Taggad: Användartest

Att tänka i tid – utveckling och test av en interaktiv tidslinje

Vi fortsätter vår serie av inlägg om annorlunda sätt att göra kulturarvssamlingar sökbara ”utforskningsbara” online. I ett tidigare inlägg presenterade vi prototypen och källkoden för en interaktiv tidslinje som vi utvecklade från grunden. I detta inlägg presenterar vi prototypen och användartestresultaten av en interaktiv tidslinjer där vi utgick från en av de få öppna källkodslösningar för generösa användargränssnitt som finns: VIKUS Viewer.

Att tänka i tid, oftast linjärt, är ett för många grundläggande perspektiv att se på och uppfatta historien. Vi på Riksantikvarieämbetet själva använder uttrycket ”Att tänka i tid” för att uppmuntra till att beakta de historiska djupen bakom många samhällsfrågor. Det är inte konstigt att tidslinjer därför har en lång historia som ett format för att illustrera och förstå historiska utvecklingsskeenden.

A colourfultimeline of civilisations
A New Chart of History av Joseph Priestly (1769). Utslocknad upphovsrätt.

Det finns förstås också många exempel på digitala tidslinjer. Dels statiska sådana, men mer intressant för tillgängliggörande av kulturarvssamlingar är interaktiva sådana. Därför så valde vi att låta utveckla och testa (med användare och heuristik) den öppna källkodslösningen för interaktiva tidslinjer, VIKUS Viewer. Uppdraget att utveckla och testa prototypen tilldelas Delorean. En tidslinje behöver förstås fyllas med innehåll och eftersom Nationalmuseum har varit en av de organisationer som deltagit i vår utvärdering av generösa användargränssnitt gjorde de ett urval av målningar från deras samlingar tillgängliga i prototypen.

Startsidan för prototypen
Startsidan för prototypen ger en översikt av målningarna på en tidslinje och tips om hur du kan utforska tidslinjen.
En tidslinje som visar Nationalmuseums porträttmålningar
Urvalet av målningar som visas i tidslinjen kan styras genom att välja vanligen förekommande motiv eller konstgenrer. Här har användaren valt att visa porträttmålningar.
Målningar från Nationalmuseum från 1600-1640 på en tidslinje.
Användaren kan zooma in i tidslinjen för att utforska ett visst tidsintervall.
David Becks porträtt av Drottning Kristina.
Här har användaren zoomat in för att närstudera och läsa om David Becks porträtt från 1650 av Drottning Kristina.

Så, hur bedömde då vår inhyrda UX Designer Sanna Vestin VIKUS Viewers användarupplevelse? Och vad tyckte våra testanvändare om prototypen?

Du kan läsa hela testrapporten online men den sammanfattas av Sanna så här:

”Under testerna observerades hur testanvändarna interagerade med VIKUS och de fick även svara på frågor om hur de upplevde gränssnittet. Resultatet från både observationerna och enkäten pekade åt samma håll – VIKUS är ett lustfyllt och visuellt sätt att utforska samlingar på, men det har en del brister. Det saknas vedertagna designmönster för navigation och sökfunktionalitet. De redaktionella innehållet känns också magert, användarna upplever att det saknas information om konstverken.

Detta till trots är användarna överlag positiva och anger att de blev inspirerade till att utforska mer. Flera användare ansåg att denna typ av gränssnitt tillgängliggör konsten, vilket de gladdes mycket åt. Användarvänligheten av gränssnittet bedöms initialt som något lågt, men det finns mer eller mindre enkla förbättringar man kan göra för att vidareutveckla VIKUS. När det gäller mobilanvändning och tillgänglighetsanpassning lämnar VIKUS mycket att önska, där krävs det större åtgärder för att få gränssnittet att leva upp till moderna standarder.”

Ömsom vin och ömsom vatten, men vi bedömer att med viss förbättring och vidareutveckling av VIKUS-ramverket har det god potential för arkiv, museer, och bibliotek som på ett lustfyllt vill göra hela eller delar av sina samlingar utforskningsbara online.

Du kan själv testa prototypen här. Källkod och dokumentation finns tillgänglig på Riksantikvarieämbetets GitHub.

Hur går utvecklingen av ett generöst användargränssnitt till?

I det föregående blogginlägget beskrev vi hur det gick till när vi tog fram den grundläggande designen för en prototyp på ett generöst användargränssnitt. Nu går vi den första prototypen vi utvecklat och hur vi testat den. Vill du testa den själv så kan du göra det!

A set of images of dancers
Vad en användare ser om den väljer etiketten ”dancer”. Etiketten är skapad med hjälp av AI-baserad bildanalys.

Vi hade ju redan tidigare i designfasen valt att utveckla en prototyp avsedd för en viss målgrupp som också delar ett navigeringsfokuserat snarare än sökorienterat beteende: mode- och inredningsdesigners samt andra kreatörer, i t.ex. textil, som söker inspiration för sitt egna skapande.

Prototypen är därför avsedd att stödja ett nyfikenhetsstyrt och lustfyllt gradvis utforskande – via färger och etiketter/taggar – av en samling bilder. Designen är gjord för att vara visuell till sin karaktär och att tillåta användare att snabbt “dyka ner” bland bilder för att påbörja sitt utforskande. Resultatdisplayen är avsedd att påminna om de sk moodboards, kollage av bilder, som många kreatörer och designers använder som ett stöd i sitt skapande. Vi designade medvetet prototypen att sakna namn, logo eller vara färgsatt på ett sätt som är specifikt för en viss organisation. Detta för att det ska göra det enklare för andra organisationer att sätta sitt varumärke på en egen version av prototypen och utveckla den vidare.

Redan innan vi började koda prototypen, när vi bara hade skisser av prototypen på papper, så började vi systematiskt samla in kvalitativ feedback från användare. Det är långt billigare att ändra i pappersprototyper och i designfasen än i kodnings och utvecklingsfasen!!! Vår analys av användarnas synpunkter resulterade bl.a. att vi gjorde en mycket enklare, och därmed mera användarvänlig, interaktion för användaren att välja färger att filtrera på. Vi hade också idéer om funktioner som vi skulle vilja utveckla men som vi tidigt släppte. De skulle helt enkelt inte rymmas inom tids- och budgetramen. Bland dessa idéer ingick möjligheten för användare att skapa och dela namngivna färgpaletter (”Höst”, ”Glädje”, ”50-tal”) som man också kunde söka matchande innehåll för. Tidigt släppte vi också tanken på en integrerad interaktiv tidslinje. Båda dessa skulle vara intressanta vidareutvecklingsmöjligheter!

A grid showing multiple named colour palettes
Namngivna färgpaletter att matcha innehåll till var en av de idéer vi fick släppa under utvecklingens gång. Skärmdump från color-hex.

Etiketterna och färgerna som användaren kan använda för att utforska de ca 5000 bilderna är extraherade med hjälp av Google Cloud Vision. Etiketterna som föreslås av Google Cloud Vision liknar mer de nyckelord som icke-professionella användare ofta använder i sina sökningar än de officiella sak- och ämnesord som intendenter katalogiserar sina samlingar med. Ibland kallas sådana etiketter för folksonomier och används ofta just när en målgrupp består av icke-specialister. Det finns mycket att skriva om potentialen i att använda AI- och maskininlärningsbaserade bildanalys för att stödja digitisering och digital förmedling av kulturarvssamlingar. Därför kommer vi vid senare tillfälle att skriva ett uppföljningsinlägg om just det ämnet!

Eftersom vi hade fyra medverkande museer i vårt projekt valde vi också att göra ett urval av bilder från deras samlingar. Urvalet, som vi valde skulle omfatta ca 5000 bilder totalt, gjordes på ett sådant sätt att vi skulle få en blandning av modefotografi, konstverk rika på dräktdetaljer, samt bilder på dräkthistoriska föremål och accessoarer. Rent tekniskt gjorde vi urvalet genom att definiera ett antal nyckelord som vi skickade till Europeanas API och laddade ner resultaten (metadata och bildlänkar). Vi valde Europeana då de fyra medverkande museernas samlingar alla finns tillgängliga där och vi därför kunde hämta bilder och beskrivningar från en källa. Detta sparade oss mycket utvecklingstid då vi annars hade behövt utveckla funktionalitet för att hämta innehåll från de tre olika proprietära samlingsförvaltningssystem som de medverkande museerna använder.

Animering som visar interaktionen i den prototyp vi utvecklar
Skärminspelning som visar hur färgpalettsmenyn fungerar.

När prototypen först blev funktionell testade vi den med två användare. Detta gav oss ännu mera värdefull feedback, framförallt på användbarhetsproblem, och stärkte oss i vår känsla att vi var på rätt väg, men att vi också behövde göra modifikationer. Efter att vi genomfört dessa gjorde vi ett andra test med två andra testanvändare. Resultaten av våra tester finner du här.

Källkoden och dokumentation finns tillgänglig och är öppet licensierad. Om en institution har sina samlingar i Europeana är det enkelt för en utvecklare att skapa en egen version av prototypen och fylla den med ett annat innehåll än det vi valde. Vi rekommenderar inte att använda prototypen som den är annat än i demo/-testsyfte, men den kan spara dig mycket tid och pengar jämfört med att utveckla ett generöst användargränssnitt själv i från grunden! Om du arbetar för en svensk kulturarvsorganisation och är intresserad av att utveckla en utforskningstjänst i generös stil så ta gärna kontakt med oss!

NB: Prototypen är utvecklad så att den fungerar i moderna webbläsare på mobiltelefoner, läsplattor och laptops/desktops. Den fungerar däremot inte med webbläsaren Internet Explorer.

Vi testar Platsr!

Brunnslock med texten Test Well på
Foto: cobalt123 (CC-by-nc-sa)

Utvecklingsfasen för Platsr är inne på sin andra vecka och vi har börjat köra igång användartester igen. I fredags provade vi bland annat hur Platsrs koppling till arkivsök upplevdes, via två olika modeller. Den ena varianten filtrerar sökningen i Kringla, det vill säga du lämnar Platsrs sajt och söker i Kringla. Den andra varianten visar träffpunktslista och modalfönster på Platsrs sajt. Båda modellerna fick positivt bemötande, möjligtvis något bättre respons för nummer två, som upplevdes som aningen tydligare.

Vi får se om någon av dessa kommer att användas i slutversionen av Platsr. Vidare testade vi lite olika funktioner och användarvana på Platsr beroende på vilken webbläsare som används (Internet Explorer eller Mozilla Firefox), bakåtknapp vs. flik, och hur man tar sig vidare och tillbaks från länkar. Det går framåt..!

>> Maria Logothetis jobbar med Platsr på Riksantikvarieämbetet.