Taggad: digitala kulturarvsdata

Gräva = Förstöra, Dokumentera = Bevara

Arkeologer lever med den tragiska paradoxen att vi förstör vårt källmaterial –  lämningar av forna tiders människor – när vi undersöker dem. Det är därför som Kulturmiljölagen slår fast att det är förbjudet att ”rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller (…) på annat sätt ändra eller skada en fornlämning”. Endast om samhällets behov överstiger fornlämningens betydelse får den tas bort och då ska den undersökas och dokumenteras, fynden ska tas tillvara. Dokumentationen är avgörande, eftersom det medför att åtminstone en del av den information lämningen stod för finns kvar. Rapporter och publikationer kan redovisa ett urval av resultaten, men för att kunna kontrollera tolkningarna och eventuellt omtolka dem i ljuset av nya resultat så krävs tillgång till originaldokumentationen. Sedan 1600-talet har Riksantikvarieämbetets arkiv bevarat en stor del av dessa handlingar. Dokumentationen är avgörande för att förstå fynden som förvaltas i museernas samlingar.

Digital dokumentation vid undersökning av Sandby Borg, Öland, av Museiarkeologi Sydost som utvecklat egen programvara för detta.

Digitaliseringen inom arkeologin har under 2000-talet medfört vad som med rätta kan kallas ett ”paradigmskifte”, helt nya sätt att se på och ta sig an källmaterialet. Det finns två utvecklingar som i huvudsak påverkat: För det första digitaliseringen av Fornminnesregistret som bestod av inventeringsböcker och handritade markeringar på kartor. Det nya systemet (FMIS) kom 2006 och ersattes 2019 av det digitala Kulturmiljöregistret och en ny version av Fornsök. Alla som arbetar med kulturmiljö utgår numera ifrån att de omedelbart ska få tillgång till aktuell fornminnesinformation och överblick av lämningarnas placering i landskapet.

För det andra har dokumentationsmetoden vid undersökningar efterhand blivit nästan helt och hållet digital, från fotografering till inmätningar av anläggningar, fynd och kontexter med hjälp av GIS – geografiskt informationssystem.

Nya Fornsök. Det går att välja olika bakgrundskartor som levereras via Lantmäteriet.

Intrasis, ett program för att dokumentera och analysera i samband med utgrävningar utvecklades av Riksantikvarieämbetets Undersökningsverksamhet (UV) som kommersiell produkt. Intrasis används numera av många arkeologiska undersökare, inte bara i Sverige utan även i andra länder. Problemet är att digital mjukvara visserligen har egenskaper som underlättar arkeologernas arbete, men ur en arkivaries synvinkel kan det inte kan jämföras med analog dokumentation. Vi har alla någon gång upplevt att äldre filformat inte längre stöds av nya programversioner, eller att innehållet korrumperats och blivit obegripligt. Intrasis och liknande programvaror innehåller mycket komplexa relationer och komponenter (tabelldata, geometrier, georeferensdata). Att konvertera detta till öppna arkivbeständiga digitala format utan att förlora relationerna sinsemellan dem är inte helt enkelt. Om man dessutom vill normalisera innehållet så att det går att kombinera data från olika projekt för analys och synteser så krävs en hel del handpåläggning för att komma tillrätta med den mänskliga faktorn (begreppsvariation, felskrivningar osv).

Exempel på arkeologisk dokumentation i Intrasis. Från undersökning av klosterruin i Askeby, Östergötland. Från RAÄ UV rapport 2014:64, fig 23.

Det har tyvärr saknats ett system för att långtidsbevara digital arkeologisk dokumentation. Det har alltså blivit allt vanligare att bara rapporterna arkiveras efter undersökningar, i vilka enbart ett urval av planer, ritningar och tabeller redovisas. En kunskapslucka håller på att skapas, där forskare riskerar att sakna stora mängder arkeologisk information för de första decennierna av 2000-talet. Som ett led i att komma tillrätta med detta så har Riksantikvarieämbetet och Uppsala universitet med stöd av Riksbankens Jubileumsfond för forskningsinfrastruktur, inlett projekt Urdar. Namnet är taget efter nornornas brunn, som innehöll kunskap om det som var, är och komma skall. Inom projektet ska vi försöka rädda och tillgängliggöra digital dokumentation från de arkiverade Intrasis-projekt som skapades mellan 2000-2015 av Riksantikvarieämbetets Uppdragsverksamhet.

Möte mellan projekt Urdar och ADED på Kulturhistorisk Museum i Oslo.

Ett liknande projekt, ADED, inleddes för ett par år sedan vid Kulturhistorisk Museum i Norge. Som uppstart för Urdar besökte vi våra kollegor i Oslo och jämförde erfarenheter och diskuterade både tekniska och praktiska utmaningar. Vi ser fram emot att ha fortsatt kontakt med ADED som gjort ett mycket imponerande förarbete. Vi hoppas att projekten kan fungera som avstamp för bredare diskussioner om hur vi alla behöver bidra till att säkerställa att den arkeologiska dokumentationen inte dör en andra – digital – död.

Wikimania 2019 – a Wiki perspective for GLAM institutions

Performance of Swedish folk dance at Wikimania 2019, photo: Larissa Borck, CC0.

Wikimania, the global conference on all things Wiki, took place in Stockholm last weekend. This year’s theme was “Stronger together: Wikimedia, Free Knowledge and the Sustainable Development Goals”, which linked the free knowledge movement to sustainability. Cultural heritage and GLAM institutions played a significant role in the program.

What’s the link between the Wikimedia movement and cultural heritage? Different Wiki projects have worked together with galleries, libraries, archives or museums in the GLAM-Wiki project with the overarching goal to help institutions share their resources with the world. There are for example Wikimedians in residence who help museums open up their collections or find new audiences for the institutions’ knowledge in Wikipedia articles or for their objects on Wiki Commons. There are countless volunteers making cultural heritage freely available for users worldwide. Editathons for example are one of the formats to connect to local Wikimedians. The strongest link between the Wiki movement and cultural heritage institutions might be the belief and aim to spread knowledge to interested audiences.

The Swedish National Heritage Boards’ colleagues did not only attend Wikimania, but also presented some of the work related to Wiki projects: Evighetsrunor, a project for a new digital platform that offers new possibilities to research runes and their inscriptions, and Metadata Roundtripping, which helps GLAM institutions who contributed data Wiki projects to enrich their own metadata based on volunteers’ work.

Although the program was really packed with a lot of interesting sessions and tracks, there were some aspects especially insightful for the cultural heritage sector. As session were recorded, I present you a choice of sessions to catch up on (videos are going to be uploaded soon). Before getting into the details, I strongly recommend to watch “Why do museums decide to open up their collections” with Dr. Karin Glasemann, Aleksandra Janus, Lizzy Jongma and Anna Mazgal – my personal highlight of this year’s Wikimania.

Reception at Stockholm City Hall, photo: Larissa Borck, CC0.

#1: Diversify knowledge

Currently, there are several debates on problematic aspects of museum collections, for example concerning indigenous peoples’ objects or lacking marginalised perspectives. So how can we use Wiki projects to include diverse knowledge? Wikimedia Norway for example works together with Sámi communities to raise awareness on editing Wikipedia in their own language and empowering users to saving cultural knowledge. Marc Miquel presented his case on the culture gap: Unfortunately, small and under-resourced communities are not equally represented on Wikipedia, although cultural context content is especially important for visibility of small language Wikipedia editions. He created a tool to increase visibility where articles in these Wikipedias are missing and foster cross-language representation.

Stockholm University, Wikimania’s venue, photo: Larissa Borck, CC0.

#2: Make women visible

Although this aspect is of course entangled with diversity, there was a great amount of projects and individuals dedicated to bridge the gender gap on Wikipedia. In sum, there are less women editors in the movement, the great majority of biographies focuses on men and what is notable enough to have an own article on Wikipedia is not always fitting for female achievements. Hence, several projects try to change this. The Smithsonian for example launched the American Women’s History Initiative. The aim is to research, document, collect, and share American women’s stories from a variety of cultural backgrounds. They have among others a Wikimedian in Residence for Gender Equity, develop and upload more digital resources to Wikimedia projects and are working with volunteers on this topic. Another project to highlight is Wiki Women in Red raising awareness on the women missing on Wikipedia. Museums can contribute own material, such as images or sources concerning these biographies or host editathons.

Watch also: “Experience makes the difference in improving gender equality in Wikipedia” on WikiGap and Diversity and sources.

The Golden room at the City Hall during the reception, photo: Larissa Borck, CC0.

#3: Wikidata as a chance for linked open cultural heritage data

Wikidata is the central storage for structured data of Wikimedia projects, for example Wikipedia. It is a free, open and multi-language database; Wikibase is the software behind it. How can cultural heritage data benefit from it? Wikimedia Sverige presented the project Finding GLAMs, the first worldwide database for cultural heritage institutions and collections. Everyone can contribute data about their local GLAMs. Furthermore, the new feature of Wikidata on Commons allows to describe contributed data about e.g. collection objects with structured, machine-readable data. A major success for multilingual descriptions, too!

Watch also: Everyone gets one – Wikibase and the Wikibase Ecosystem and Wikidata for Wikimedia Commons users, Wikidata for beginners

You find the whole program here if you want to get an overview of what happened at Wikimania 2019. The links lead to each session’s program and recordings will appear there as soon as they are online.

What were your favourite sessions? Or which ones would you have loved to attend? Please share your thoughts in the comments!

Sommar och sol med digitala kulturarvsdata

Kvinnor och män iklädda badkläder på en klippa.
Sällskap iklädda badkläder på en klippa, troligtvis i Helsingborgstrakten. Foto: Göteborgs stadsmuseum, Public Domain

Sommaren är äntligen här, även om värmen just nu lyser med sin frånvaro. Vad kan då passa bättre än att dyka ned i det fantastiska digitala kulturarv som så många av våra kulturarvsinstitutioner gör tillgängligt för oss alla?

Förbättrad datakvalitet och nya partners

Under våren har vi i K-samsöks förvaltningsteam jobbat tillsammans med våra 64 fantastiska partners för att mer data ska bli tillgängligt för fler. Bland annat ingår vi i Europeana Common Culture, ett projekt delfinansierat av EU-kommissionen, där ett av målen är att höja kvalitén på data samt tillgängliggöra mer kulturarvsdata.

Arbetet med att material från fler svenska kulturarvsinstitutioner ska finnas sökbara i Europeana har intensifierats i och med detta projekt. Under våren har digitala samlingar från Jamtli, Falbygdens museum, Göteborgs naturhistoriska museum, Kulturen i Lund, Östergötlands museum, Värmlands museum och Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister skördats upp i Europeana. Det svenska bidraget via K-samsök har i och med detta ökat med över 370 000 objekt. Den största delen av de nya objekten är även öppet licensierade, vilket innebär en högre kvalitetsklassning i Europeanas Publishing Framework.

Två unga kvinnor i baddräkt på strand
Två unga kvinnor i baddräkt på strand. Malen, Båstad, Skåne. Foto: Gunnar Lundh, CC BY

Så här strax innan sommarledigheterna har vi kontaktat ett 100-tal olika kulturarvsinstitutioner för att berätta om möjligheterna med att tillgängliggöra sina digitala samlingar via K-samsök och Europeana. Givetvis hoppas vi på att flera av dessa kommer att synas i K-samsök framöver och att fler på så sätt kan få ta del av dessa institutioners skatter.

Fler nyheter och planer för hösten

Det är fler saker som på gång framöver i anslutning till K-samsök. I slutet av oktober kommer K-samsök att gå över från http till https. Det här är främst en säkerhets- och kompatibilitetsuppdatering, som skyddar användarnas sekretess och integritet, och placerar K-samsök i linje med best-practice på den övriga webben. Övergången kommer att underlätta anrop mot K-samsöks API från webbläsaren på https-sidor. Redan i början av september kommer det att finnas en testmiljö för dem som behöver detta. Bytet kommer att påverka alla som använder sig av K-samöks API. Alla som redan idag har en API-nyckel kommer att få ytterligare information om övergången, men om du har några frågor redan nu, är du välkommen att höra av dig på ksamsok@raa.se

Att nå ut med information i dagens brus är inte alltid så lätt. Därför kommer alla användare av K-samsök inom kort att kunna få information om ändringar i tjänsten genom att prenumerera på ett RSS-flöde. Håll utkik på www.raa.se där information om detta kommer att publiceras.

Framför en husvagn ligger en kvinna i en hängmatta. Bredvid sitter en annan kvinna och en pojke. I bakgrunden syns en annan husvagn.
Husvagnscamping. Foto: Helsingborgs museer, Public Domain

Ett antal studenter från Uppsala universitet Campus Gotland har under våren gjort sina studentarbeten på K-samsök. Redan nu kan vi se att vi kan ha direkt nytta av vissa delar i vårt jobb med att höja datakvalitet och förbättra metadata.

I början av september bör ni ha lite extra uppmärksamhet på Riksantikvarieämbetets Instagramkonto. Då tar vi nämligen följe med Akka och Nils Holgersson för att göra en resa genom Sverige via det fantastiska materialet i K-samsök! På detta sätt vill vi visa den bredd som finns på materialet från våra museer och kulturarvsinstitutioner.

Två kvinnor springer i vattenbrynet.
Sköna dagar på stranden, i Vänern eller vid tältet den sista sommaren före kriget, här Bomstadbaden. Foto: Värmlands museum, Public Domain.

Till sist vill vi även berätta att vår söktjänst Kringla, som bygger på data från K-samsök, har ökat markant i antal besök. I jämförelse med första halvåret 2018 har antal besök i snitt per dag ökat med 64% under 2019 till strax under 1000 sessioner dagligen. Detta är mycket glädjande och visar på att allt fler hittar till vårt digitala kulturarv.

Med detta vill vi i K-samsöks förvaltningsteam önska er alla en riktigt härlig sommar och hoppas att ni hittar några riktiga guldkorn i våra tjänster under sommarens långa och lediga dagar.