till tio år, var verkligen engagerade och kreativa. De byggde en gemensam stad i miniatyr i vilken också träd, människor och djur hade sin plats. Höga, låga, runda hus av alla slag, färger och former växte fram. Kinesiska lärare och vi ifrån Sverige hjälpte till och lyssnade vad som är viktigt och fint i en stad och där man bor.

Av papper, kartong, pinnar, sax, tejp och lim går det att bygga en stad. Foto Patrik Faming

På ovanvåningen satt barnen i smågrupper och ritade och förklarade. Frågan var bland annat – Du får besökare från yttre världsrymden och ska förklara ”vad är en stad?” Sedan ritade de unga personliga ”kartor” över deras viktiga platser och hur de rör sig i staden.

Madeléne Beckman, pedagog på Arkitekturmuseet och författarinnan Pernilla Glaser, med hjälp av skolans lärare, lockar fram barnens egna bilder av staden. Foto Patrik Faming

Som belöning för sitt arbete fick varje barn ett fint diplom. Foto Patrik Faming

Shanghai101923 Olov Schultz, Boverket och Daniel Nilsson, Riksantikvareämbetet

Shanghai – förberedelser och månfirande


Foto: Daniel Nilsson

Vi är samlade! Nu är vi på plats inför våra aktiviteter i Shanghai i samband med EXPO 2010. Monica Pourshahidi, Madeléne Beckman och författaren Pernilla Glaser vilka representerar Arkitekturmuset, Daniel Nilsson från Riksantikvarieämbetet och Patrik Faming, Olov Schultz och Lena Dübeck från Boverket samt vår rådgivare Wiviann Wu Sällström. Kristina Björnberg från Formas ansluter på torsdag. Vädret har ändrats fort det sista dygnet. Sol och 34 grader varmt på tisdag. Idag onsdag är det behagliga 20 grader.

Igår träffade Monica, Pernilla och Madeléne rektorn på den skola där första aktiviteten ska äga rum. Skolan hade skickat ut vackra inbjudningskort till föräldrar och barn. Denna workshop syftar till gemensamma reflektioner kring hur särskilt barns upplevelser av staden kan åskådligöras för att kunna spela större roll när städer byggs och utvecklas. Aktiviteterna sker både i Kina och senare i Sverige. Under dagen har vi med hjälp av Wivian funnit en veritabel ”godisaffär” när det gäller införskaffandet av material till morgondagens workshop. Den välsorterde butiken innehöll nästan allt – kartong, plast, pennor, m.m. Vi ser fram emot morgondagen och hoppas att föräldrar kommer att följa sina barn till denna övning eftersom de är lediga från jobbet.

Just nu inträffar den stora månfestivalen, eller midhöstfestivalen, som är en av Kinas viktigaste traditionella högtider.
Dagen avslutades med att Wivian bjöd på de traditionella och vackert förpackade månkakor som serveras i hemmen just vid denna högtid. Månfestivalen lär infalla vid den tid på året då fullmånen är som allra rundast och klarast. Tyvärr var det mulet under kvällen så vi fick nöja oss med att beundra månkakornas glittrande askar….

2010-09-22 Madeléne , Daniel, Patrik och Lena

Small people matters

I juli arrangerade Boverket tillsammans med Riksantikvarieämbetet, Formas och Arkitekturmuseet en workshop i den svenska paviljongen på världsutställningen i Shanghai. Syftet var att främja ett svensk-kinesiskt kunskapsutbyte om betydelsen av människors engagemang i en långsiktig stadsomvandling, se bloggen från juli. Den 23-24 september arrangerar de fyra myndigheterna ytterligare två workshops. Denna gång är det barn och deras upplevelser av staden som står i fokus.

Deltagandet i världsutställningen är en del av arbetet med ett gemensamt regeringsuppdrag att stärka förutsättningarna för en hållbar stadsutveckling genom ökad samverkan mellan miljö- och kulturpolitiken. Uppdragets huvudfokus är att visa positiva effekter av att lyfta fram sociala och kulturella aspekter i hållbarhetsarbetet. Arrangemanget i september är även en del av Sweden Architecture Week som äger rum i den svenska paviljongen den 23-27 september.

Den 27 september deltar vi i ’Arkitekternas Dag’, arrangerad av Sveriges Arkitekter, då bl a sinosvenska samarbetsprojekt inom området arkitektur och planering presenteras.

Representanter från myndigheterna kommer här på denna blogg att delge er såväl stora som små intryck och reflektioner. Välkommen att följa vårt arbete i Shanghai!

Världsutställningen i Shanghai har temat ”Better City Better Life” och man räknar med 70-100 miljoner besökare, varav 95 % kinesiska. Sammanlagt deltar 242 länder, varav ett fyrtiotal med egna utställningspaviljonger. All verksamhet i Sveriges paviljong utgår från temat ”Spirit of innovation” och har fokus på hållbarhet, kommunikationer och innovationer. Ytterligare information finns på www.expo2010.se samt www.expo2010.cn

>> Daniel Nilsson är kulturgeograf och arbetar med samhällsbyggnadsfrågor på Riksantikvarieämbetet. Det rör bland annat hur kulturarvet kan användas som resurs för utveckling och tillväxt. Daniel arbetar även med ett regeringsuppdrag om hållbar stadsutveckling i mötet mellan miljö- och kulturpolitiken.

Extra allt!

Lite sent omsider tänkte vi avrunda rapporteringen från Shanghai och Expo 2010 här på bloggen med en slags sammanfattande reflektion kring staden. Att med några få ord beskriva en stad som Shanghai är förstås inte lätt. Denna mångmiljon-megastad är större, intensivare, varmare, rikare, mer myllrande och mer snabbväxande än andra städer. Skyskraporna är fler, högre och mer fantasifullt utformade och belysningen mer påkostad. Vägar och tunnelbanelinjer byggs i en sådan takt att turistkartorna hinner bli inaktuella innan de ens lämnat tryckeriet – kort sagt, Shanghai är extra allt.

Shanghai by night. Utsikten från ”the Bund” över skyskraporna i finansdistriktet. Foto: Jerker Moström.

Inte helt oväntat är förstås Expo 2010 den största, mest påkostade och sannolikt mest välbesökta världsutställningen någonsin. Hittills har man snittat på 400 000 – 500 000 besökare per dag. Någon har beräknat att ca 70 miljoner människor kommer att ha besökt världsutställningen innan den stänger i höst.

Utsikt över Expoområdet från den svenska paviljongens tak. Foto: Fredrik Lind.

Shanghai väcker många motstridiga känslor. Stadens expansiva utveckling är resultatet av en målmedveten satsning från den kinesiska staten att göra den till Asiens finansiella centrum. Utvecklingen drivs också på av en nästan ofattbart kraftig urbanisering med trångboddhet, trängsel, luftföroreningar och trafikökningar som följd. Skyhöga markpriser leder till så omfattande rivningar av äldre bebyggelse att efterkrigstidens hårdhänta hantering av svenska stadskärnor bleknar i jämförelse.

Tripp, trapp, trull. Den äldre bebyggelsen försvinner i snabb takt. Fortfarande finns den kvar, insprängd mellan höghusen. Mu-en kyrkan, i centrala Shanghai byggd på 1880-talet av amerikanska missionärer. Idag har kyrktornet fått konkurrens av betydligt högre grannar. Foto: Jerker Moström.

Shanghai är Kinas rikaste stad men de sociala klyftorna är samtidigt mycket stora. Shanghai har en ”floating population” som omfattar flera miljoner människor, dvs. fattiga, immigrerade arbetare utan några egentliga rättigheter och många dessutom utan bostad som förser den snabbt växande staden med billig arbetskraft.

Samtidigt satsar man kraftfullt på att göra Shanghai till en mer hållbar stad. Särskilt synligt är detta när det gäller miljövänliga transporter. Elmotorcyklar är vanliga i Shanghai och tunnelbanan imponerar verkligen. År 1995 invigdes den första tunnelbanelinjen och nyligen passerade Shanghais tunnelbana Londons som tidigare var världens största om man ser till den sammanlagda spårlängden. Fram till 2020 planerar man ytterligare 350 km spår, vilket nästan är en dubblering av det nuvarande systemet – en kollektivtrafiksatsning i en klass för sig!

Den ultramoderna tunnelbanestationen People’s square, en av världens största stationer i världens största tunnelbana. Foto: Jerker Moström

Shanghai är dessutom en trygg och vänlig stad. Rån, våldsbrott och skadegörelse i det offentliga rummet är mycket ovanligt. Du kan röra dig varsomhelst närsomhelst utan att känna dig otrygg.

”Better City – Better Life”, Expo 2010:s slogan. Man  kan fundera på om det är rätt ordning. Kan en ”bättre” stad verkligen ge ett bättre liv eller är det genom att ge människor ett bättre liv som vi får en bättre stad? Foto: Jerker Moström.

Avslutningsvis kan vi konstatera att även om Shanghai ställer frågor om ekonomisk, social, miljömässig och kulturell hållbarhet på sin spets, så är de i mångt och mycket samma frågor som vi står inför här i Sverige. Om det finns skillnader kanske det i första hand handlar om just skalan. Shanghai är ju som sagt extra allt – av allt…

>> Jerker Moström & Michael Frisk