Taggad: digital storytelling

Museum Next – Digital Summit 2021

Den 22-26/2 var det dags för Museum Nexts i år helt digitala Digital Summit-konferens. Med totalt över 60 talare från hela världen, var årets tema digital omställning.

 

Spridning och tillgänglighet

Konferensens digitala format möjliggjorde en geografisk spridning och tillgänglighet för både talare och publik, som inte hade varit möjlig på en fysisk konferens. Som det konstaterades i chatten:

”The virtual conference format makes it so easy for speakers from around the world to join us. Not so easy when everyone has to fly to Amsterdam.”

Samtliga föredragshållare berörde olika aspekter av hur ökad digital tillgänglighet också skapat ökade möjligheter för kulturarv att bli levande ytor för kommunikation, samhörighet, skapande av mening och engagemang. Det var mycket fokus på onlineinnehåll, pedagogik och verksamhetsutveckling. Flera inslag handlade också om monetarisering av onlineinnehåll.

”Who says engaging in a physical space is the only way to engage?”

var en återkommande retorisk fråga under de fem dagarna. Före pandemin var distansverksamhet och digital närvaro till stor del en vision förlagd till en abstrakt framtid, som kanske skulle komma när tekniken och människorna var redo och ”mogna”. Nu, när den digitala distansnärvaron inte längre går att ängsligt undvika, är den en i allra högsta grad fungerande verklighet – som av sin egen kraft hittar sina egna former och uttryck. På enkla, mänskliga sätt, utan visionär framtidsteknologi.

Förbättrad kommunikation mellan institutioner och allmänhet

Farhågorna kring att inkludera allmänheten och allmänhetens bidrag via sociala plattformar som Twitter och Instagram, utan moderering och gallring, har också visat sig vara ogrundade. Människor ”tend to be rather nice” och dela ”no abusive photos at all”, konstateras det i föredraget ”Crowdsourced Digital Born Collections Panel” (dag 2, klockan 17:00), tillägnad det nordiska forskningsprojektet Collecting Social Photo. Detta gäller även våldsamma och möjligen kontroversiella händelser som terrorattacken i Stockholm den 7:e april 2017, som inte heller levererade någon nämnvärd mängd olämpligt eller irrelevant material till Stockholms stadsmuseums insamling av allmänhetens texter, tankar och bilder.

 

Många föredragshållare talade om en förbättrad kommunikation mellan institutioner och allmänhet. Dels utifrån institutionernas perspektiv, som genom pandemin insett att den digitala tilliten är hållbar; både genom att medarbetarna klarar av att sköta sina arbeten hemifrån, och att allmänheten klarar av att dela relevant material genom sociala medier till museernas samtidsdokumentation. Dels utifrån den icke institutionsbundna allmänhetens perspektiv, som insett att deras upplevelser är betydelsefulla för institutionerna, och likvärdiga med forntidens och historiens skatter i bevakade montrar.

 

Tillgänglighet som stärker gemenskap och identitet

Kulturarv finns i både materiella och immateriella former, och två av föredragen; The Embroidered Word och Mootookakio’ssin: Blackfoot Digital Project (dag 2, 18:00 resp. 18:30), tog upp hur hantverk kan skapa gemenskap över tid och rum och stärka människors identitet. I institutionernas samlingar finns årtusenden av hantverkskunnande bevarat genom artefakter – men sällan kommer denna tysta kunskapsbank i kontakt med nutida hantverkare för ömsesidigt kunskapsutbyte.

 

I projektet ”The Embroidered Word”, initierat av Museum of the Republic i Brasilien, uttrycker 25 frivilliga deltagare ur allmänheten sina upplevelser av pandemin och isolering genom att brodera de ord och uttryck som bäst beskriver deras känslor. Broderi är en konstform med historiskt starka politiska rötter; inte minst som ett sätt för kvinnor att genom broderier av flaggor, standar och andra politiska symboler uttrycka delaktighet. Detta arbete kan ses i några av de målningar som återfinns i museets samlingar.

 

En av deltagarna uttryckte sin upplevelse av broderiprojektet med orden:”Fear was knocking at our door, and we used embroidery to keep it from dominating everything.”Det finns en hel bok med bilder på projektets resultat att ladda ner här: http://museudarepublica.museus.gov.br/wp-content/uploads/2013/10/Palavra-Bordada-2g_med.pdf


I projektet ”Mootookakio’ssin: Blackfoot Digital Project”, ger 3D-digitalisering av Blackfoot-föremål i brittiska museer människor i Canada (oavsett om de har koppling till Blackfoot eller inte), tillgång till föremål och berättelser som de annars inte skulle ha tillgång till. Detta projekt har visat sig fruktbart, inte minst genom ökad och förnyad tillgång till de hantverkstraditioner som är en viktig del i Blackfoots kultur.


Hantverk behöver inte vara fysiskt, utan kan lika gärna göras med pixlar, och föredraget The story is more important than the pixel (dag 2, klockan 19:00) med Adam Clarke exploderar i den lekfullhet och delaktighet som präglar Minecraft. Att det inte är realistiskt, är själva grejen med Minecraft – det är opretentiöst, billigare, lätthanterligare och enklare att återställa än lego. Och – genom öppna servrar inbjuder Minecraft till gemensamt skapande, berättande och upptäckande.

”The story is more important than the pixel”

kan även stå som sammanfattning av samtliga konferensens föredrag, som genomgående höll hög kvalité och relevans.


Ta del av programmet

Samtliga programpunkter spelades in, och kan ses online under 6 månader från det att konferensen avslutades den 26:e februari 2021.


Sammanfattningar av programpunkter

Från Riksantikvarieämbetet var vi tre personer  (Viktor LindbäckBjörn Sundberg, Charlotte Ahnlund Berg) som följde konferensen, och skrev nedanstående sammanfattningar av de programpunkter som särskild berörde våra respektive kompetens- och verksamhetsområden. Dessa sammanställningar är dock enbart ett fåtal utvalda punkter ur de fem dagarnas konferens − som i sin helhet är sevärd för alla som intresserar sig för kulturarvsförmedling. 


Dag två

Museums, Communities, & Civic Engagement (16:00)Suhaly Bautista-Carolina, Metropolitan Museum of Art bjuder in till ett samtal om vikten av omsorg om människan, om att bygga, ge näring åt och vidmakthålla relationer med lokalsamhället och behovet av en nyordning inom museerna för att få en förändring till stånd. 

The Embroidered Word (18:00)Ett pedagogiskt projekt initierat av Museum of the Republic i Rio de Janeiro, där volontärer genom broderier av ord och meningar har gett uttryck för de känslor och situationer som pandemin med åtföljande isolering, förluster och oro, fört med sig.

Mootookakio’ssin: Blackfoot Digital Project (18:30)3D-digitalisering av Blackfoot-föremål bevarade hos brittiska institutioner ger människor i Canada ökad och förnyad tillgång till de berättelser och hantverkstraditioner som är en viktig del i Blackfoots kultur.

The story is more important than the pixel (19:00)Minecraft som redskap för kreativ förmedling och kommunikation. 


Dag 3

Bridging the digital divide with accessible tech (15:30)

Play Africa, ett barnmuseum i Sydafrika, berättar om hur de har använt enkel och tillgänglig teknologi för att skapa ett nytt utbud och nå ut till nya målgrupper under pandemin.

Social Media is People Media (16:00)I dagens digitala, ständigt uppkopplade kultur, där traditionell marknadsföring av museer inte räcker till, blir sociala medier museernas viktigaste kommunikationskanal. Chris Cloud, som kallar sig en Creative Thinkdoer, berättar om den mänskliga aspekten av sociala medier, och hur sociala medier kan lyfta och förmedla ett museums mänskliga aspekter.

How to double your online donation income with small tweaks (18:00)Om hur Van Gogh-museet jobbar med intäkter online och har byggt sin kundresa. 

15 ways to monetize your museum with digital (18:30)15 sätt att  monetarisera ditt innehåll via digitalt innehåll. Fler och fler museer ställer frågan om hur de kan finansiera sitt innehåll pga minskade intäkter och ökade kostnader för att skapa digitalt innehåll. Ingången är att kombinera ditt innehåll, hitta din målgrupp och därefter välja en betal/affärsmodell.


Dag 4

Getting 100,000 young people excited about science in the time of COVID (15:30)Zoos Victoria, en ideell förening av tre zoologiska parker i Victoria Australien, erbjöd forskningsbaserade undervisningsprogram under den pågående Covid19-pandemin. Över 100,000 ungdomar ville delta från hela världen. Att eleverna fick bidra till äkta forskning, att man förstod lärarnas behov och försåg dem med rätt verktyg: dynamiska och fungerande digitala lärresurser, var nycklar för att lyckas. 

Virtual Heritage Storytelling (16:30)

Brett Leavy från Bilbie Labs –”Australia’s leading First Nations social impact cultural design company” berättar om sitt arbete med att skapa ”a virtual heritage toolkit, for simulating, representing and promoting the cultural heritage of First Nations across Australia.

What’s the value of your digital assets?  (17:30)Om att värdera sina digitala tillgångar genom en sammanhållen modell och metodik.

Design Meaningful Online Experiences (18:30)Att skapa innehåll och upplevelser som står på egna ben via digitala medier. 

The Power of Live Demonstrations (19:00)Hur praktiska demonstrationer från traditionell matematikundervisning med hjälp av modeller i en klassrumssituation kan översättas från klassrummet till digitala format och hemundervisning.

Cemeteries Tours Online: How the Dead can be Digital (19:30)

Guidade kyrkogårdsturer på plats och digitalt. Ett exempel på hur personligt berättande engagerar, berör och kan utvecklas digitalt.


Dag 5

From virtually unknown to virtually everywhere (15:00)

British Museums livesända skolprogram är ett exempel på hur man kan skala upp ett digitalt projekt i en organisation.

Old people need fun digital experiences too! (16:30)Australiensiskt projekt skapar minnesaktiviteter för äldre, med och utan demenssjukdom, genom digtalt material ur museernas samlingar.

What’s the value of your digital assets?  (17:30)

Att värdera sina digitala tillgångar genom en sammanhållen modell och metodik. 

Nytt om Platsr utveckling 2012

Amerikansk brevbärare, Flickr Commons
Foto: American Cyanamid, George Eastman House, Flickr Commons

Under hösten har det jobbats på för fullt med Platsrs utveckling. Databasen och ramverket är utbytt, ny design på bland annat startsidan, hur man skapar en plats och samling, ja, ny design och funktion i allmänhet när det gäller att redigera och ladda upp bilder och annat material. Det har tagit mer resurser än vad vi väntat oss, mycket på grund av att databasen och ramverket är nya, vilket gör att allt måste kodas om.

En grundversion till Platsrs API är också byggd och kommer att bli färdigt att användas i samband med att sajten uppdateras. Är du intresserad av att använda dig av, eller har frågor kring Platsr’s API, kontakta platsr@raa.se!

Utvecklingen tar nu en paus över julledigheterna för att buggrättas och fixas till under januari. Vi hoppas att ha en färdig ny Platsr.se att lägga ut till användarna i slutet jan/feb. Till dess är det bara att fortsätta att använda Platsr som vanligt!

Maria Logothetis jobbar med Platsr och Europeana Awareness på Riksantikvarieämbetet.

 

 

Platsr’s mobilapp!

Platsrs mobilapplikation är en betaversion för Android-mobiler, och finns tillgänglig för alla från december förra året. Den finns att ladda ner gratis från Android Market.  Den har nu alltså fått vara ut i drift ett tag för att se hur den funkar i skarpt läge. Några smågrejer har vi fixat under denna perioden, t ex att inloggning och utloggning är stabilt, (den hoppade lite hit och dit innan) samt att vi har korrigerat textkodsbuggar, bokstäverna å, ä, ö var lite krångliga.

Men nu är det en fullt fungerande beta som kan söka och visa platser där du står med bild, text och ljud! Dessutom kan du skapa platser i mobilt läge och ladda upp bilder och länka in ljud. Vi är väldigt tacksamma för att Västmanlands läns museum varit med och stöttat oss finansiellt och projektmässigt hela vägen! Så nu uppmanar vi till att testa på så mycket som möjligt, ladda ner appen här.  Hela utvecklingsprojektet går också att följa i tidigare inlägg på bloggen här, här och här.

I övrigt så har också Kulturrådet tillsammans med Riksantikvarieämbetet och Riksteatern tagit fram en rapport som lyfter exempel på hur kulturinstitutioner kan involvera
det civila samhällets organisationer och andra ideella krafter i sina verksamheter. Platsr bidrog med filmerna från digital storytelling-workshopen Malmberget som finns på Platsr som ett exempel!

Måndagen 30/1, 2012 hölls ett event på Södra teatern, Kägelbanan, då rapporten överlämnades till kulturministern. Ni kan se klippet här.

Maria Logothetis jobbar med Platsr på Riksantikvarieämbetet.
Foto: Riksantikvarieämbetet (CC-by)

Platsr och Digital Storytelling

Ett av Riksantikvarieämbetets mål med att bygga Platsr var att erbjuda en plattform för människors berättelser – vårt immateriella kulturarv – för vad är ett landskap tomt på historier? Historier bygger relationer mellan människor, skapar förståelse, men skapar också en förtöjning mellan en människa och en plats. Kanske ”här gick mamma i skolan”. Också som ny på en plats kan man få en förtöjning genom att någon delar med sig av en berättelse.

För mig var det tydligt när jag under mina sena tonår flyttade utomlands. Nytt land, ny stad, ännu inga vänner. En äldre kvinna i mitt hus måste ha sett att jag behövde en förtöjning, för hon tog mig i handen och berättade om en märklig upplevelse hon hade haft 60 år tidigare när hon såg småfolket dansa på en liten kulle utanför huset en juninatt. Varje gång jag sedan gick till bussen tänkte jag på hennes berättelse och kände mig lite delaktig – som om jag hade fått någonting ovärderligt – en liten bit historia.

Platsr är en plats för just detta – de små berättelserna som berikar den stora – kanske för anekdotiska för att någonsin leta sig in i en bok. Att berätta och dela historier med andra är en del av vårt gemensamma kulturarv och en del av att vara människa. Jag skulle faktiskt vilja säga att Platsr i grund och botten handlar om demokrati. Kulturarv är något som pågår hela tiden, som skapas i en ständig process – men vem är det som ska avgöra vilka berättelser som är viktiga och värda att bevaras?

människor runt en lägereld. Fotograf: wili_hybrid

Bild av människor runt en lägereld. Fotograf: wili_hybrid Licens: cc-by-nc

Digital storytelling utvecklades i början av 1990-talet av bland andra Joe Lambert som idag leder Center for Digital Storytelling i Berkeley. Metoden syftar till att ge svaga grupper en röst, och de små filmerna som blir resultatet talar till ens hjärta på ett helt annat sätt än fakta. Att hitta sin röst, formulera sin historia är viktigt. Men minst lika viktigt är det att sedan sprida sin historia så att andra kan ta del av den! Här finns några riktiga pärlor, livsglimtar från Malmberget. Här ligger en fiktiv berättelse som ändå beskriver en äkta känsla för ett ställe, Alby.

Vill du göra din egen berättelse? Här och här ligger det små trevliga handledningar. Glöm inte att publicera din berättelse på Platsr!

>> Sophie Jonasson arbetar med Platsr på Riksantikvarieämbetet

Platsr – bakgrund, utveckling och användande

pusselbitar
Foto: Mykl Roventine (CC-by)

När vi började bygga Platsr (2009) ville vi skapa en sajt, en community, där människor kan mötas på webben och berätta om sina egna platser tillsammans med andra. Genom livet skapar vi relationer till platser som vi på något sätt har anknytning till, platser som är viktiga för oss ur olika aspekter. De minnen och berättelser som just du bär på kring dessa platser vill vi och andra gärna ta del av, läsa om, diskutera kring, se bilder på. Den information som du bär på är något som bidrar till att hålla kulturmiljön levande och dynamisk.

Din tolkning och dina minnen är ytterligare ett lager av kunskap som bidrar till dynamiken och historien kring olika platser. Dialog, gemenskap, och samskapande bidrar till ett empatiskt och ansvarstagande samhälle, du kan påverka och medverka till en levande kulturmiljö, den miljö omkring oss som äldre generationer har format och som vi nu fortsätter att forma.

Vi har fått en del frågor från olika kulturarvsinstitutioner om hur Platsr kan användas  och vi vill betona att Platsr är tänkt som en community med personligt fokus med personliga berättelser – och avsändare – knutna till en plats, och inte en sändarkanal för museer och andra institutioner. Om institutioner enbart vill leverera data  från sina system finns K-samsök, datat är sedan sökbart via söktjänsten Kringla. Platsr har en annan ingång; här är skapandet, det personliga berättandet och diskussionerna kring olika platser och deras historia i fokus. Vi hoppas att Platsr blir en levande, organisk community, som utvecklas hela tiden med hjälp av användarnas berättelser, bilder, filmer och interaktion. 

Regeringsuppdrag

Stödet och möjligheten att realisera Platsr, har också förankring i ett regeringsuppdrag. Regeringens regleringsbrev 2009 pekade på att den projektidé som legat länge på väntelistan skulle realiseras – detta var starten till utvecklandet av Platsr. Dialog och delaktighet är något som hela tiden förts fram som ett viktigt led i kulturmiljöarbetets framgång, vilket i sin tur kan generera ett ökat ansvarstagande för kulturmiljön omkring oss. Men hur skapar man intresse kring kulturmiljön? Ofta är det lättare att åstadkomma ett djupare engagemang om man utgår från ett lokalt perspektiv: det är mer intressant med ett hus, en torpgrund, en fornlämning, en plats, på den egna marken än i grannlänet. Och det är väl inte så konstigt egentligen, att det vi på något sätt känner igen eller har en relation till väcker mer intresse – åtminstone inledningsvis.

Kulturmiljövården kan heller inte bygga på ett tänkande där endast vissa har tolkningsföreträde till vad som ska berättas, vad som anses viktigt. En dynamisk kulturmiljö bygger på en mängd olika uppgifter, perspektiv och sammanhang. Användargenererad kunskap är ett viktigt lager av information som bidrar till en interaktiv och komplex kulturmiljö. Vår ambition är att Platsr blir en välkänd och välanvänd mötesplats för dialog om kulturarv och kulturmiljö där många berättelser och tolkningar får samsas sida vid sida.

Platsr projekt – slutrapporterat, godkänt och driftsatt!

Pojkar sittande i rad som uppvisar glädje
Foto: Nationaal Archeif, 1931
Då var dagen slutligen här då, dagen då Platsr-projektet godkänns av styrgruppen, officiellt driftsätts som en 1.0 och sålunda övergår i förvaltning..! Det känns skönt att få ett avslut och godkännande på utvecklingsprojektet efter månaders arbete och i synnerhet intensiva veckor nu mot slutet.

Godkännandet av Platsr-projektet innebär att utvecklingsperioden är över för denna gång, nu gäller det att sätta bra rutiner för det redaktionella arbetet för Platsr-communityn i samarbete med It-avdelningen och Platsrs användare under 2011, utvärdera hur förvaltningsplanen fungerar samt att lägga mycket tid och resurser på att göra Platsr till en välkänd och välanvänd community för digitala berättelser om platser med historia och historier.

För att vi som jobbar med att förvalta Platsr ska veta hur vi hanterar vissa situationer som kan inträffa, både ur redaktionell och teknisk aspekt, har vi arbetat fram en handlingsplan tillsammans med Platsrs juridikstöd som på ett tydligt sätt beskriver handlingsförlopp och tillvägagångssätt vid olika incidenter – om det skulle bli nödvändigt.

Vi letar aktivt efter bra samarbetsprojekt, vi vill bygga bra cases tillsammans med användare eller partners för att fler ska upptäcka Platsr, hur kul och användbar sajten är ur flera olika användarperspektiv: som privatperson, som digitalt verktyg i skola eller annan pedagogogisk undervisning eller som dialogplattform för exempelvis olika processer i stadsplanering. Vi skissar också på idéer för nyutveckling under 2011. Några av de tyngre utvecklingspaketen är mobilapplikation till Platsr samt läns/regionsingångar till Platsr, något av detta hoppas vi kunna realisera under 2011.

Under Riksantikvarieämbetets höstmöte i Stockholm förra veckan, var vi med som utställare med egen monter, informationsblad, flyers och vi visade också hur Platsr ser ut och fungerar via en laptop för intresserade besökare. De kunde även på egen hand pröva att skapa en plats eller navigera runt på sajten. Det kom fram en hel del intressanta idéer och förslag till samarbeten framöver, detta ska vi odla och försöka spinna vidare på nu under kommande månader.

Följ oss även på Platsr-bloggen och på Platsrs Facebook-sida.

Maria Logothetis jobbar med Platsr på Riksantikvarieämbetet.

Platsr driftsättning!

Barn som nästan når målsnöret i ett tävlingslopp
Foto: National Library of Scotland

Idag lyfter vi ut nya Platsr utanför brandväggen! Vi testkör Platsr version 0.9 i produktionsmiljö under sommaren, och rättar buggar och småfixar efterhand. I september hoppas vi att vi har putsat klart lagom till lanseringen av Platsr 1.0.

Den senaste veckan varit mycket intensiv med systemutveckling inför dagens drift. Mogulteamet, våra systemutvecklare, har jobbat hårt för att hinna med så mycket så som möjligt och givetvis också Platsr teamet på Riksantikvarieämbetet.

De nya funktionerna och den förbättrade designen kommer att synas utåt från den 8 juli om allt går bra, vi hoppas att ni kommer att gilla det ni ser..! Kom gärna med input via Platsrs forum eller mail om något inte fungerar som det ska.

 Maria Logothetis jobbar med Platsr på Riksantikvarieämbetet.

Platsr på turné

Pojke som håller en skylt med texten "Go on creating"
Foto: fotologic (CC-by)

I slutet av maj var några av oss som jobbar med K-samsök, Kringla och Platsr ute på en turné i västra och södra Sverige. Vi besökte Stadsmuseet i Göteborg, Kulturen i Lund och Regionmuseet i Kristianstad. Vi ville presentera våra webbtjänster men framförallt utbyta tankar och diskutera kring utvecklingsfrågor gällande kulturarvsinformation, publik kommunikation och webb med personer som bland annat jobbar på minnesinstitutioner som museer och arkiv. Läs mer om turnén här.

För Platsrs del var mottagandet positivt och många av seminariedeltagarna kände spontant att de kunde tänka sig att använda Platsr som plattform för egenledda projekt och att de fann ett stort intresse och användarmöjlighet i Platsr som community. Vi var också noga med att framhålla att Platsr är tänkt som en community med personligt fokus med personliga berättelser knutna till en plats, och inte en sändarkanal för museer och andra institutioner.

Vi lyckades också hinna med ett användartest i Riksantikvarieämbetets lokaler i Visby i samband med en presentation av Platsr i slutet av samma vecka. Två representanter från Gotlands folkhögskola var här och fick en genomgång av Platsr samt testade den (nästan) färdigbyggda arkivsökskopplingen. De fick pröva att exportera ett arkivföremål från Kringla direkt till Platsr. Det funkade bra!

Maria Logothetis jobbar med Platsr på Riksantikvarieämbetet.

Danmark lanserar ”1001 fortællinger”!

Bild med texten 1001 fortaellinger
Foto: www.kulturarv.dk

Idag den 5 maj, lanserar Kulturarvsstyrelsen i Danmark en stor webbsajt, ”1001 fortællinger om Danmark”. Det är Danmarks första sociala medieplattform som handlar om kulturarv och kulturmiljö och riktar sig till danska och utländska turister som söker inspiration till en söndagsutflykt eller längre resa, museer och lokala arkiv som kan bidra med eget material till sajten, men det är även tänkt att ”1001 fortællinger” ska kunna användas i utbildningssyfte och för historieförmedling. Alla som vill kan bidra med kommentarer, foton och berättelser om sina platser i Danmark som innefattar allt från slott till koja: gravhögar, motorvägsbroar, monument, megaliter, mentalsjukhus, fynd och forntidsminnen.

En rad kända profiler i Danmark, som Suzanne Brøgger, Holger Bech Nielsen och Pernille Rosendahl har redan lagt upp berättelser kring sina favoritplatser i Danmark. Med endast ett klick via nätet, mobilen eller GPS kan man direkt få tillgång till ”1001 fortællinger” vilket gör det möjligt att cykla eller köra runt i städer och på landet och samtidigt ta del av all den information som finns tillgänglig på sajten, likaså kan du själv bidra med dina egna upplevelser! Se ett nyhetsinslag om ”1001 fortællinger” här.

Fokus för ”1001 fortællinger” ligger alltså på att skapa en plattform där många, alla, vem som helst kan göra sin röst hörd och dela med sig av sina berättelser och upplevelser kring sina platser. Syftet är att öka intresset för kulturmiljön och stimulera till ett aktivt användande, precis samma tankegångar som med Riksantikvarieämbetets community Platsr som just nu är under uppbyggnad. ”1001 fortællinger” är också ett systerprojekt till Platsr och vi kommer att träffas i Visby i mitten av juni, tillsammans med norska ”Digitalt Fortalt”, för att diskutera vidare hur vi kan samverka för ett nordiskt nätverk för digital storytelling.

Maria Logothetis jobbar med Platsr på Riksantikvarieämbetet.

Digitalt fortalt – vårt norska systerprojekt

Innan sommarsemestrarna träffade vi Platsrs norska motsvarighet Digitalt fortalt som drivs av norska ABM-utvikling. De har varit i drift sedan 3 februari 2009. Det var ett spännande möte, och nästan komiskt att höra hur lika vi tänker! Fokus för dem (och oss!) ligger på att skapa en plattform där många, alla, vem som helst kan få göra sin röst hörd och dela med sig av sina berättelser kring sina platser. Syftet är att öka intresset för och användandet av ”kulturminner” som det heter på norska. Ett bra ord som gör det tydligt att ett minne faktiskt kan vara kulturarv – immateriellt kulturarv!

När det här skrivs ligger det 698 berättelser på sajten, och de har en enorm bredd. Någon berättar om sin gårds historia i tre generationer, en annan berättar om platsen de brukade besöka på skolloven och en tredje berättar den dramatiska historien om några norska motståndsmän under andra världskriget.

Skärmdump från Digitalt fortalt

Ett exempel på en ”digital fortelling” på Digitalt fortalt. Berättelsen ”Krigsdrama på Staveneset” är skriven av Bente Lund, fotografierna kommer ifrån Fylkesarkivet Sogn och Fjordane.

Vad skall då komma ut av kontakterna över gränsen? I slutet på november åker vi till Oslo för att träffa både våra norska vänner och knyta nya kontakter med danska 1001 fortellinger om Danmark. Detta är de första stegen mot vad vi hoppas på ska bli ett nordiskt nätverk för digital storytelling. Redan när vi först pratades vid på telefon blev det tydligt att vi skulle kunna få stort utbyte av varandra, både vad gäller samarbete och erfarenhetsåtervinning. Det ska bli väldigt roligt att träffas igen. Fram till dess får man fila på sin skandinaviska och kanske lägga in en fortelling på Digitalt fortalt. Jag satt i en hytte och åt gröt i Lillehammer under vinter- OS 1994 när Vegard Ulvang åkte baklänges över mållinjen. Ett historiskt ögonblick!

>> Sophie Jonasson är projektledare för Platsr på Riksantikvarieämbetet.