Taggad: Digital Arkeologisk Process

Nu rättar vi FMIS

Det ska bli enklare att utifrån informationen i Riksantikvarieämbetets system förstå om en lämning är skyddad eller inte. Foto: Rikard Sohlenius CCBY
Det ska bli enklare att utifrån informationen i Riksantikvarieämbetets system förstå om en lämning är skyddad eller inte. Foto: Rikard Sohlenius. CCBY

 

I FMIS finns idag ungefär 700 000 platser med kulturhistoriska lämningar registrerade. För att dessa uppgifter ska bli mer användbara och aktuella genomförs nu inom ramen för DAP-programmet ett omfattande arbete för att höja informationens kvalitet. Detta kommer att märkas den närmaste tiden bland annat genom att vissa lämningars registrerade lagskydd ändras.

Uppgifterna i FMIS används i flera olika sammanhang, till exempel som underlag för forskning eller för att ta skaffa sig en kulturhistorisk förståelse av ett område. Informationen används också för att ta reda på om en lämning är skyddad eller inte, vilket inte alltid är så enkelt. Uppgiften om lagskydd behöver nämligen inte vara rätt.

Det beror på två saker. För det första har informationen samlats in under närmare 80 år. Över denna tid har reglerna förändrats kring hur olika lämningar ska registreras. För det andra har kunskapen om landskapet succesivt utvecklats, vilket lett till att lagtillämpningen ändrats. Det betyder att en lämning som inte var fornlämning för 30 år sedan kan bedömas som en sådan idag. Till detta kommer att själva lagtexten kan ändras, vilket senast skedde 2014.

Maskinella och manuella rättningar

En lämnings registrerade bedömda lagskydd i FMIS speglar praxis vid registreringstillfället, vilket inte alltid överensstämmer med dagens praxis. Därför finns det ungefär 200 000 objekt i FMIS där just denna uppgift kan vara fel. Det gör det svårt för både markägare och andra som planerar åtgärder i landskapet, att veta vad som gäller.

För att underlätta användningen av FMIS sker nu en kvalitetshöjning på flera olika plan. Dels genomförs en maskinell korrigering av ungefär 112 000 registrerade bedömningar. Urvalet av dessa sker främst utifrån vilken typ av lämning det rör sig om, registrerad bedömning och när själva registreringen gjordes. Till exempel ändras alla förhistoriska boplatser till fornlämning, vilka registrerats före 1974 och som inte blivit undersökta eller är förstörda.

Vissa registreringar går dock inte att ändra maskinellt. Därför pågår även ett omfattande manuellt rättningsarbete. I det sammanhanget har cirka 25 000 objekt särskilt identifierats för rättning. Det kan till exempel röra sig om en förhistorisk gravhög som blivit registrerad som en icke skyddad lämning. Eftersom gravhögar alltid har bedömts som skyddade har antingen fel lämningstyp eller fel bedömning registrerats.

De maskinella korrigeringarna kommer att genomföras i sommar med början i juni. De manuella rättningarna sker successivt så långt vi hinner fram till dess att det nya Kulturmiljöregistret driftsätts i höst.

Kulturmiljöregistret

Kulturmiljöregistret är ett samlingsnamn för Riksantikvarieämbetets nya digitala system för kulturhistoriska information. Där ska bland annat uppgifter om forn- och övriga kulturhistoriska lämningar hanteras. Det innebär att information måste flyttas från FMIS till Kulturmiljöregistret.

Informationsstrukturen i det nya systemet ser annorlunda än i dagens FMIS. Till exempel kommer det inte att gå att ange att en lämning är förstörd och samtidigt registrera en lagbedömning. I FMIS finns dock en hel del inkonsekvenser. Dessa måste rättas innan det är möjligt att föra över informationen till Kulturmiljöregistret. Därför genomförs under våren ungefär 9500 maskinella och knappt 2000 manuella korrigeringar i FMIS.

I det nya systemet ska även informationens användbarhet bli tydligare. Därför har två olika modeller tagits fram för att kvalitetmärka de registrerade uppgifterna. Den ena berör det bedömda lagskyddet, det vill säga dess överensstämmelse med dagens praxis. Det andra rör lämningens läge och utbredning och anger en möjlig avvikelse mellan registrerat och verkligt läge. Den är framräknad utifrån hur informationen samlats in, digitaliserats och utifrån skalan på de underlagskartor som använts.

Med de insatser som nu görs när det gäller informationskvalitet kommer det att bli enklare att ta till sig informationen, vilket i sin tur ger bättre förutsättningar för att kulturmiljön tas tillvara i samhällsutvecklingen.

Läs mer om hur den nya processen för fornminnesinformation rullas ut 2018.

 

 

 

Vi bygger en ny arkeologisk process

Vid Riksantikvarieämbetet pågår ett febrilt arbete med att färdigställa allt som krävs för att under 2018 påbörja införandet av en ny arkeologisk process. Detta kommer att innebära omfattande förändringar för alla som skapar, förvaltar eller använder fornminnesinformation.

Arbetet sker inom den femåriga utvecklingsinsatsen DAP (Digital Arkeologisk Process) som pågått sedan 2014. Målet är att skapa en effektiv hantering av fornminnesinformation utifrån samhällsbyggnadsprocessens behov. Informationen måste vara aktuell, användbar och digitalt tillgänglig.

För att uppnå detta bygger vi både om och utvecklar hela processen, allt ifrån arbetssätt och ansvarsfördelning till själva informationsinnehållet och IT-systemen.

Tre olika typer av information

Inom DAP arbetar vi främst med tre olika typer av information; uppgifter om forn- och kulturlämningar, uppgifter om arkeologiska uppdrag samt arkeologiskt arkivmaterial. För kunna hantera dessa utvecklas nya IT-system, där FMIS ersätts av det nya Kulturmiljöregistret. Kopplat till detta introduceras ett nytt digitalt arkiv som ersätter dagens Samla (Riksantikvarieämbetets öppna arkiv) när det gäller arkeologiskt material.

Det nya systemet ska hantera en större informationsbredd än FMIS och Samla och informationsstrukturen kommer att se annorlunda ut. Dessutom ska uppgifterna vara länkad så att det enkelt går att ta sig mellan uppdrag, berörda lämningar och arkivmaterial.

Till en början görs informationen tillgänglig på ungefär samma sätt som i dagens Fornsök och Samla det vill säga via sökapplikationer och när det gäller lämningsuppgifterna även via datauttag och wms. Riksantikvarieämbetet har dock inlett ett bredare arbete för att utveckla hela myndigheters informationsförmedling. Eftersom det omfattar mer än fornminnesinformation, ligger denna utveckling utanför DAP.

Befintlig information

Vi har gjort en stor insats för att samla in digital information om arkeologiska uppdrag från olika aktörer runt om i landet. Totalt har vi idag fått in 30 000 uppdrag och 20 000 rapporter. En stor del av dessa görs tillgängliga i det nya systemet. Denna information är starkt efterfrågad, men den har tidigare varit svår att komma åt.

När det gäller den befintliga FMIS-informationen så arbetar vi på flera plan. Genom ett speciellt projektet uppdaterar vi registret med de förändringsuppgifter om lämningar som rapporterats till Riksantikvarieämbetet under de senaste åren. Vi har även tagit fram en modell för att tydligt beskriva uppgifternas pålitlighet. Samtidigt sker en kvalitetshöjning av informationen.

Tydligare ansvarsförhållande

Vi har också sett över hur fornminnesinformation skapas och förvaltas. Idag finns det en otydlighet när det gäller ansvarsförhållande, leveranskrav och snabbhet. För att komma till rätta med det införs en modell där arkeologiska företag och organisationer ges behörighet att registrera information direkt i Kulturmiljöregistret. Förhållandet mellan Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna blir tydligare, bland annat genom att de senare mer konkret än idag ska godkänna dokumentationen från uppdragsarkeologin.

Användarstöd

För att kunna garantera informationskvaliteten krävs styrning, ett utvecklat stöd, uppföljning och tekniska hjälpmedel. Därför har Riksantikvarieämbetet lämnat ett förslag på författningsändringar till regeringen. Vi tar också fram målgruppsanpassade utbildningar och andra typer av användarstöd. I detta arbete försöker vi utnyttja digitaliseringens möjligheter. Utgångspunkten vid utvecklingen är att de tekniska verktyg som ska användas för registrering ska vara enkla och intuitiva.

Nytt handläggarstöd på länsstyrelserna

För att kunna effektivisera den arkeologiska processen i sin helhet måste även ärendehanteringen bli digital. Parallellt med DAP driver därför länsstyrelserna ett projekt som bland annat ska resultera i ett nytt GIS-anpassat handläggarstöd. Detta kommer att innebära att det blir smidigt att skicka information mellan länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet.

Rullas ut under nästa år

Under hösten 2017 testas det nya arbetssättet med uppdragsinformation och arkeologiska rapporter i tre län – Östergötland, Värmland och Västmanland. Den stora utrullningen av DAP kommer sedan att göras länsvis under nästa år. Detta måste ske i nära samverkan med länsstyrelserna och de arkeologiska utförarna. Någon exakt tidplan är ännu inte bestämd, men tyngdpunkt för införandet kommer att ligga under hösten 2018.

Bildtext: Genom DAP programmet bygger vi allt från nytt arbetssätt och ansvarsfördelning till informationsinnehåll och IT-system. Foto: Rikard Sohlenius, CCBY

 

Pilottest på gång inom den Digitala Arkeologiska Processen

Utbildning inför pilottestet för DAP i Östergötland. Foto: Antonia Baumert CCBY

Inom ramen för Riksantikvarieämbetets program,  DAP, Digital Arkeologisk Process, har nu ett pilottest för registrering av arkeologiska uppdrag påbörjats. Det är i de tre länen Västmanland, Värmland och Östergötland som piloten genomförs.

Inför starten har utbildningsdagar anordnats där totalt ett 30-tal personer från länsstyrelser och arkeologiska organisationer/företag utbildats. De har bland annat lärt sig registrera och hantera uppdrag i det nya systemet samt administrera behörigheter.

Kulturmiljöregistret och Fornreg
Inom DAP utvecklas Kulturmiljöregistret där det kommer att ingå register över lämningar, uppgifter om var arkeologiska uppdrag skett samt en e-arkivsprodukt över deras resultat (rapporter, data, fynd m.m.).  För att handläggare och arkeologiska utförare ska kunna registrera i Kulturmiljöregistret finns verktyget ”Fornreg” som ska administreras inom den arkeologiska organisationen efter det att Riksantikvarieämbetet godkänt organisationen utifrån särskilda kriterier.

Pilottestet hanterar dock enbart uppdragsinformation. Information om arkeologiska lämningar och fynd skickas än så länge till Riksantikvarieämbetet och registreras av handläggare. Mot slutet av år 2018 kommer Kulturmiljöregistret även att innehålla lämningsinformationen som då också kommer att registreras, uppdateras och sökas via Fornreg. Allt på ett ställe!

Möjligheter och fördelar
Utbildningarna gick bra och enligt plan. Vi har fått både ris och ros. Mest ros. Man ser möjligheter och fördelar. Det är dock mycket som inte är på plats ännu och man önskar bland annat fler möjligheter till automatisering av delar i processen. DAP kommer inte att kunna lösa alla önskemål, men verktyget Fornreg ger möjlighet att hantera uppdragen och fornminnesinformationen i ett och samma system.

Den 2 oktober börjar pilotlänen att jobba skarpt i Fornreg. Den 9 oktober kommer det att vara ytterligare ett utbildningstillfälle i Stockholm för dem som har varit förhindrade att delta i pilotlänen. Senare i höst kommer vi att ha ett uppföljningsmöte med dem som börjat arbeta i Fornreg.

Det är otroligt nyttigt att få systemet testat ute i ”verkligheten”. Vi har tänkt på mycket, men inte på allt. Många synpunker som är värdefulla i den fortsatta utvecklingen av Fornreg har vi redan tagit om hand och det kommer vi att fortsätta göra under de följande sex månader som uppdragspiloten pågår.

Vid pennan:
Antonia Baumert, en av de utbildningsansvariga inom DAPs pilottest