Taggad: Bebyggelseregistret

Så kan Wiki Loves Monuments berika data från Riksantikvarieämbetet


Vinnaren av förra årets svenska upplaga av Wiki Loves Monuments. Foto: Ulff (CC by-sa)

Den gångna helgen sparkade årets upplaga av Wiki Loves Monuments igång. Det är en tävling som går ut på att fotografera fornminnen, byggnader och fartyg och ladda upp dessa på Wikimedia Commons (den mediadatabas kopplad till Wikipedia). På så sätt kan bilderna användas för att illustrera artiklar om t ex k-märkta hus. Ansvariga för den svenska delen av tävlingen är Wikimedia Sverige tillsammans med användarna på svenskspråkiga Wikipedia.

Det finns appar både för Android och iOS vilket gör det möjligt att fota och ladda upp bilder direkt på plats. Jag har själv testat Android-appen och det funkar riktigt smidigt. Data från FMIS och Bebyggelseregistret ligger till grund för fornminnes- och byggnadsdatan som används i tävlingen.

Vi håller just nu på att planera för höstens utvecklingsomgång i K-samsök (SOCH) och Kringla och ett av våra ”spår” är att utveckla möjligheter att visa bilderna från tävlingen (och givetvis andra bilder) vid t ex fornminnen i Kringla. Detta möjliggörs då man vid uppladdningen av bilden anger id-numret i FMIS resp Bebyggelseregistret. Länkarna lagras i vår databas för användargenererat innehåll och kopplas ihop genom K-samsök.

På så sätt kan vi använda den crowdsourcade datan för att kvalitetshöja data från Riksantikvarieämbetet och då många fornminnen och byggnader saknar bilder är detta mycket värdefullt. Detta begränsas givetvis inte till Riksantikvarieämbetets data utan all data i K-samsök kan kopplas ihop med bilder i Wikimedia Commons.

Då de uppladdade bilderna dessutom märks med Creative Commons så finns det inte heller några rättsliga hinder för oss att att visa dessa i våra tjänster.

>> Johan Carlström jobbar med Kringla och K-samsök på Riksantikvarieämbetet.

 

Nu finns svenska fornminnen i Europeana


Foto: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetet

Sedan i måndags är ca 813 000 fornminnen från FMIS/Fornsök sökbara via Europeana. Detta innebär att informationen blir tillgänglig för en bredare, europeisk publik, samt tillgänglig för tredjepartsutvecklare via Europeanas API.

Detta har möjliggjorts genom att vi på Riksantikvarieämbetet deltar i det EU-finansierade projektet CARARE (Connecting ARchaeology and ARchitecture in Europeana). Projektets mål är att anpassa informationen i systemen hos 21 deltagande europeiska institutionerna så att den kan levereras till Europeana. Projektet är treårigt och vi befinner oss i början av år tre. Vi bidrar med informationen i Fornsök och Bebyggelseregistret och i ett första steg levererar vi nu informationen från Fornsök. Att vi är första deltagande institution att bli sökbar i Europeana är förstås extra kul (det finns dock redan annan information från Riksantikvarieämbetet i Europeana då K-samsök även levererar information direkt till Europeana).


Skärmdump från webbapplikationen där informationen i våra databaser knyts ihop med CARAREs protokoll.

Vi utgår ifrån K-samsök där informationen från Fornsök och Bebyggelseregistret redan finns. Leveransen går till så att vi först laddar upp vår data till ett verktyg/webbapplikation. Detta görs antingen genom att ladda upp lokala datapaket eller via direktuppladdning från K-samsök via protokollet OAI-PMH. I denna webbapplikation mappas K-samsöks protokoll/standard mot det protokoll som tagits fram inom ramen för projektet. Efter att detta är gjort levereras informationen vidare till CARAREs repository där det mappas mot Europeanas protokoll och levereras sedan vidare till Europeana och blir sökbar i Europeanas sökportal, www.europeana.eu.

Arbetet har inte varit helt friktionsfritt, bl a hade vi problem att ladda upp den förhållandevis stora mängden data. Vår data var inte heller helt anpassad efter CARAREs datamodell vilket gjorde att vi inte riktigt följer projektets standard. Som ni kanske märkt levererar vi inte de bilder som ibland syns i Fornsök. Detta beror på att vi håller på och utreder vad som  gäller kring rättigheterna till bilderna samt att licensen som visas i Europeana gäller själva fornminnes-objektet och inte bilden. Att leverera bilden som tumnagel skulle skapa otydlighet kring hur man får återanvända informationen i Fornsök.

Under resten av året kommer vi att finslipa på leveransen och göra motsvarande arbete med informationen i Bebyggelseregistret. Jag hoppas även att Europeana kan göra det möjligt att visa informationen på en karta.

>> Johan Carlström är projektansvarig för Riksantikvarieämbetets del i CARARE.

Skydd hävt – Kiruna stationshus rivs

Bebyggelseregistret fick i förra veckan in ett beslut om hävande av byggnadsminnet Kiruna stationshus. Stationshuset ligger i ett område med stor risk för sprickbildning i och med malmbrytningen och kan på sikt inte stå kvar på platsen. Efter diskussioner om hur man skall kunna bevara byggnaden, antingen genom att flytta den eller demontera och bygga upp den på annan plats, har man nu kommit fram till att den enda möjliga utvägen är att göra en noggrann dokumentation och sedan riva byggnaden. Att demontera byggnaden och flytta den ses inte längre som ett alternativ eftersom det finns stora risker för ras. Samtidigt är delar av det kulturhistoriska värdet starkt förknippat till platsen, en självklarhet då det handlar om en järnvägsstation i anslutning till järnväg. Länsstyrelsen anser därför att detta värde skulle gå förlorat om byggnaden flyttades från sitt sammanhang. I länsstyrelsens beslut för hävandet av byggnadsminnet finns det tydliga riktlinjer för hur dokumentationen skall utföras.

Fotograf Jan Eve Olsson 1998-06-06

Kirunas stationshus byggdes 1915 i stram nationalromantisk stil och ritades av Folke Zettervall och blev statligt byggnadsminne 1986. Det övergick sedan till att bli byggnadsminne enligt kulturminneslagen 2001 då Jernhusen förvärvade byggnaden från staten.

Jag antar att vi kommer få se fler liknande beslut i Kiruna framöver.

Beslutet om hävandet av byggnadsminnet Kiruna stationshus finner du i Bebyggelseregistret under dokument

 

 

Tips inför utflykten


Foto: Carl Curman, okänd datering

Vad är egentligen stenröset uppe på höjden? Vad är det för konstiga kullar i hagen bakom ladan? Det är sommar, vissa av oss är tillbaka på jobbet medan andra är mitt uppe i semestern. Då vi gärna rör oss ute i naturen på semestern så tänkte jag tipsa om några av våra (och andras) e-tjänster som kanske kan förhöja upplevelsen av utflykten.


Före utflykten

Vi på Riksantikvarieämbetet förvaltar flera databaser varav två kan vara användbara inför utflykten; Fornsök och Bebyggelseregistret. Dessa innehåller information om alla hittills kända fornlämningar samt skyddad historisk bebyggelse. Vill du göra en mer allmän sökning så rekommenderas Kringla vilket är en samsökstjänst som söker ner i ett 20-tal minnesinstitutioners databaser (inklusive Forsnök och Bebyggelseregistret). Kanske finns det äldre foton från platser som du brukar besöka?


Under utflykten

Det händer att man stöter på former ute i landskapet som man blir nyfiken på men som man inte haft möjlighet att kolla upp i förväg. När detta händer rekommenderar jag att du har laddat ner Kringla för mobilen (i dagsläget endast för Android-telefoner). Med denna app kan du få reda på vad som finns i närheten (byggnader, fornlämningar och koordinatsatta fotografier) med hjälp av GPS:en i din smartphone, på plats ute i landskapet. Har du istället en iPhone så finns det en app som heter Fornfynd där du kan söka fram fornlämningar. Fornfynd är inte utvecklad och förvaltad av Riksantikvarieämbetet men använder samma information som Kringla via K-samsök.

Efter utflykten
Alla har vi platser vi känner lite extra för och som vi kan berätta historier om. Dela med dig av din historia om dina platser på Platsr, Riksantikvarieämbetets community. Du kan lägga till text, ladda upp bilder och diskutera med andra. En ganska ny funktion är att du kan använda ditt Facebook-konto för att logga in.

Jag fick f ö ett supportmail till Kringlas e-postlåda från en användare som heter Eva och som avslutade vår konversation med: ”Det här är som släktforskning fast med gamla hus och sånt i stället.”

Spot on! :)

>>Johan Carlström är systemansvarig för Kringla på Riksantikvarieämbetet

Efterlyses: 3D


Foto: 姒儿喵喵 (Creative Commons by-nc) & cristianocani (Creative Commons by) (bilden är ett montage)

Under förra året fortlöpte arbetet med CARARE här på Riksantikvarieämbet. Vi har ”mappat” (pekat ihop) parametrarna i K-samsök mot de i CARARE och kan nu via K-samsök börjat att testleverera. Det hela har fortlöpt utan några större problem även om mappningen ibland känts lite som att trycka ner fyrkantiga klossar i runda hål. Vi har även deltagit i workshops i Athen och Pisa. I början av året inleds Workpackage 4 (projektet delas in i olika arbetspaket) som handlar om att börja leverera data.

Workpackage 5 handlar om att leverera metadata om 3D/VR som visar fornlämningar eller historiska byggnader till Europeana. Förra året tittade man på hur 3D ska tillgängliggöras på ett sätt där användaren inte behöver använda specialprogram och man har testat PDF för detta. Vi funderar nu på hur vi ska kartlägga sådan data i Sverige och gör nu ett försök att kartlägga vad som finns i Sverige på detta område.

  • Har din institution 3D eller VR (virtual reality) som visualiserar fornlämningar eller historiska byggnader?
  • Om ja, levererar ni till Europeana idag?
  • Känner du till någon annan institution som har sådan data?
  • Hur lagras den?
  • I vilket format finns den tillgänglig?
  • Finns den tillgänglig på Internet?
  • Hur ser ni på att släppa metadatan fri för återanvändning i Europeana?
  • Är 3D/VR-modellerna märkta med Creative Commons el dyl?

Svara gärna här eller i tråden på Mötesplats museer. Sprid gärna detta vidare.

>>Johan Carlström jobbar med CARARE på Riksantikvarieämbetet

Digitala julklappar


Foto: Erik Claesson

Projektet Kvalitetslyftet som tidigare presenterats här på bloggen, är nu i full gång och resultaten börjar märkas. Vi jobbar med kvalitetsförstärkningar och rättelser i de olika publika systemen som FMIS/Fornsök, Bebyggelseregistret och Kulturmiljöbild. Då dessa system innehåller stora mängder information är det inte möjligt med några heltäckande förändringar utan det är alltid fråga om riktade insatser och prioriteringar.

Ett delresultat är att vi hittills har koordinatsatt mer än 5100 bilder från Kulturmiljöbild. Bland dessa återfinns nästan 700 fotografier av Fredrik Daniel Bruno och drygt 600 av Erik Claesson. Båda dessa material är av intresse för exempelvis studier av stadsutvecklig då de omfattar 40- och 60-talen. Ett annat exempel är att ett stort antal bilder på fornlämningar över hela landet har koordinatsatts och kopplats till FMIS.

Det betyder att alla dessa bilder nu inte bara finns i våra system och databaser utan även är relaterade till världen runtomkring oss. Genom att bilderna är geografiskt bestämda är de möjligt att koppla dessa till annan information som kartor, planer eller satellitbilder.

Vi hittills även hunnit med att kvalitetshöja ca 550 objekt i FMIS. Det rör sig huvudsakligen om brister och problem som har funnits med sedan den ursprungliga digitaliseringen. Ett liknande arbete pågår nu också inom Bebyggelseregistret kring byggnadsminnesförklaringar och andra dokument.


Foto: Pål-Nils Nilsson

Vi är övertygade om att den bättre kvalitén på informationen skall underlätta för användningen av våra system och därmed förbättra kunskapsuppbyggnaden kring kulturarvet.

Om du har förslag på åtgärder som skulle underlätta användningen den information som finns i våra system, så hör gärna av dig med tips och önskemål så kanske det kan bli verklighet framöver

>> Anders Strinnholm är projektledare för ”kvalitetslyftet” på Riksantikvarieämbetet.

Kvalitetslyftet – nu är vi på gång


Foto: Pål-Nils Nilsson

Under sommaren har vi planerat och förberett inför det vi kallar kvalitetslyftet. Det är en satsning på kvalitetsförstärkningar inom FMIS, Bebyggelseregistret och Kulturmiljöbild. Projektet kommer huvudsakligen att genomföras i form av så kallade lyftplatser för arbetslösa akademiker. Nu har vi äntligen kommit igång, och våra medarbetare börjar komma på plats.
Vi har inledningsvis fokuserat på FMIS, men kommer snart att börja jobba med Kulturmiljöbild. Det skall bli spännande och se hur projektet fortskrider då det är lite av okänd mark för alla oss inblandade.

Vi kommer bland annat jobba med några av de brister och problem som har funnits sedan systemen ursprungligen digitaliserades. Det är ofta fråga om informationsbrister som annars aldrig skulle komma att åtgärdas då de ligger utanför det löpande arbetet. Om vi vill att den information som vi tillhandahåller kring kulturarv och kulturmiljöer skall användas av bredare grupper i samhället, alltså även utanför de strikt professionella, krävs det att informationen inte bara är tillgänglig, utan även uppfattas som fyllig och relevant. Bättre geografisk information kring fotodokumentation, mer information kring byggnader och fornminnen är några av de satsningar som vi hoppas kunna bidra med.

Vi är väldigt glada att vi både kan förbättra våra tjänster samtidigt som vi erbjuder arbetslösa akademiker en möjlighet till fortsatt utbildning och förkovran.

>> Anders Strinnholm är projektledare för ”kvalitetslyftet” på Riksantikvarieämbetet.

Nu ska vår geografiska data ut i Europa

I slutet av förra veckan besökte jag och Börje Lewin den danska huvudstaden för att delta i kickoff för projektet CARARE (Connecting ARchaeology and ARchitecture in Europeana) som i korthet går ut på att förse Europeana med data om fornlämningar och kulturhistoriska byggnader, något som vi har gott om i Bebyggelseregistret och Fornsök. Tanken är att vi ska leverera denna data via K-samsök. Vi kommer även att inventera om det finns annat material i K-samsök som svarar upp mot projektets syfte. Ett annat mål är att förse Europeana med data om kulturmiljöer i 3D och Virtual Reality. Finns det nån som känner till om det finns en sammanställning kring 3D och Virtual Reality på svenska museer?

CARARE kommer att:

”…add substantial value to Europeana and its users by:

  • Promoting and enabling participation in Europeana by heritage agencies and organisations, archaeological museums and research institutions and specialist digital archives, and raises awareness of Europeana in the domain
  • Establishing an aggregation service which contributes on a practical level to enabling interoperability, promoting best practices and standards to heritage organisations, taking account of the particular needs of content for archaeology and architecture
  • Implementing Europeana-compatible infrastructures, standards and tools in order to make millions of digital items available for heritage places across Europe, thus contributing to the growth of Europeana
  • Contributing expertise on geographic information
  • Acting as a test bed for Europeana’s APIs, which are intended to make contents available for other service providers to use, for example in the areas of tourism, education and humanities research
  • Establishing the methodology for 3D and virtual reality content to be made accessible to Europeana’s users” (från http://version1.europeana.eu/web/guest/details-carare/)

Projektet pågår fram till januari 2013 och i projektet deltar 29 institutioner från 20 olika europeiska länder. CARARE koordineras av Kulturarvsstyrelsen (Danmark) tillsammans med MDR Partners. Projektet kommer att ha en egen webbplats på www.carare.eu

>> Johan Carlström jobbar med K-samsök på Riksantikvarieämbetet.