Taggad: api

Konferens om att dela bilder på webben med IIIF

I mars anordnade Riksantikvarieämbetet, i samarbete med Nationalmuseum och Riksarkivet, konferensen Dela bilder på webben med IIIF.

Vad är egentligen IIIF? Namnet, som uttalas ”trippel-i-eff”, står för International Image Interoperability Framework. Det är ett ramverk för att publicera bilder på webben. Genom att använda sig av standardiserade API:er kan museer, arkiv och bibliotek tillgängliggöra sina bilder i ett större sammanhang och dra nytta av gemensamma verktyg.

IIIF utvecklas av en grupp universitet och kulturarvsinstitutioner som har sett att de har liknande behov av att dela bilder på webben, och som vill skapa möjlighet för sina digitala besökare att titta på, jämföra, manipulera och annotera bilderna. De mest grundläggande funktionerna handlar om hur bilder visas, och vad du som användare kan göra med dem.

IIIF-manifest ger sammanhang

IIIF-manifest ger museer, arkiv och bibliotek möjlighet att presentera sina bilder i ett sammanhang, för att ge användarna en rikare upplevelse av ett föremål, till exempel ett brev, en bok eller en tidning. Manifestet knyter samman flera bilder i en begriplig ordning.

Titelsidan på en gammal bok, Caroli Linnaei... Systema vegetabilium curante Curtio Sprengel. Sidan har bruna fläckar av ålder och flera inskriptioner, varav en i bläck med sirlig handstil högst upp till höger: "Karl A Geyer". Under boken syns en bläddringsruta som visar att sidan som visas är den första av 997.
Caroli Linnæi… Systema vegetabilium /curante Curtio Sprengel…, sidan 1 av 997. Licens: CC PD. Från Missouri Botanical Garden, Peter H. Raven Library.

Säg att du har digitaliserat ett brev: Genom ett manifest, där bilder av kuvertet visas tillsammans med de skrivna arkens alla sidor i rätt ordning, ger du en mer fullständig bild av brevet än om du visar bilderna en och en. Detsamma gäller tidningar och böcker, som i ett manifest kan presenteras som hela verk snarare än som enskilda sidor. Här kan du till exempel läsa svenska dagstidningar som Kungliga biblioteket tillgängliggör med IIIF.

Gör en djupdykning

En annan viktig funktion är möjligheten att zooma in och panorera till detaljer i bilder, utan att behöva ladda hem tunga bildfiler. Beroende på vilken bildvisare du använder kan du dessutom hämta flera bilder och visa dem sida vid sida, eller som lager ovanpå varandra, för att jämföra dem.

Luftslott av Carl Larsson. Licens: CC PD. Från Nationalmuseum, NMB 403. Jag har zoomat in bilden för att titta närmare på kvinnan som är målad på Emma Zorns parasoll. Eftersom bilden visas i IIIF-visaren Universal Viewer kan du själv zooma och panorera i bilden för att se hela verket, eller något annat utsnitt. Testa gärna!

IIIF ger dig tillgång till fler verktyg: Genom att använda annoteringar kan du göra anteckningar om hela eller delar av bilderna och på det sättet länka ihop dem med andra saker i samlingarna, med historiska personer eller med händelser. Annoteringar, tillsammans med OCR-tolkning och maskininlärning, kan också användas för att göra text i en bild, till exempel en scannad utställningskatalog, sökbar.

Eftersom jag själv är väldigt förtjust i historiska kartor är jag speciellt glad över möjligheten att georeferera kartor. När man georefererar en karta eller ett foto anger man koordinaterna för några punkter på bilden, så att ett kartprogram kan placera in kartan på rätt ställe i världen. David Rumsey Map Collection använder IIIF med några extra tillägg för att låta intresserade personer hjälpa till med georeferering av dess stora samling kartor. TORA-projektet på Riksarkivet tillgängliggör också historiska kartor via IIIF, länkade till de platser som kartorna avbildar.

I Sverige är det, så vitt jag vet, förutom Riksarkivet bara Nationalmuseum och Kungliga biblioteket som använder sig av IIIF än så länge. Alla tre publicerar bildsamlingar, och man testar också att publicera ljudinspelningar och video. Via Europeana har jag hittat mycket material som tillgängliggörs med hjälp av IIIF. Den här länken leder till en sökning där du kan börja botanisera.

Vill du veta mera?

Vill du veta mer om IIIF? Titta igenom presentationerna från konferensen och de länkar som finns där, eller besök IIIF:s hemsida.

”Antikvarisk bedömning” ändras i mars

Detta meddelande har precis skickats ut till alla som har en API-nyckel till K-samsök:
Vi kommer i mars att ta bort den antikvariska bedömningen för informationen om fornminnen/fornlämningar i K-samsök och istället lägga in texten: ”Detta kan vara en fornlämning. Fornlämningar är skyddade enligt Kulturmiljölag (1988:950). För mer information om en lämnings skydd – kontakta länsstyrelsen”.

Anledningen är att den antikvariska bedömningen i FMIS inte är uppdaterad i enlighet med gällande lag.

Elementet ser idag ut så här:

<rdf:Description rdf:nodeID=”bNode_2″>
<ns5:spec>Fornlämning</ns5:spec>
<ns5:type>Antikvarisk bedömning</ns5:type>
<rdf:type rdf:resource=”http://kulturarvsdata.se/ksamsok#ItemSpecification”/>
</rdf:Description>

Ändringen kommer att göras under vecka 11 (9-13 mars).

Tillgång till tusentals kulturarvslänkar

Bild: Calvinius [CC-BY-SA-3.0], via Wikimedia Commons
Bild: Calvinius [CC-BY-SA-3.0], via Wikimedia Commons

Nu går det att komma åt användarskapade kulturarvslänkar genom ett nytt API. I K-samsöks databas för användargenererat innehåll finns just nu drygt 60 000 länkar mellan olika kulturarvsobjekt (fotografier, fornlämningar, byggnader, museiföremål m m) i K-samsök samt mellan K-samsök och Wikipediaartiklar, Wikimedia Commons och forskningspublikationer i Libris. Till exempel länkar mellan runstenar i FMIS och relevant forskning i Libris samt Wikipediasidor om runstenarna. Dessutom finns kopplingarna till alla bilder från Wiki Loves Monuments. Länkarna i databasen skapas av användare i Kringla och i Wikipedia/Wikimedia och därför ökar antalet länkar hela tiden.

Från och med idag är det möjligt för alla att hämta data från länkdatabasen. Just nu finns bara några metoder implementerade och dokumentationen är begränsad, så vi tar gärna emot förslag på framtida förbättringar. Du hittar API-dokumentationen här!

Har du frågor, feedback eller förslag, hör gärna av dig till ksamsok@raa.se.

Hack for Sweden

15-16 mars arrangeras Hack for Sweden för första gången. Det har som mål att öka användningen av myndigheters öppna och fria data och är ett samarbete mellan tretton olika myndigheter och organisationer, däribland Riksantikvarieämbetet. Här kan du läsa mer om Riksantikvarieämbetets data.

K-samsök är givetvis en av datakällorna, och du som deltar i Hack for Sweden kan använda API-nyckeln hfswe för att komma åt historiska foton, fornlämningar, historiska byggnader och föremål från minnesinstitutioner.

Mer information om K-samsöks API

Uppdatering i K-samsök

Under gårdagen driftsatte vi ny funktionalitet i K-samsök. Dessa är framför allt två:

  • En möjlighet att få ett API-svar i formatet JSON-LD
  • K-samsöks schema.

JSON-LD
Om man vill ett objekt beskrivet som JSON-LD så kan man göra på två sätt:

  1. Man anger JSON-LD i path:n i URI innan objekts id:t, t.ex: http://kulturarvsdata.se/shm/object/jsonld/970897
  2. Man anger endast application/json, application/json-ld eller application/ld-json som Accept format i http-headern, samt anger inget format i URI:ns path, dvs: http://kulturarvsdata.se/shm/object/970897

Om man vill att svaret på api anrop ska vara i JSON så anger man application/json som Accept format i http-headern. Om api-anropets svar innehåller en eller flera rdf:er så kommer de vara serialiserade som JSON-LD.

Detta är en första version av denna funktion och vi är givetvis intresserade av all feedback vi kan få.

K-samsöks schema
K-samsöks schema och resurser har översatts till OWL (Web Ontology Language). Semantiskt ska de vara identiska med deras RDF-föregångare. En av anledningen till detta är att man ska kunna automatiskt validera sin rdf mot K-samsöks schema.

>> Johan Carlström är systemförvaltare för K-samsök

Info för deltagare i West Coast Big Apps

Runsten, fiskare och kyrkotant
Foto: Bengt A Lundberg (CC by), Carl Gustaf Rosenberg, Mårten Sjöbeck

Här kommer en del information som kan vara till nytta för dig som jobbar med K-samsöks API i allmänhet eller deltar i tävlingen West Coast Big Apps i synnerhet. Först och främst, kika på www.kringla.nu (som använder K-samsöks API) för att få exempel på vad som är möjligt att göra.

Via K-samsöks API når du drygt 5 miljoner objekt från kulturarvsinstitutioner runtom i Sverige:

  • Ca 800 000 fornminnen, t ex gravfält, runstenar och industrilämningar.
  • Ca 113 000 historiska/k-märkta byggnader, t ex slott och kyrkor.
  • Ca 750 000 fotografier, tagna från mitten av 1800-talet fram till idag.
  • Föremålsbeskrivningar och -bilder från svenska museer, allt från stenåldersyxor till iPhones.
  • Läs mer om samtliga objektstyper här.

Ungefär 2 miljoner av objekten har bilder kopplade till sig, och 1,5 miljoner har koordinater och kan placeras på en karta.

Två utmaningar vi ser idag är att öka användningen av spännande kulturarvsobjekt och att berika och kvalitetshöja innehållet i K-samsök. Vi är väldigt intresserade av att se API-tillämpningar som ger nya perspektiv och som låter användare interagera med kulturarv och historia på ett engagerande och lekfullt sätt.

  • Öka användningen av spännande kulturarv. Vilka nya perspektiv eller nya sammanhang går att hitta? Kan man göra spel som bygger på fornminnen eller museiföremål? Hur når man t ex seniorer eller barn genom API-tillämpningar?
  • Berika innehållet och höja kvaliteten. Hur kan användare bidra på ett lekfullt och smart sätt?

OBS! Använd API-nyckeln: wcba

Anrop mot K-samsök görs via http och svaret kommer i xml. Metadata är licensierad med CC0.

Vill du släppa din app publikt ombeds att respektera de upphovsrättsliga begränsningar för media som definieras i form av Creative Commonslicenser (se ävenhttp://www.ksamsok.se/resurser/rattigheter/).

Tips

  • Vill du vara säker på att få svar med objekts om har en bild, använd indexet thumbnailExists (thumbnailExists=”j”)
  • Foton med koordinater (drygt 26 000), hittas genom att använda indexet geoDataExists (geoDataExists=”j”) och filtrera på objektstypen ”foto”. miljö (se objektstyperhttp://www.ksamsok.se/resurser/protokoll-och-parametrar/objektstyper/).
  • På samma sätt går det att filtrera fram kulturmiljöobjekts t ex fornlämningar och skyddad bebyggelse med koordinater men filtrera på objektstypen ”miljö” eller ”byggnad”. Filtrera på serviceName=”fmi” (fornlämningar i FMIS) resp serviceName=”bbrb” (byggnader i Bebyggelseregistret) för att endast få fram fornlämningar och skyddad historisk bebyggelse.

För att få fram en viss typ av t ex föremål eller byggnad (t ex kyrkor), filtrera på ”itemClass”.

>> Johan Carlström – systemansvarig

Gästblogg: Webbapp för Magasinet – en etnografisk skattkammare

I slutet av oktober förra året öppnade Etnografiska museet sin nya basutställning ”Magasinet – en etnografisk skattkammare”. I en utställning med mer än 6000 föremål är det svårt att finna plats för beskrivande texter. Och snart sagt omöjligt att skriva nya texter om varje objekt. I utställningen Magasinet – en etnografisk skattkammare har problemet lösts då vi skapat en webbapplikation som använder K-samsök. En besökare kan låna en surfplatta på museet, eller ha med dig en egen, och genom applikationen ta del av informationen i museets databas. Eller så kan man sitta hemma vid datorn och utforska.

Exempel på hur en av de lådor som kan dras ut i utställningen visas, K05- Gissa tanden.

Som ett första steg är applikationen anpassad för surfplattor och datorskärmar. Besökaren får fram bilder, filmer och texter om de olika teman som varje monter representerar och kan sedan gå ner på föremålsnivå och studera detaljbilder och arkivhandlingar. Här finns beskrivningar av de enskilda föremålen med uppgifter om ursprung, användning och förvärvsomständigheter.

I nästa steg – förutsatt att besökarna tycker att det fungerar – vill vi komplettera med en sökfunktion, en frågesport samt öppna upp för dialog. Vi vill att besökarna ska kunna lämna kommentarer och på så sätt öka den befintliga informationen. Och vi planerar att anpassa applikationen för mobiltelefoner. En sådan applikation ska kunna användas också i andra utställningar på Världskulturmuseerna – och potentiellt på vilket museum som helst som har sin information i K-samsök.

Exempel på föremålspresentation, ett bälte från Zimbabwe i V05.

Parametrar och mappning
I stort sett all text och bild som du kan ta del av hämtas alltså från K-samsök. Undantaget är kartan där vi, precis som Kringla, använder Google maps. Eftersom Etnografiska museet tills nyligen var den enda informationsförsörjaren av utställningar och filmer till K-samsök har vi inte haft någon annan att jämföra med när vi gjort mappningen. Vi blev tvungna att fatta en del snabba beslut, skapa och namnge nya tjänster och dataelement och framtiden får utvisa hur kloka dessa blev.

Utställningen består av 21 delutställningar. Dessa delar har vi mappat som händelser (itemType=exhibition, serviceName=exhibitionpart) och som relation till själva utställningen har vi använt ”är del av” (isPartOf). Man kan jämföra med Andra världskriget som också kan sägas bestå av flera olika delhändelser (”Landstigningen i Normandie”, ”Belägringen av Leningrad”, ”Slaget vid Aachen”, osv). Varje delutställning består i sin tur av ett antal monterdelar (itemType=exhibition, serviceName=showcase). Totalt består utställningen av ca 200 delhändelser. De föremål och fotografier som finns med i utställningen är länkade med relationen ”närvarade vid” (WasPresentAt).

Till utställningen gjordes 10 filmer och ambitionen är att vi ska göra fler (sedan den 11 mars finns en ny film på plats i intro-delen!). Ett problem var att de enda parametrarna för mappning av media gällde bilder (thumbnail, lowres och highres). Det är någon som K-samsök kommer att lägga till i kommande protokoll men för att kunna använda filmerna i applikationen redan nu valde vi att mappa länken till filmen som highres.

Exempel på hur en del av utställningen presenteras. Det här är monter S – Öronbedövande tystnad i vilken man finner musikinstrument.

Webbläsare
I nuläget är minimikrav för applikationen Safari (MacOS eller iPad), Firefox 4.0 eller Google Chrome. Använder du en dator rekommenderar vi att du använder helskärmsläget. Applikationen går att använda i en smartphone men den är ännu inte anpassad för detta och en del äldre webbläsare för smartphones klarar inte alla funktioner. Om dina insticksmoduler i Firefox är inaktiverade kan du inte se videofilmer i appen (du aktiverar dessa genom verktyget ”tillägg” i Firefox).

Några erfarenheter
En stor fördel med applikationen är att besökaren nu har möjlighet att få information om vartenda ett av de 6000 föremålen i utställningen. En nackdel är att vi ännu inte har en komplett digitalisering av alla föremålen och att det därför fattas mycket information och det förekommer felaktigheter i databasen. När informationen blir synliggjord i applikationen blir detta ibland en plågsam påminnelse om hur mycket som finns kvar att jobba med i databasen men det blir samtidigt en morot för oss.

En annan fördel är att vi nu har möjlighet att komplettera alla våra basutställningar med varianter av den här applikationen. Vi har i den här utställningen valt att låta besökaren orientera sig via en planritning och via bilder av montrarna men man kan också tänka sig helt andra sätt. Istället för planritningar och monterbilder kan man tänka sig helt andra illustrationer som får representera utställningens delar och guida besökaren fram till föremålen. Och vi är väldigt intresserade av att samverka med andra som vill bygga vidare och utveckla en sådan här applikation för sina utställningar. Det skulle vara enkelt att återanvända koden för ett annat museum förutsatt att man mappar utställningar på samma sätt som Etnografiska museet har gjort.

>> Magnus Johansson, digitaliseringskoordinator, Världskulturmuseerna
>> Wilhelm Lagercrantz, Webbutvecklare

Ny API-medtod: Välj vilka element du får i svaret

Vi har fått önskemål om att, i ett API-anrop, kunna definiera vilka element man får tillbaka i svaret. Övriga metoder fungerar som de gjorde före denna uppdatering. Såhär går det till:

recordschema

Recordschema anger vilket record-schema som skall användas för söksvaret, dvs vilket
(XML-)format svarsposterna ska ha. Du kan antingen begära en posts hela
RDF, dess presentationsdata eller valfria fält.
Default är att postens RDF returneras om parametern utelämnas.
Möjliga värden är: rdf, presentation, xml

Exempel: recordSchema=xml

http://www.kulturarvsdata.se/ksamsok/api?x-api=test&method=search&query=geoDataExists=j&recordSchema=xml&fields=itemDescription,itemLabel,lon,lat

PARAMETRAR

fields (obligatorisk om recordSchema=xml, annars oanvänd, se ovan)
Anger vilka fält du önskar i svaret. Nästan alla index man kan söka på
kan anges här i en kommaseparerad lista. Utöver dem även vissa extrafält
som tex thumbnail för att få en posts tumnagel. Fältet itemId läggs
också alltid till i svaret även om den inte finns angiven.
Möjliga värden är: kommaseparerad lista av nästan alla sökbara index
samt thumbnail, url, lon (longitud) och lat (latitud).

Exempel: recordSchema=xml&fields=itemId,itemLabel

http://www.kulturarvsdata.se/ksamsok/api?x-api=test&method=search&query=text=yxa&recordSchema=xml&fields=itemLabel,itemDescription,thumbnail,url

http://www.kulturarvsdata.se/ksamsok/api?x-api=test&method=search&query=geoDataExists=j&recordSchema=xml&fields=itemLabel,itemDescription,lon,lat

>>Johan Carlström – systemförvaltare

Tydliggörande kring Riksantikvarieämbetets ambition med K-samsök och tjänsteutveckling

Vi får en del frågor om utveckling från olika aktörer om utveckling av tredjepartstjänster och här kommer några punkter med svar på de vanligaste frågorna:

  • Riksantikvarieämbetets affärsmodell går ut på att via K-samsök stimulera och underlätta för flera att bygga applikationer på kulturarvsdata. Riksantikvarieämbetet tillhandahåller K-samsök med ett öppet API. Den som är intresserad av att utveckla e-tjänster baserat på kulturarvsdata kan kontakta ksamsok [at] raa.se för att få en API-nyckel.
  • Den som vill använda API:et går, i o m att de använder API-nyckeln, med på att följa K-samsöks användarvillkor.
  • Riksantikvarieämbetets ambition är att inte inleda samarbeten och finansiera enskilda aktörers e-tjänstutveckling. Däremot tillhandahåller vi support för ovan nämnda API.
  • Ambitionen är att innehållet i K-samsök ska vara så fritt att använda som möjligt. Metadata är fri att använda och utvecklare uppmanas att respektera den märkning som finns kopplat till innehåll (t ex digitala bilder). Idag, 2012, saknas märkning på en del innehåll. Vår ambition är att allt innehåll ska vara uppmärkt och maskinlästbart

>> Johan Carlström – systemförvaltare av K-samsök