Taggad: almedalsveckan

Vem ska betala för digitalisering?

Om det och frågan om vem ska få titta på och använda det digitaliserade kulturarvet handlade DIK:s frukostseminarium om i Rindi denna almedalstisdag. DIK:s förbundsordförande Karin Linder inledde med att konstatera att digitalisering är ett ord som används flitigt av partierna idag. Karin fortsatte med att citera vad olika partiföreträdare sagt  i  ämnet vilket gjorde det tydligt att  digitalisering är ett vitt och något otydligt begrepp.

Den här morgonen var det digitalisering av kulturarvsinformation som avhandlades. Johanna Berg,  Riksantikvarieämbetet och Katarina Renman Claesson, doktorand i civilrätt (immaterialrätt) och rättsinformatik satt i panelen.  På fråga inledde Johanna med att konstatera att med de stora mängder analog kulturarvsinformation som finns vill det till att vi väljer ut vad som är viktigast att börja med och ha en klar idé om hur vi väljer.

Frågan om vem som ska betala diskuterades och jag uppfattade det som att panelen och de flesta i publiken var överens om att det inte var en intressant fråga. Medel måste hämtas från många håll och det viktiga är att information som är fri idag inte låses in när den digitaliseras.

Karin Linder, DIK och Johanna Berg, Riksantikvarieämbetet under frukostseminariet i Rindi.

Foto: Rolf Källman (CC-BY)

Men, är det verkligen meningsfullt att t.ex. digitalisera alla föremål av en rikt representerad kategori? Svaret är att det bara är i användningssituationen man kan svara på frågan. Genom att kombinera olika slags information på t.ex. ett kartskikt så kan informationen för en användare ofta bli många gånger mer intressant och användbar http://www.kringla.nu/kringla/

Och när vi gör våra prioriteringar, hur ska vi då  kunna välja ut det som kommer att vara mest intressant för framtida användare.  För mig är svaret det självklara, att om framtiden vet vi ingenting. Vi kan bara välja utifrån vad vi själva sätter upp som viktiga kriterier. Vi måste tänka nu och långsiktigt på samma gång och tydligt redovisa hur vi resonerat. Då är också chansen störst att det vi lämnar efter oss blir intressant även i framtiden, om inte av andra skäl, så åtminstone som ett avtryck av vår egen tids syn på samhälle och kulturarv. Och så var det det här med finansieringen. Självklart måste det tillföras resurser, men vi måste också städa på vår egen trapp och sluta satsa pengar på projekt som inte har en plan för långsiktig drift och förvaltning eller på parallella insatser och dubbelarbete utan samverkan och samordning.

/ Rolf Källman

Ett år i en liten enhets liv

Yes, you canDet är nog många som just nu sitter och plitar på årsredovisningar för 2009, och samtidigt laddar planeringskalendern för 2010. Och jag vill inte vara sämre. Men vad var det nu vi åstadkom förra året? Vad gick bra, vad gick mindre bra? Och fick till nåt som vi kan vara nöjda med?

Jag tänker inte berätta om allt som vi pysslade med förra året men några saker tänkte jag nämna här. ”Vi” i det här fallet är vi som jobbat med information och webb, det vill säga några verksamhetsutvecklare, systemutvecklare, jurister samt till RAÄ knutna konsulter (ni vet vilka ni är, smartskallar!)

Januari – december 2009: Under hela året pågår utvecklingen av K-samsök. I början av året ligger fokus på utveckling medan resterande handlar om att stötta de medverkande museerna och deras konsulter i arbetet med att ansluta databaser till K-samsök. En hel del av K-samsökarbetet handlar också om Europeana och diskussioner med den svenska Europeanakretsen.

Januari 2009: Mathias Klang, IT-universitetet i Göteborg, får i uppdrag att ta fram ett underlag kring myndighetens användning av social media, med särskild inriktning på de e-tjänster som vi jobbar med under året.

Februari 2009: K-samsök tas i betadrift, med 1,8 miljoner indexerade poster.

Februari 2009: Museikoordinatorns utredning presenteras. Där föreslås bland annat att RAÄ bör få uppdrag, resurser och koordineringsansvar för tillgänglighet och användbarhet av kulturarvsinformation på webben.

Mars 2009: Vi lägger ut ett urval foton från Kulturmiljöbild på den globala bildsajten Flickr Commons. Vilket ger en förbluffande stor uppmärksamhet i media i förhållande till projektets omfattning.

Maj 2009: Fornsök vinner Guldlänken – tävlingen om landets mest innovativa offentliga e-tjänst. Juryns motivering: ”För ett kreativt och innovativt arbete i en aktiv samverkan mellan flera aktörer som förnyat ett i högsta grad traditionellt område på ett spännande, öppet, lönsamt och väl genomfört sätt.”

Maj 2009: Remissvaren på Museikoordinatorn pekar överlag på att utveckling och samarbetet inom museisektorn bör bygga vidare på befintliga strukturer och på redan inarbetade samverkansformer. Samverkan ska bygga på frivillighet och ömsesidiga engagemang i partnerskap.

Maj – oktober 2009: E-tjänsten och regeringsuppdraget Platsr utvecklas. En gammal webb 2.0-tanke från 00-talets mitt ska äntligen bli verklighet. Platsr ska innehålla enskilda individers egna berättelser om platser med historia. I denna webb 2.0-tjänst ska vem som helst kunna skapa en plats och beskriva den med text, bild och video. Platsberättelserna kan man skapa individuellt eller tillsammans med andra. Centralt är det sociala perspektivet där användarna kan samarbeta och bygga kunskap om platser tillsammans. Platsr finns som en betaversion sedan december 2009. Vi fortsätter att leta efter samarbetspartners under 2010.

Juni 2009: Möte med det norska ABM-utvikling. Vi börjar diskutera hur vi kan samverka, framförallt kring digitalt berättande (digital storytelling). Digitalt Fortalt och Platsr är två tjänster som står nära varandra…

Juli 2009 (Almedalsveckan): Vi arrangerar egna och deltar i andra aktörers seminarier på Almedalsveckan kring ny teknik, sociala medier och öppenhetsfrågor. Vi får möjlighet att testa våra strategier mot politik, media och PR och de fungerar bra.  Det är inte ofta vi fick förmånen att vara ”seminariets höjdpunkt” – i tuff konkurrens… Se presentationen här.

Juli – Oktober 2009: Vi deltar i en rad konferenser och seminarier runt Europeana och arrangemang kopplade till Sveriges EU-ordförandeskap. Det innebär resor till Göteborg, Lund och Haag.

Augusti 2009: Riksantikvarieämbetet får efter en ganska lång och byråkratisk ansökningsprocess positiva besked om CARARE-projektet. Det går ut på att leverera ”rik” kulturmiljöinformation till Europeana och vi tror att vi nu har finansierat det för vår egen information.

September 2009: Vi påbörjar ett internt arbete kring policy för öppet tillgängliggörande av informationen i myndighetens databaser, en fördjupning och fortsättning av Museikoordinatorns och Mathias Klangs rapporter (länk till bokhandeln). Utredningen leds av Johanna Berg och färdigställs i februari 2010. Med Johannas inträde ökade personalen på enheten med 33%. Svårslaget rekord!

September 2009: Kulturpropositionen ger RAÄ i uppdrag att utveckla och förvalta K-samsök i samverkan med ABM-sektorn. Ingen museikoordineringsfunktion inrättas. Samarbetet inom kulturarvssektorn ska fortsätta som förut och drivas i frivillig samverkan.

November 2009: Regeringen ger RAÄ m fl i uppdrag att inkomma med underlag till en nationell digitaliseringsstrategi.

November 2009: Tidskriften Internetworld placerar Riksantikvarieämbetet på topp 100-listan över Sveriges bästa sajter. Motiveringen är: ”Det här är myndigheten som tagit webben till hjälp för att utveckla sin egen verksamhet. Att lägga ut sina historiska bilder på Flickr och be om hjälp att identifiera tider och platser är inget mindre än genialiskt. Det må vara en liten myndighet, men så här vill vi se alla svenska myndigheter jobba.”

November – december 2009: Regeringsuppdraget att utveckla Kringla påbörjas. Kringla ska bli ett verktyg som söker i och visar söksvar på information från K-samsök. Vi bestämmer oss för att Kringla ska vara en lättanvänd tjänst som inte kräver att användaren har allt för mycket förkunskaper. Kringla finns sedan slutet av 2009 i en betaversion och rymmer idag runt 2,5 miljoner sökbara poster. Utvecklingen fortsätter under 2010, och vi fortsätter att leta samarbetsparter för tjänstens vidare utveckling och förvaltning.

December 2009: Möte med i Oslo ABM-utvikling och den danska Kulturarvsstyrelsen kring förutsättningar för ett operativt samarbete på kort och lång sikt.

December 2009: Deltar i DISH (Digital Strategies for Heritage), en internationell konferens i Rotterdam. Får höra att framtiden ligger i att göra kulturarvsdata fritt tillgängligt och användbart (usable) via öppna och persistenta länkningar. Allt viktigare för utvecklingen är också geo-taggningen av data och det växande utrymmet för användarstyrda lösningar, tjänster och mashups.

December 2009: Riksantikvarieämbetet får ett engångsbelopp i regleringsbrevet för att förvalta och utveckla K-samsök och de egenutvecklade applikationer som bygger på K-samsök, i samverkan med ABM-institutioner nationellt och internationellt samt ideella organisationer och aktörer. RAÄ ska även utveckla möjligheten för att museiinformation kan skickas till Europeana samt lämna förslag på K-samsöks framtid.

Och sen var det litet andra saker men det kanske vi kan ta någon annan gång…

>> Lars Lundqvist är enhetschef på Riksantikvarieämbetet.

Offentlig förvaltning 2.0

Regnet smattrar mot fönsterrutan, men det kan jag ta efter det upplyftande almedalsseminariet ”Offentlig förvaltning 2.0”.

På talarlistan stod Mats Odell, Kommun- och finansmarknadsminister, – Annette Carnhede, förbundsordförande i ST, Max Dyga, operativ chef, Chas visual management,, Erik Sellström, initiativtagare till Digitala staten, Växjö universitet, Lars Lundqvist, enhetschef ansvarig för informationsutveckling, Riksantikvarieämbetet och Nicklas Lundblad, European policy manager, Google.

Seminariet gick i möjligheternas tecken och samtliga talare delade med sig av erfarenheter i en positiv anda som inspirerade till att gå vidare mot en mer transparent och samarbetande offentlig förvaltning.

Mats Odell inledde och uppehöll sig vid nödvändigheten av ett offentligt etos och att sociala medier är en viktig del av det. Odell menade också att sociala medel har en viktig roll i myndigheternas arbete för att skapa förutsättningar för att medborgarna ska kunna göra fria, väl underbyggda och kloka val.

Mats Odell sa också att den offentliga förvaltningen måste våga pröva att använda de verktygs som står till buds och vi får göra fel när vi utforskar deras möjligheter och begränsningar.

Ett axplock av tankar och formuleringar:

  • Vi måste se till att få tjänstemän 2.0 för att kunna arbeta med offentlig förvaltning 2.0 (Annette Carnhede)
  • Genom att bygga på fria verktyg och fri information kan kreatörer i dag gå från tanke till digital produkt med minimala investeringar (Max Dyga)
  • ”Om vi inte arbetar kollaborativt och transparent är det risk att vi blir irrelevanta.” (Erik Sellström)
  •  ”Vi måste våga släppa kontrollen” (Lars Lundqvist)
  •  I USA är offentlig information som geodata och statistik fri att använda. Men så är också informationsindustrin 10 gånger större än i Europa (Nicklas Lundblad).

Under tiden bloggtexten blivit till har regnet dragit bort och molntäcket har börjat spricka upp. Ett tecken…?img_4356

Lars berättar om Riksantikvarieämbetets erfarenhet av sociala medier i praktiken. Foto: Agneta Gardinge

Presentationer m.m. på Facebook.

>> Rolf Källman är chef för Informationsavdelningen på Riksantikvarieämbetet

Spara och bevara

Christian Runeby från Riksantikvarieämbetet var inbjuden att tala vid ett seminarium under Almedalsveckan kring energisparande med temat ”Spara och bevara – energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader”. Energisparande är en förutsättning för att på sikt kunna bevara våra kulturhistoriska byggnader. Om byggnaderna inte kan användas på grund av att uppvärmningen blir för dyr så innebär det början på ett förfall. Med rätt kunskap kan man både spara energi och bevara våra kulturbyggnader.

– Det handlar om när och hur vi ska använda oss av ny teknik – inte om, sa Christian Runeby, enhetschef för Byggnader och Landskap på Riksantikvarieämbetet. I samarbetet och forskningen kring att välja klimatanläggningar och energieffektivisering behöver vi vara lyhörda för de behov som de nya brukarna/ägarna av våra kulturhistoriska byggnader har, samtidigt som vi tar hänsyn till den teknik och funktion som de en gång byggdes för.

Ofta kommer man längre med bra samarbete och det goda exemplets makt än med lagstiftning, menade Christian Runeby.

Bland talarna fanns bland andra även Energimyndighetens Arne Andersson. – Ju lägre energikostnader ju mer pengar blir det till bevarandet, sa Arne Andersson.

>> Agneta Gardinge är kommunikatör vid Riksantikvarieämbetet.

Samtal kring Svenska kyrkans kulturarv

samtal-svenska-kyrkan_almedalsveckan09_jonas_valthersson_0315

Sven Göthe samtalar med Ulrika Knutson, kulturjournalist,  Marianne Samuelsson, landshövding,  Boel Hössjer Sundman, Svenska Kyrkan och Anders Åkesson, riksadagsledamot, kulturutskottet. Foto: Jonas Valthersson/BildFoto.

Svenska kyrkan bjöd in till samtal i Visby domkyrka om det kyrkliga kulturarvet. Temat var ”Kulturarv eller urarva – rum som upprör och berör”. I debatten kring det kyrkliga kulturarvets framtid framhöll Sven Göthe, Riksantikvarieämbetet, vikten av att kulturarvet är i bruk eftersom det är grunden för att det ska vara tillgängligt och leva vidare både fysiskt och i människors medvetande.

>> Catharina Hammarskiöld, kommunikationschef på Riksantikvarieämbetet.

En resa…

En av fördelarna med att förbereda en presentation är att man tvingas att reflektera en stund. I detta fall på hur RAÄ:s webb 2.0-resa sett ut. Ett par intressanta strategiska val gäller öppen källkod och när webb 2.0-tankarna sattes… Det är ett tag sedan…

20resa

>> Lars Lundqvist, jobbar på RAÄ med webbfrågor.

En blöt seminariedag

intergitetdsc_0069

Igår när jag läste väderprognosen såg jag fram emot en sval dag utan stekande sol. Men, när jag nu är på väg till dagens första seminarium och regnet vräker ner så känns det inte lika bra längre.

Annars har Almedalsveckan hitills varit bra.  Jag har lyssnat på flera intressanta seminarier och debatter om bl.a. upphovsrätt och integritet på internet. Det som jag tyckte var intressantast var forskaren Markus Bylund, från SICS som under seminariet ”Personlig intergritet – är det bara att glömma”,  resonerade om den personliga integriteten. Han menade att integritet inte är något som vi har utan något som vi gör.
Vi har olika integritet i den verkliga världen beroende på om vi är på ett seminarium med människor som vi inte känner, om vi träffar kollegorna eller om vi är hemma med familjen. Samma sak är det i den digitala världen.
Tänkvärt.

>> Pär Rasmusson är IT-chef på Riksantikvarieämbetet

En reflektion från Almedalen

En reflektion från Catharina Hammarskiöld:

Årets Almedalsvecka pågår för fullt och detta i gassande sol. Som första aktivitet var jag med på invigningsminglet på Wisby strand.

En trevlig stund på söndagskvällen där tre framstående kvinnor invigningstalade och gav oss minglare goda råd på vägen:

Mary Robinson sa: ”Be strategic, choose your meetings carefully”. Gro Harlem Brundtland berättade om ett möte som var livsavgörande för henne, när hon blev tillfrågad om att lämna arbetet inom vården för att bli miljöminister. Margot Wallström avrundade invigningtalen bland annat med intryck från det miljöseminarium hon just varit på.
Under måndagen hade vi första dagen av vår gatu-workshop ”Maximal påverkan” med snurrtillverkning och Framtidograf .

Vår workshop kan bäst beskrivas som en medveten gestaltning av visioner för morgondagens olika landskap och kulturmiljöer. Det handlar också om det arbete som Riksantikvarieämbetet gör när vi samverkar med andra aktörer inom samhällsgestaltningen.

snurra-02
Om du är sugen på att tillverka vindsnurror eller prata om hur vi skapar frantidens landskap, kom förbi och prata med oss. Du hittar oss på Donnerska husets bakgård granne med Sveriges Radio fram till onsdag.

>>  Catharina Hammarskiöld,  kommunikationschef på Riksantikvarieämbetet.

Hur tar vi tillvara miljonprogrammets värden?

Under söndagen i Almedalen presenterades olika lösningar som syftar på att få fart på byggandet i Sverige i ett seminarie som Svensk Byggnäring anordnade. Bland annat diskuterades Miljonprogrammet – alla de hundratusenstals lägenheter som under slutet av 1960 och början av 1970talet byggdes upp väldigt snabbt.

Riksantikvarieämbetet anser att det är viktigt att vi tar tillvara på de värden som finns i Miljonprogrammet och att vi gör de förbättringar som krävs utan att plocka bort inslag som innebär att vi glömmer vår historia.  Läs mer

Under tisdagen medverkar Riksantikvarieämbetet i en paneldebatt där Miljonprogrammets framtid debatteras, välkomna dit!

PANELDEBATT ALMEDALEN:
Tisdag den 30 juni
Miljonprogrammet 2015 -Plats: Strandvägen 1, Visby hamn, ”Leva-huset” Seminarium & mingel Byggande , Klimat/miljö

14:30-15:00 Paneldiskussion med ungdomar med erfarenhet av trångboddhet och bristande upprustning av miljonprogrammet.
15:15-15:45 Politisk paneldiskussion om hur vi skapar det bästa förutsättningarna för miljonprogrammet.
16:00-16:30 Arkitekter, entreprenörer och forskare ger förslag på ”Miljonprogrammet 2015 – hur ser det optimala miljonprogrammet ut

Läs mer

Bild från Akalla - ett miljonprogram utanför Stockholm
Akalla – ett av miljonprogramsområdena  i Sverige
Foto: Jonas Skogsberg, Riksantikvarieämbetet