Kategori: Systemutveckling

Platsr – ny version

untitled
Foto: Axel Nylén (CC-by)
Skolliv och stridigheter i Mosshult: Läs mer på http://www.platsr.se/platsr/visa/plats/id/33

Under januari och februari har vi åtgärdat en hel del buggar på Platsr. Sen i september är en ny version av Platsr ute på webben men det finns eftersläpande småfix att ta hand om. I början av året vi därför lagt mycket tid på att åtgärda en hel del av dem.

I denna uppdatering av sajten har vi bland annat förbättrat sökningen; nu kan man söka på årtal och autocomplete-funktion finns nu åter i sökfältet. Även viktning av sök, dvs hur sökresultatet visas, har vi gjort en uppdatering på så att det blir en bra relevans på sökträffarna.  

Vi har tagit bort teckenbegränsning i berättelserna så nu är det fritt fram att skriva hur mycket man vill. In- och ut-zoomning  på kartan har vi också förbättrat genom att göra tätare steg när man zoomar in – innan var det lätt att tappa orienteringen då kartan tog för stora steg. En bättre uppdelning av platser som användaren själv skapat och andras platser som man redigerat finns nu också, så att det är enklare att hitta det man söker.

Har ni synpunkter på sajten så hör gärna av er till platsr@raa.se

Maria Logothetis jobbar med bland annat Platsr och Europeana Awareness på Riksantikvarieämbet.

Uppdatering av Kringla

En kvinna och en man bygger ett flygplan
Foto: Alfred T Palmer, Library of Congress

Under hösten har vi jobbat vidare med att utveckla Kringla. Följande funktioner har lagts till:

  • En inloggad användare kan lägga in länkar till Europeana (exempel). Till detta använder vi Europeanas API. Scrolla ner för att se länken/länkarna.
  • En inloggad användare kan lägga in länkar till Libris (exempel). Till detta använder vi Libris API. Scrolla ner för att se länken/länkarna.
  • Om en agent innehåller en länk till Libris person-auktoritet visas litteratur kopplad till den personen automatiskt i Kringla (exempel). Scrolla ner för att se länken/länkarna.
  • Om en plats i Platsr innehåller en länk till Kringla (under ”arkivföremål”) visas en länk till den platsen vid objektet beskrivning i Kringla (exempel).
  • Då vi behövde skilja på användardatabaserna för Kringla och Platsr kan man inte längre logga in med Platsr-konton skapade efter den 9 september 2013. På sikt är förhoppningen att en ny single-sign-on-lösning kommer på plats.

De fyra första punkterna kan ses som pedagogiska exempel på hur man kan jobba med länkad data för att skapa ett sammanhang för användaren. Kringla innehåller ingen egen information men med hjälp av flera olika resurser kan man skapa noder där en användare kan söka vidare, t ex på svenska bibliotek eller Wikipedia.

>> Johan Carlström jobbar på Riksantikvarieämbetet och är systemansvarig för Kringla.

Platsr ny version – hur är läget nu?

 

Platsr ny version startsida
Foto: Riksantikvarieämbetet, CC-by

Platsr uppdaterades med en ny version i början av september. En lång utvecklingsperiod var äntligen över. Både fram- och baksida har gjorts om på sajten, det vill säga både ny databas och nytt ramverk samt många förändringar på utsidan i designen. Efter driftsättningen var Platsr skakigt och gick ned mer än vanligt. Nu är Platsr stabilt igen, efter idogt felsökande och åtgärder. En del minnesproblematik samt kopplingar i databasen har orsakat problemen, men det är åtgärdat nu.

Vi har fortfarande en del att putsa på, och kommer att fortsätta med det under 2014, vi tar gärna emot feedback från sajtens användare på platsr@raa.se. Platsr har nu också ett API som vi så klart vill se användning av. Dokumentation till API’et hittar ni här. Koden för Platsr-sajten kommer också att läggas ut publikt på webben framöver för vem som helst att ta del av och använda.

Vi har också genomfört en objektiv review, en granskning, av koden för Platsr med hjälp av konsulter från Decerno. Kontentan av denna granskning visade att koden är godkänd och av en medel-kvalitet, det vill säga den är helt acceptabel. De granskade också designen på sajten och där finns flera förbättringsområden men det är vi medvetna om; vi hann inte med allt i denna omgång av utvecklingen.

Under året som har gått har vi fått in en hel del genomarbetade berättelser, både från privatpersoner och minnesinstitutioner vilket vi tycker är fantastiskt roligt! Det verkar också som att det nya sättet att lägga in berättelser fungerar bra även för ovana användare. Några fina exempel att ta del av och inspireras av:  Lisbeth som berättar om en släktgård som efter 11 generationer fortfarande är i familjens ägo  och fina bilder från Tommys familjs sommarställe under trettio år.

Vi ser fram emot många nya berättelser även under nästa år..!

Maria Logothetis jobbar med Platsr och Europeana Awareness på Riksantikvarieämbetet.

Hack ‘n’ Slash

Representanter från KB, SEAD, och HumLab på Arkhacket i Visby.  Foto: Marcus Smith; Licens: CC-BY
Representanter från KB, SEAD, och HumLab på Arkhacket i Visby. Foto: Marcus Smith; Licens: CC-BY

Under två dygn 20–22 maj fylldes Riksantikvarieämbetets hörsal i Visby av systemutvecklare, användarupplevelseexperter, och verksamhetsutvecklare. De kom från Kungliga biblioteket i Stockholm, SEAD miljöarkeologisk databasen och HumLab i Umeå, och från Riksantikvarieämbetets egna personal. Orsaken till att de samlades hos oss i Visby var, att de skulle delta i ett hackathon – ArkHacket – med syftet att utveckla infrastrukturen för information som rör arkeologi, kulturmiljö och kulturarv. Meningen var att laborativt försöka hitta nya sätt att meningsfullt länka ihop våra respektive datamängder som öppna länkade data på den semantiska webben.

Läs mer

Uppdatering om Platsr-utvecklingen

Informationstorg
Foto: Phil Jern CC-by-nc

Som ni säkert har märkt har vi ej lanserat den nya versionen av Platsr ännu, vi beslutade nyligen att skjuta upp den till september i år efter flera månaders osäkerhet under vintern och våren kring driftsättningen.

Vi har inplanerade It-resurser på heltid i höst vilket gör att vi känner oss tryggare med att driftsätta då, för att ta hand om eventuellt oförutsedda händelser, buggar med mera, vilket också är bättre för användarna. I samband med en ny version av sajten får vi också ett API till Platsr.

Under tiden fungerar det givetvis utmärkt att använda Platsr som vanligt, fortsätt att skapa platser med berättelser, ett litet inspirationstips får ni här: En vandring på 1930-talet i Mosshult

Har ni frågor kring utvecklingen eller API’et är det bara att maila platsr@raa.se

Maria Logothetis arbetar med Platsr samt Europeana Awareness på Riksantikvarieämbetet.

DAP och digital infrastruktur: reflektioner från 2012, och planer för 2013

En oriktad graf bestående av länkade noder

I våras började vi med ett nytt och ambitiöst program för att ta reda på — och få någon sorts ordning i — flödet av digital arkeologisk data. Den ’Digitala Arkeologiska Produktionskedjan’ eller ’DAP’, som det provisoriskt heter, har fått en lovande start under 2012!

Efter en del planeringsarbete och uppsökande på våren genomförde vi under sensommaren en kartläggning över den nuvarande produktionskedjan för arkeologisk information inom tillämpningen av Kulturminneslagen. Den här förstudien utfördes som en del av Riksantikvarieämbetets samverkan med Länsstyrelserna, med syftet att hitta sätt att förenkla överföringen av digital data oss emellan. Förstudien innebar fyra arbetsmöten i Stockholm, varav två handlade i huvudsak om sätt att förena olika ärendehanteringssystem inom Länsstyrelserna, och två om den bredare kartläggningen av den digitala arkeologiska produktionskedjan. Deltagande var representanter från olika delar av den svenska kulturvårdssektorn, från Länsstyrelserna, museer, arkeologiföretag, universitetsforskare och olika avdelningar av Riksantikvarieämbetet.

Arbetsmötena blev väldigt givande, med flera utredda frågor och även några nya frågor, som ledde till livliga diskussioner. En delrapport från förstudien levererades i oktober, och en slutrapport i december. Rapporten beskriver kortfattat hur KML-processen ser ut idag, med särskilt fokus på informationsöverföring mellan olika aktörer, och lämnar förslag på fortsatt arbete för att göra processen smidigare, säkrare och nyttigare. Den ligger till grund för våra planer för DAPs framtid, och vi lämnade 2012 väl förberedda för de nästa faserna i arbetet.

I övrigt har DAP-programmet under 2012 presenteratsCAA-SE; vi har haft givande diskussioner med representanter från den Norska Riksantikvaren som står inför många av de samma digitala utmaningarna som vi; och vi har gjort framsteg mot ett närmare samarbete med befintliga tjänster i angränsade områden, som SEAD och SND.

DAP 2013

Utifrån rekommendationerna i rapporten från sommarens förstudie kommer fortsättningen på DAP-programmet under 2013 att bestå i huvudsak av ett omfattande planeringsarbete. Detta ska delvis fördjupa processkartläggningen som utfördes under 2012, men framförallt modellera och kartlägga andra aspekter av DAP programmet som vi knappt har berört hittills. Vi ska exempelvis genomföra ett begreppsmodelleringsarbete för övergripande arkeologiska begrepp (t.ex. lämningstyper, perioder och antikvariska händelser). Det är tänkt att detta i sin tur, tillsammans med en kartläggning av interna processer, ska ligga till grund för påföljande datamodellering som kan hjälpa oss skapa nya system som bättre hanterar kulturvårdsdata enligt både vår egna och andras behov. Begreppsmodelleringen blir också viktig för att kunna skapa maskinläsbara semantiska ontologier för gemensamma arkeologiska begrepp, som kan kopplas till liknande standarder från andra länder och användas som auktoriteter för svenska kulturvårdsresurser på nätet.

Målet är att det vid årets slut ska finnas en plan för utvecklingen av en ny infrastruktur för arkeologisk information, och att vi därmed ska vara väl förberedda att börja med det konkreta utvecklingsarbetet under 2014. Som förr ser vi fram emot att samarbeta med och få återkoppling från andra. En av förstudierapportens tydligaste rekommendationer är att vi ska skapa någon sorts förvaltningsråd bestående av olika intressenter i kulturvårdssfären, för att hitta öppna, gemensamma lösningar som alla kan få nytta av.

>>Marcus Smith jobbar med utredningen kring arkeologisk information på Riksantikvarieämbetet

Nytt om Platsr utveckling 2012

Amerikansk brevbärare, Flickr Commons
Foto: American Cyanamid, George Eastman House, Flickr Commons

Under hösten har det jobbats på för fullt med Platsrs utveckling. Databasen och ramverket är utbytt, ny design på bland annat startsidan, hur man skapar en plats och samling, ja, ny design och funktion i allmänhet när det gäller att redigera och ladda upp bilder och annat material. Det har tagit mer resurser än vad vi väntat oss, mycket på grund av att databasen och ramverket är nya, vilket gör att allt måste kodas om.

En grundversion till Platsrs API är också byggd och kommer att bli färdigt att användas i samband med att sajten uppdateras. Är du intresserad av att använda dig av, eller har frågor kring Platsr’s API, kontakta platsr@raa.se!

Utvecklingen tar nu en paus över julledigheterna för att buggrättas och fixas till under januari. Vi hoppas att ha en färdig ny Platsr.se att lägga ut till användarna i slutet jan/feb. Till dess är det bara att fortsätta att använda Platsr som vanligt!

Maria Logothetis jobbar med Platsr och Europeana Awareness på Riksantikvarieämbetet.

 

 

Senaste nytt – Platsr utveckling 2012

Time flies
Foto: Grant McDonald (CC-by-nc)

Om ni följt mina inlägg sedan tidigare (här och här) vet ni att vi håller på att uppdatera Platsr.se under hela hösten fram till årsskiftet. Vi började redan i våras med att beställa skisser på design. Själva systemutvecklingen drog igång på halvfart i somras. Nu är det fullt ös med tre systemutvecklare på heltid på Platsr.

Som läget ser ut nu ligger vi i fas med tidplaneringen: ’testdrift’ i slutet av december och ute på webben i ’skarpt läge’ i slutet av januari så att vi hinner städa undan buggar och andra fel innan vi släpper ut den till användarna. API’et kommer också att vara klart att använda i samband med att Platsr.se uppdateras.

Det har tagit mer tid i timmar än vad vi först beräknat och detta beror bland annat på att hela databasen och ramverket bytts ut. Allt måste kodas om oavsett. Det har också inneburit att en del funktioner som en slags bonus genomgått en förbättring eftersom vi återanvänt den nya designen på dessa ställen också, t ex på ’Skapa Samling’, ’Lägg till plats i samling’ och ’Min Sida’.

Vi har också tagit beslutet att ta bort ’Grupper’ som funktion. Grupper används marginellt och vi ser att kommunikationen förs mellan medlemmar genom kommentarer på olika Platssidor och Samlingssidor. Det mesta innehållet i ’Grupper’ är också innehåll som inte är knutet till just gruppen som funktion (förutom några få konversationer mellan gruppmedlemmar) utan bokmärkta platser och samlingar som ju finns kvar på Platsr så klart. All data sparas dock i databasen även om den inte syns längre/tas bort.

Världskarta kommer vi också att få vänta med pga att det är ett strategiskt beslut som rör fler system än Platsr, både verksamhetsmässigt och kostnadsmässigt. Metrias karta som vi har nu håller en hög kvalitet och är en bra karta.

 

Kommentarer Platsr
Det är här kommunikationen mest förs! Klicka här för att komma till Fängelsemuseets plats (med tillhörande kommentarer ovan).

Maria Logothetis jobbar med Platsr och Europeana Awareness på Riksantikvarieämbetet.

 

Vad händer på Platsr.se nu?

Utvecklingen av Platsr påbörjades i somras på halvfart men har nu gått in i ett intensivt skede från och med september.

Startsidan är nu så gott som färdig och även ’plats-sidan’ börjar bli klar. Wikipedia-integrationen är också byggd. Nu fokuserar vi på att få ordning på redigera-läget, dvs hur man skriver in text/berättelser,  laddar upp bilder och annan media. För text/berättelser blir det så kallad In-line editering vilket är smidigare än den nuvarande varianten där man måste ’hoppa’ mellan olika sidor beroende på om man redigerar eller bara besöker sajten.

Platsr startsida
Fin ny startsida!
Foto: Riksantikvarieämbetet (CC-by)

Beslut kring val av karta på Platsr kommer att ske under hösten då vi vill ha kartmaterial som sträcker sig längre än vad det gör i dagsläget. Ett förslag är att behålla Metrias karta för Sverige och motsvarande lantmäterikartor för de länder där vi har tillgång till dem. Eftersom vi har en kartserver som är ganska ’smart’, så kan vi lägga in vad vill i den. Vi behöver då bara tanka in dem i vår databas, alternativt koppla upp vår kartcache mot deras tjänster, och för övriga länder kan vi lägga in Open street map.

API’et har också påbörjats och det blir en grundversion där det kommer att bli möjligt att hämta data i första hand. Önskemål kring vad för typ av information man vill ha ut mottages gärna på platsr@raa.se.
Vi har tidigare fått in en del input som till exempel:

– Möjlighet att hämta titel, beskrivande text, position, taggar, bild(er),
berättelse(r), videos, ljud.
– Möjlighet att kunna filtrera på tematik och kvalitet samt på plats, dvs att få
fram platserna inom en viss radie utifrån en position.
– Viktigt att API:et är så enkelt som möjligt. Helst JSON-format.
– Möjlighet att kunna söka via API:et, kunna ange ett sökord.

I nuläget ser det ut som om den nya designen lanseras vid årskiftet, december – januari.

Maria Logothetis jobbar med Platsr samt Europeana Awareness på Riksantikvarieämbetet.

Inget fältfångstverktyg i första versionen av FMIS nya registreringsapplikation

 

RAÄ-nummer Tisselskog 11:1. Processionshällen. Foto: Bengt A. Lundberg. Bilden är beskuren.

 

Inget fältfångstverktyg kommer att utvecklas i den första versionen av FMIS nya registreringsapplikation. Under förstudiens gång har diskussionerna om funktionalitet och ambitionsnivå för ett nytt fältfångstverktyg gång på gång fastnat i frågor av strategisk och framåtblickande natur, som i dagsläget inte kan besvaras. Bland annat gäller det vilka och hur många uppdrag som är aktuella för fältfångst av arkeologisk data i framtiden, och ifall Riksantikvarieämbetet ensamt ska ta fram ett fältfångstverktyg eller om detta kan och bör utvecklas i ett samarbete mellan flera myndigheter. Även teknikval påverkas av strategiska frågor hos Riksantikvarieämbetet.

Att i det pågående projektet ta fram ett underlag som besvarar dessa frågor skulle innebära att utvecklingen av registreringsapplikationen kraftigt försenas. Riksantikvarieämbetet har därför beslutat lyfta ur fältfångstverktyget ur utvecklingen av den första versionen av registreringsapplikationen, för att få tid att utreda de strategiskt viktiga frågorna. En utveckling som baserar sig på det underlag som finns att tillgå idag riskerar att bli en halvmesyr som snart blir inaktuell eftersom man inte kunnat ta tillräcklig hänsyn till branschens förutsättningar och behov. Ett arbete för att ta ett helhetsgrepp om digital fornminnesinformation har dock påbörjats, och i samband med det fortsatta arbetet planerar vi att även utreda förutsättningarna för ett fältfångstverktyg.

Istället för ett nytt fältfångstverktyg kommer den första versionen av FMIS registreringsapplikation att anpassas så att den kan hantera FältGIS-filer, vilket innebär att FältGIS kan fortsätta användas av dem som arbetar med verktyget idag. Det handlar om en tillfällig lösning, eftersom FältGIS är utvecklat för äldre operativsystem och därför har en begränsad livstid. På det här viset får vi dock möjlighet att göra en utredning utan att registreringsapplikationen blir onödigt försenad.

 

Hanna Larsson arbetar med en ny registreringsapplikation till FMIS