Taggad: europeana

Fler partners ansluter sig till K-samsök!

Vi vill stolt presentera de senast tillkomna institutioner som blivit partners till K-samsök: Värmdö kommun, Järnvägsmuseet, Arsenalen, Snus- och Tändsticksmuseet och Romska kulturcentret. Tack var deras fantastiska samlingar med kulturarvsdata så har ytterligare över 177000 objekt blivit tillgängliga via K-samöks och alla objekt kan ses i Kringla.

Ångbåt, Värmdö kommun, Public Domain

Vi är lite extra stolta över att Värmdö kommun har anslutit sig till K-samsök. Detta eftersom de är det första kommunarkivet som valt att tillgängliggöra sitt bildarkiv genom både K-samsök och Europeana. Kommunens bildarkiv har nu 3694 objekt som är öppet licensierade i K-samsök och man kan hitta både vykort och ett stort antal fotografier från Gustavsbergs porslinsfabrik i detta material.

Kvinna vinkar från ett fönster i en tågvagn.
Statens Järnvägar, SJ tåghem Stockholm – Göteborg . Kvinna vinkar från vagnsfönster. Järnvägsmuseet, Public Domain

Järnvägsmuseet är ett av museerna i Statens maritima och transporthistoriska museer. De tillgängliggör nu över 171000 objekt via K-samsök, övervägande delen fotografier. Givetvis handlar mycket av material om lok, vagnar och räls, men du kan även hitta chicka scarfes och slipsar som tillhört uniformer samt biljetter och föremål från dåtidens tåg.

En grupp yngre män som sitter i gräset.
Marsch till Stäketmonumentet vid Skogsö Förberedelser för och utspisning av lunchmålet, Arsenalen, Public Domain

Från Arsenalen, ett av våra militärhistoriska museer, kan du hitta 1863 fotografier med motiv från militär verksamhet i framför allt Södermanland. Här hittar du allt från övningar i skogen, kortspel på logementet samt flotta middagar i mässen.

Papperskartong med tryck i rött, innehållande pip- och rulltobak.
Pip- och rulltobak, Snus- och Tändsticksmuseet, CC BY

Söker du bilder på snusdosor, tändsticksaskar eller cigarettförpackningar? Då kan du djupdyka ned bland Snus- och Tändsticksmuseets 800 föremål som de nu levererar till K-samsök.

Några män som spelar fiol och dragspel samt en man som håller ett barn.
Några män spelar musik tillsammans, Romska kulturcentret i Malmö, CC BY-NC-SA

Från Romska Kulturcentret i Malmö kan du nu hitta 463 fantastiska fotografier i K-samsök som visar romers vardag, kultur och traditioner i Sverige från början av 1900-talet och framåt. Många med gripande texter som ger en liten inblick i romernas historia.

K-samsök växer! Välkomna Västergötlands museum och Västmanlands läns museum

Ett sällskap sitter under ett träd bredvid en gärdesgård.
Picknick i det gröna. Foto: Bertil Malm, Västergötlands museum. Public Domain.

Under sommaren har ytterligare två av landets länsmuseer anslutit sig till K-samsök. Det är Västergötlands museum och Västmanlands läns museum som nu tillgängliggör sina data genom att vara K-samsökspartners.

Västergötlands museum har nu över 111 000 digitala objekt sökbara via K-samsök. Allt från gamla fotografier, grupporträtt till föremål ur samlingarna. Över 55 % av fotografierna har utslocknad upphovsrätt och kan användas helt fritt.

Två män i ett sovrum, vara en sitter i sängen med en träratt i händerna.
Nils Malm och Bertil Malm. Foto: Bertil Malm, Västergötlands museum. Public Domain.

Från Västmanlands läns museum kan man nu hitta 9874 kulturarvsobjekt, varav nästan alla har en digital bild. Majoriteten av objekten är öppet licensierade och hela 84 % av fotografierna kan användas helt fritt då dessa är så pass gamla så upphovsrätten har gått ut (Public Domain). Textilprover, arkeologiska föremål och äldre kabinettfoton är bara några exempel på vad man kan hitta från dem.

Ett sällskap runt ett bord där en stort bakverk och kaffekoppar är framdukade.
Badelunda socken,, ålderdomshemmet. 1930-1940-tal. Västmanlands läns museum. Public Domain.

För att titta på det fantastiska materialet, som nu når än fler användare, rekommenderas ett besök i Riksantikvarieämbetets söktjänst Kringla. Inom kort kommer dessa museers material även att vara tillgängligt via Europeana, den europeiska infrastrukturen för digitala kulturarvsdata.

Vad är K-samsök?
K-samsök fungerar som en kopplingsdosa mellan olika kulturarvsinstitutioners databaser och de aktörer som vill använda informationen i egna tillämpningar, t ex på webbplatser eller i mobila lösningar. Informationen skördas upp till K-samsök och via ett öppet gränssnitt för utvecklare kan e-tjänster mot olika målgrupper byggas. All data som levereras till K-samsök kan du hitta via söktjänsten Kringla.

Leverera till K-samsök
Att leverera till K-samsök är enkelt. Om ni idag använder Carlotta, Primus eller Sofie 8 så kontaktar ni er systemleverantör för att komma igång. Om ni använder ett annat system kan man skapa en lokal port för att data ska kunna skördas.

Genom K-samsök vill vi att det ska bli enklare för fler att få tillgång till och dra nytta av den kulturarvsinformation som finns samlad i databaser runt om i Sverige! Läs mer på raa.se/ksamsok.

Sommar och sol med digitala kulturarvsdata

Kvinnor och män iklädda badkläder på en klippa.
Sällskap iklädda badkläder på en klippa, troligtvis i Helsingborgstrakten. Foto: Göteborgs stadsmuseum, Public Domain

Sommaren är äntligen här, även om värmen just nu lyser med sin frånvaro. Vad kan då passa bättre än att dyka ned i det fantastiska digitala kulturarv som så många av våra kulturarvsinstitutioner gör tillgängligt för oss alla?

Förbättrad datakvalitet och nya partners

Under våren har vi i K-samsöks förvaltningsteam jobbat tillsammans med våra 64 fantastiska partners för att mer data ska bli tillgängligt för fler. Bland annat ingår vi i Europeana Common Culture, ett projekt delfinansierat av EU-kommissionen, där ett av målen är att höja kvalitén på data samt tillgängliggöra mer kulturarvsdata.

Arbetet med att material från fler svenska kulturarvsinstitutioner ska finnas sökbara i Europeana har intensifierats i och med detta projekt. Under våren har digitala samlingar från Jamtli, Falbygdens museum, Göteborgs naturhistoriska museum, Kulturen i Lund, Östergötlands museum, Värmlands museum och Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister skördats upp i Europeana. Det svenska bidraget via K-samsök har i och med detta ökat med över 370 000 objekt. Den största delen av de nya objekten är även öppet licensierade, vilket innebär en högre kvalitetsklassning i Europeanas Publishing Framework.

Två unga kvinnor i baddräkt på strand
Två unga kvinnor i baddräkt på strand. Malen, Båstad, Skåne. Foto: Gunnar Lundh, CC BY

Så här strax innan sommarledigheterna har vi kontaktat ett 100-tal olika kulturarvsinstitutioner för att berätta om möjligheterna med att tillgängliggöra sina digitala samlingar via K-samsök och Europeana. Givetvis hoppas vi på att flera av dessa kommer att synas i K-samsök framöver och att fler på så sätt kan få ta del av dessa institutioners skatter.

Fler nyheter och planer för hösten

Det är fler saker som på gång framöver i anslutning till K-samsök. I slutet av oktober kommer K-samsök att gå över från http till https. Det här är främst en säkerhets- och kompatibilitetsuppdatering, som skyddar användarnas sekretess och integritet, och placerar K-samsök i linje med best-practice på den övriga webben. Övergången kommer att underlätta anrop mot K-samsöks API från webbläsaren på https-sidor. Redan i början av september kommer det att finnas en testmiljö för dem som behöver detta. Bytet kommer att påverka alla som använder sig av K-samöks API. Alla som redan idag har en API-nyckel kommer att få ytterligare information om övergången, men om du har några frågor redan nu, är du välkommen att höra av dig på ksamsok@raa.se

Att nå ut med information i dagens brus är inte alltid så lätt. Därför kommer alla användare av K-samsök inom kort att kunna få information om ändringar i tjänsten genom att prenumerera på ett RSS-flöde. Håll utkik på www.raa.se där information om detta kommer att publiceras.

Framför en husvagn ligger en kvinna i en hängmatta. Bredvid sitter en annan kvinna och en pojke. I bakgrunden syns en annan husvagn.
Husvagnscamping. Foto: Helsingborgs museer, Public Domain

Ett antal studenter från Uppsala universitet Campus Gotland har under våren gjort sina studentarbeten på K-samsök. Redan nu kan vi se att vi kan ha direkt nytta av vissa delar i vårt jobb med att höja datakvalitet och förbättra metadata.

I början av september bör ni ha lite extra uppmärksamhet på Riksantikvarieämbetets Instagramkonto. Då tar vi nämligen följe med Akka och Nils Holgersson för att göra en resa genom Sverige via det fantastiska materialet i K-samsök! På detta sätt vill vi visa den bredd som finns på materialet från våra museer och kulturarvsinstitutioner.

Två kvinnor springer i vattenbrynet.
Sköna dagar på stranden, i Vänern eller vid tältet den sista sommaren före kriget, här Bomstadbaden. Foto: Värmlands museum, Public Domain.

Till sist vill vi även berätta att vår söktjänst Kringla, som bygger på data från K-samsök, har ökat markant i antal besök. I jämförelse med första halvåret 2018 har antal besök i snitt per dag ökat med 64% under 2019 till strax under 1000 sessioner dagligen. Detta är mycket glädjande och visar på att allt fler hittar till vårt digitala kulturarv.

Med detta vill vi i K-samsöks förvaltningsteam önska er alla en riktigt härlig sommar och hoppas att ni hittar några riktiga guldkorn i våra tjänster under sommarens långa och lediga dagar.

Hur går utvecklingen av ett generöst användargränssnitt till?

I det föregående blogginlägget beskrev vi hur det gick till när vi tog fram den grundläggande designen för en prototyp på ett generöst användargränssnitt. Nu går vi den första prototypen vi utvecklat och hur vi testat den. Vill du testa den själv så kan du göra det!

A set of images of dancers
Vad en användare ser om den väljer etiketten ”dancer”. Etiketten är skapad med hjälp av AI-baserad bildanalys.

Vi hade ju redan tidigare i designfasen valt att utveckla en prototyp avsedd för en viss målgrupp som också delar ett navigeringsfokuserat snarare än sökorienterat beteende: mode- och inredningsdesigners samt andra kreatörer, i t.ex. textil, som söker inspiration för sitt egna skapande.

Prototypen är därför avsedd att stödja ett nyfikenhetsstyrt och lustfyllt gradvis utforskande – via färger och etiketter/taggar – av en samling bilder. Designen är gjord för att vara visuell till sin karaktär och att tillåta användare att snabbt “dyka ner” bland bilder för att påbörja sitt utforskande. Resultatdisplayen är avsedd att påminna om de sk moodboards, kollage av bilder, som många kreatörer och designers använder som ett stöd i sitt skapande. Vi designade medvetet prototypen att sakna namn, logo eller vara färgsatt på ett sätt som är specifikt för en viss organisation. Detta för att det ska göra det enklare för andra organisationer att sätta sitt varumärke på en egen version av prototypen och utveckla den vidare.

Redan innan vi började koda prototypen, när vi bara hade skisser av prototypen på papper, så började vi systematiskt samla in kvalitativ feedback från användare. Det är långt billigare att ändra i pappersprototyper och i designfasen än i kodnings och utvecklingsfasen!!! Vår analys av användarnas synpunkter resulterade bl.a. att vi gjorde en mycket enklare, och därmed mera användarvänlig, interaktion för användaren att välja färger att filtrera på. Vi hade också idéer om funktioner som vi skulle vilja utveckla men som vi tidigt släppte. De skulle helt enkelt inte rymmas inom tids- och budgetramen. Bland dessa idéer ingick möjligheten för användare att skapa och dela namngivna färgpaletter (”Höst”, ”Glädje”, ”50-tal”) som man också kunde söka matchande innehåll för. Tidigt släppte vi också tanken på en integrerad interaktiv tidslinje. Båda dessa skulle vara intressanta vidareutvecklingsmöjligheter!

A grid showing multiple named colour palettes
Namngivna färgpaletter att matcha innehåll till var en av de idéer vi fick släppa under utvecklingens gång. Skärmdump från color-hex.

Etiketterna och färgerna som användaren kan använda för att utforska de ca 5000 bilderna är extraherade med hjälp av Google Cloud Vision. Etiketterna som föreslås av Google Cloud Vision liknar mer de nyckelord som icke-professionella användare ofta använder i sina sökningar än de officiella sak- och ämnesord som intendenter katalogiserar sina samlingar med. Ibland kallas sådana etiketter för folksonomier och används ofta just när en målgrupp består av icke-specialister. Det finns mycket att skriva om potentialen i att använda AI- och maskininlärningsbaserade bildanalys för att stödja digitisering och digital förmedling av kulturarvssamlingar. Därför kommer vi vid senare tillfälle att skriva ett uppföljningsinlägg om just det ämnet!

Eftersom vi hade fyra medverkande museer i vårt projekt valde vi också att göra ett urval av bilder från deras samlingar. Urvalet, som vi valde skulle omfatta ca 5000 bilder totalt, gjordes på ett sådant sätt att vi skulle få en blandning av modefotografi, konstverk rika på dräktdetaljer, samt bilder på dräkthistoriska föremål och accessoarer. Rent tekniskt gjorde vi urvalet genom att definiera ett antal nyckelord som vi skickade till Europeanas API och laddade ner resultaten (metadata och bildlänkar). Vi valde Europeana då de fyra medverkande museernas samlingar alla finns tillgängliga där och vi därför kunde hämta bilder och beskrivningar från en källa. Detta sparade oss mycket utvecklingstid då vi annars hade behövt utveckla funktionalitet för att hämta innehåll från de tre olika proprietära samlingsförvaltningssystem som de medverkande museerna använder.

Animering som visar interaktionen i den prototyp vi utvecklar
Skärminspelning som visar hur färgpalettsmenyn fungerar.

När prototypen först blev funktionell testade vi den med två användare. Detta gav oss ännu mera värdefull feedback, framförallt på användbarhetsproblem, och stärkte oss i vår känsla att vi var på rätt väg, men att vi också behövde göra modifikationer. Efter att vi genomfört dessa gjorde vi ett andra test med två andra testanvändare. Resultaten av våra tester finner du här.

Källkoden och dokumentation finns tillgänglig och är öppet licensierad. Om en institution har sina samlingar i Europeana är det enkelt för en utvecklare att skapa en egen version av prototypen och fylla den med ett annat innehåll än det vi valde. Vi rekommenderar inte att använda prototypen som den är annat än i demo/-testsyfte, men den kan spara dig mycket tid och pengar jämfört med att utveckla ett generöst användargränssnitt själv i från grunden! Om du arbetar för en svensk kulturarvsorganisation och är intresserad av att utveckla en utforskningstjänst i generös stil så ta gärna kontakt med oss!

NB: Prototypen är utvecklad så att den fungerar i moderna webbläsare på mobiltelefoner, läsplattor och laptops/desktops. Den fungerar däremot inte med webbläsaren Internet Explorer.

Ministrarna visar upp Europeana

Europeana är platsen där du kan dyka ner i hela Europas kulturarv. Och det var just det som många av Europas kulturministrar och andra företrädare gjorde under ett event i Bryssel på Europadagen den 9 maj. De hade fått välja ut ett favoritföremål från sitt land som finns presenterat i Europeana och sedan berätta om detta.

Sverige hade valt en bild av Carl Curman, en Stockholmsvy tagen en vinterdag 1900. Bilden finns så väl i i Europeana som på Flickr Commons där det är den sven­ska bild som är mest kom­menterad. Tusen­tals män­niskor runt om i världen har lovor­dat  bildens skön­het.

Att valet föll på just denna bild förklaras i Sveriges blogginlägg :
bilden, som rep­re­sen­tant för det sven­ska innehål­let i Euro­peana visar hur använ­dar­nas efter­frå­gan och intresse kan och bör styra pri­or­i­teringarna av vad som ska dig­i­talis­eras och dig­i­talt till­gäng­göras av kulturarvet.(…) Är det bild­kom­po­si­tio­nen som fascinerar eller den vackra blå fär­gen som till­ta­lar eller är det bara det his­nande his­toriska per­spek­tivet att den visar något som verk­li­gen fanns för över 100 år sedan? Det är svårt att svara på, det räcker kanske med att kon­stat­era att den i sin enkel­het är ett vardagligt mästerverk.

Läs mer om vilka föremål som utvalts av de andra länderna.

Om Europeana

I den stora europeiska databasen Europeana finns information om många miljoner digitala objekt med syftet att tillgängliggöra Europas kulturella och vetenskapliga arv för alla i ett virtuellt bibliotek. Europeana är initierat av den europeiska kommissionen och EU:s medlemsländer. Riksantikvarieämbetet deltar aktivt för att öka mängden information i Europeana liksom att öka kännedom om den europeiska kulturarvsportalen.

Tankar kring användargenererat innehåll


Av: opensurceway (CC-by-sa)

Allt eftersom de digitala informationsmassorna växer och växer, blir det också svårare för oss att hantera dem. Även om vi på Riksantikvarieämbetet har flera personer som enbart arbetar med att handlägga innehållet i våra databaser, och att förbättra informationen i dem, så är det en nästan oöverstiglig uppgift att ha kontroll över de hundratusentals objekt som huserar i systemen.

En metod för att förbättra databasernas innehåll, och som blir allt vanligare på nätet, är så kallad crowdsourcing, det vill säga att man tar allmänheten till hjälp för att till exempel rätta fel, tagga, annotera eller påpeka brister i innehållet på nätet. Den enorma mängden information som finns i Wikipedia är kanske det mest kända exemplet på den här typen av användargenererat innehåll, och på den höga kvalitet ett material kan få när många skapar, snarare än en enskild person.

På Riksantikvarieämbetet har vi diskuterat möjligheterna att använda allmänhetens engagemang för att på olika sätt förbättra innehållet i våra egna databaser, men kanske också andra aktörers innehåll via K-samsök. Vi föreställer oss att användare ska kunna tagga bilder och objekt med beskrivande ord, att de ska kunna sätta länkar mellan olika objekt och att de till och med skulle kunna kommentera ett objekt som de anser är felbeskrivet, eller bara intressant i allmänhet. För detta ändamål utvecklar vi just nu en prototyp för att arbeta med användare genom tjänsten Kringla. Som planen ser ut just nu ska användare kunna skaffa ett användar-ID, logga in, och förfina vårt innehåll på ovanstående vis. Den här typen av innehåll kallas för UGC – User Generated Content – Användargenererat innehåll, och initialt kommer dessa ”taggar” och länkar att lagras in i en databas som Riksantikvarieämbetet har satt upp.

För de museer, eller andra informationsleverantörer som är intresserade av att låta sitt material förbättras av allmänheten, så tar vi gärna emot förslag på hur de vill göra detta. Till exempel ser vi över möjligheterna att addera UGC från sin egen söksajt, till RAÄs UGC-databas, direkt via öppna APIer. Under sommaren och hösten kommer vi att utveckla en prototyp så att vi kan demonstrera funktionen i Kringla. Det ska kanske tilläggas att de verkligt intressanta länkarna ofta finns mellan objekt från olika institutioner, och det är kanske värt att ta en extra ansträngning för att få till kopplingarna mellan till exempel en kamera på Tekniska museet, en fotograf (som ägde kameran) på Wikipedia, och en fornlämning i Fornsök (Riksantikvarieämbetet) som blev fotograferad med kameran, och förstås själva bilden som togs…

>>Henrik Summanen jobbar med verksamhetsutveckling på Riksantikvarieämbetet

En ny renässans när Europas kulturarv finns på nätet

Europakommissionen uppmanar medlemsstaterna att digitalisera kulturarvet och göra det öppet och tillgängligt. Det framgår av en ny rapport från Comité des Sage, ungefär De vises kommitté, vilken arbetar för Europarådskommissionärens digitala strategi för kulturarvet. De vises kommitté består av tre representanter för arkiv och bibliotek. I höstas hölls en öppen hearing i Bryssel där vi tillresta fick lufta både visioner och farhågor kring den ökade efterfrågan på digitalisering av Europas arkiv, museer och bibliotek.

En utmaning för ett öppet och tillgängligt kulturarv är upphovsrättslagstiftningen som konstruerats långt före digitala mediers uppträdande på scenen. En annan stor fråga är hur offentliga och privata/kommersiella aktörer kan samarbeta för att genomföra den kostsamma digitaliseringen. Få deltagare på hearingen och i den öppna enkäten som legat ute under hösten såg fördelar med att innehållet bara går att komma åt i ett specifikt land eller att man ska betala en avgift för att få tillgång till det digitaliserade materialet.

Organisationer som företräder konstnärer, musiker och författare brottas med hur man ska både öppna för användning av materialet och samtidigt behålla kontrollen. Resultatet från den öppna enkäten om hur man vill ha tillgång till material från arkiv och bibliotek har också vägts in i rapporten.

Budskapet är tydligt:

1.  Europeana, som samlar in och vidarebefordrar kulturarvsinformation från europeiska källor, ska vara noden för Europas kulturarv online. Det är extra roligt att Sverige genom K-samsök är en av Europas största förmedlare av sådan information.

2. Medlemsstaterna ska se till att allt material som digitaliseras med offentliga medel ska vara tillgängligt på Europeana och före år 2017 ska alla offentligt ägda mästerverk finnas i Europeana.

3. Medlemsstaterna ska lägga mer krut på att tillgängliggöra samlingar i alla bibliotek, arkiv och museer. Kommittén kan tänka sig ett samarbete mellan privata och offentliga intressen under vissa förutsättningar.

Det finns många fördelar med att satsa på ett digitaliserat kulturarv hävdar Kommissionären för utbildning och kultur. Tio mil bilväg kostar lika mycket att bygga som digitaliseringen av till exempel alla ljudsamlingar i hela EUs samlade arkiv. Den infrastruktur som på så sätt skapas tar innovationskraften, turismen, utbildningen och forskningen betydligt längre än vad 100 km väg kan generera för tillväxten.

Föreslagna lösningar

Rapporten föreslår också lösningar för att göra upphovsrättsskyddat material tillgängligt på nätet:

1. Verk som skyddas av upphovsrätten men som inte längre är i kommersiell distribution ska publiceras online. Det är först och främst rättighetsinnehavarnas ansvar men om dessa avstår bör kulturinstitutionerna ha möjlighet att ersätta rättighetsinnehavarna och digitalisera och publicera verken.
2. Föräldralösa verk, orphan works, de verk som man inte kan identifiera någon upphovsrättsinnehavare för, behöver adopteras så fort som möjligt och tillgängliggöras.

Redan idag erbjuder Europeana.eu tillgång till mer än 15 miljoner digitaliserade böcker, kartor, fotografier, filmklipp, målningar och musikaliska utdrag, men detta är bara en bråkdel av de verk som finns hos Europas kulturinstitutioner

(se IP/10/1524).

Det mesta av det digitaliserade materialet består av äldre verk för att undvika potentiella tvister för arbeten som omfattas av upphovsrätt.

Kommissionärernas och EUs vision är att det är genom tillgänglig och fritt användbar information om till exempel kulturarvet som Europa kan utvecklas och förbli en kreativ miljö som kan locka både ny industri och turism i framtiden.

Rapportens rekommendationer kommer att ingå i Kommissionens bredare strategi för en digital agenda för Europa, vilken ska hjälpa kulturinstitutionerna vid övergången till den digitala eran. Rekommendationerna kommer också att vara användbara för Kommissionens plan för en hållbar finansieringsmodell för Europeana 2012.

Comité des Sages on Digitisation består av Maurice Lévy, Elisabeth Niggemann and Jacques de Decker (se IP/10/456).
Hela rapporten hittar du här.

Och pressreleaser som gäller det texten behandlar finns här:

IP/10/581

MEMO/10/199

MEMO/10/200


/Birgitta Elfström, Riksantikvarieäbetet

Fri metadata i Europeana?

Jag var nyligen (17/1) på en workshop som arrangerades av Europeana i Haag  och representerade där Riksantikvarieämbetet och K-samsök, i rollen som aggregator för svensk kulturmiljö- och museiinformation till Europeana.

Workshopen handlade om att kartlägga upplevda och verkliga hinder för att släppa metadata om det digitaliserade kulturarvet helt fritt.  Idag tillåts ingen kommersiell användning av metadata inom Europeana. Frågan är viktig, det ska upprättas ett nytt avtal mellan Europeana och  informationsleverantörerna, inför introduktionen av ”Donauversionen” av Europeana, som förutsätter fri metadata.  Workshopen andra halva ägnades åt hur dessa hinder ska hanteras i dialogen med informationsförvaltarna.

Man kan fråga sig varför det är nu  är viktigt att metadata finns fritt. Ett av svaren är att användarna idag tvingas söka information som sorterats utifrån administrativa eller organisatoriska principer. En sådan indelning är helt irrelevant för den som snabbt och enkelt vill hitta relevant information med hög kvalitet.

Idag pågår en snabb utveckling för att möjliggöra att digital information från vitt skilda källor kan visas och länkas samman. K-samsök och Europeana är exempel på infrastrukturer som stödjer skapandet och tillgängliggörande av öppen länkad data. Den nya teknologin skapar förutsättningar för att det digitaliserade kulturarvet kan göras tillgänglig och berikas på ett annat sätt än idag, och det kan nu ske inom ramen för en global informationsallmänning.  Genom att information länkas samman blir den mer begriplig och användbar och öppna för det oväntade.

Inom EU finns frågan om öppen data redan på den digitala agendan – senast uttryckt i rekommendationerna från Comité des Sages och i Europeanaprojektet.  (Läs mer om Europeanas strategiska plan här).

Det viktigaste hindret idag för att komma vidare är att det nuvarande Europeana-avtal innehåller en klausul som säger att Europeana inte tillåter användning av metadata i kommersiella sammanhang. Därför arbetar man nu med att ta fram ett nytt avtal för informationsleverantörerna till Europeana (providers). Den viktigaste förändringen är att ta bort klausulen som förbjuder metadata i kommersiella sammanhang (gäller inte content, exempelvis scannade bilder, dessa kan t ex märkas upp med valfri Creative Commons-licens). Syftet är inte att Europeana ska tjäna pengar på metadata utan för att möjliggöra för att fler aktörer ska kunna skapa och använda berikad och hoplänkad data.

Ansvaret för informationen äger respektive informationsförvaltare. Därför träffar Europeana avtal med respektive organisation som deltar i Europeana-samarbetet. Det finns många frågor att diskutera, vilket dels kan ske här, dels på kommande möten inom K-samsöksnätverket.

Värt att nämna är att mötet i Haag var en bra värdemätare hur K-samsökskretsen står internationellt vad gäller öppenhet och samarbete i kring kulturarvsdata. Och jag vill påstå vi ligger väldigt långt framme. Av stor betydelse är att K-samsöksprojektet från början hade öppen data på agendan och att systemet har en långsiktigt hållbar förvaltning.

Avslutningsvis skulle jag gärna vilja veta vad du tycker om att släppa metadata helt fritt, även för att användas i kommersiella sammanhang.

  • Vilka hinder och risker ser du om en institution släpper metadatat helt fritt?
  • Vilka vinster och möjligheter ser du med att  släppa metadata fritt?

PS  Om någon till äventyrs undrar så kan jag nämna att vi själva arbetar för att Riksantikvarieämbetets data ska vara så fri som möjligt, för så många som möjligt.

>> Lars Lundqvist, jobbar med kulturarvsinformation  på Riksantikvarieämbetet.

Ett år i en liten enhets liv

Yes, you canDet är nog många som just nu sitter och plitar på årsredovisningar för 2009, och samtidigt laddar planeringskalendern för 2010. Och jag vill inte vara sämre. Men vad var det nu vi åstadkom förra året? Vad gick bra, vad gick mindre bra? Och fick till nåt som vi kan vara nöjda med?

Jag tänker inte berätta om allt som vi pysslade med förra året men några saker tänkte jag nämna här. ”Vi” i det här fallet är vi som jobbat med information och webb, det vill säga några verksamhetsutvecklare, systemutvecklare, jurister samt till RAÄ knutna konsulter (ni vet vilka ni är, smartskallar!)

Januari – december 2009: Under hela året pågår utvecklingen av K-samsök. I början av året ligger fokus på utveckling medan resterande handlar om att stötta de medverkande museerna och deras konsulter i arbetet med att ansluta databaser till K-samsök. En hel del av K-samsökarbetet handlar också om Europeana och diskussioner med den svenska Europeanakretsen.

Januari 2009: Mathias Klang, IT-universitetet i Göteborg, får i uppdrag att ta fram ett underlag kring myndighetens användning av social media, med särskild inriktning på de e-tjänster som vi jobbar med under året.

Februari 2009: K-samsök tas i betadrift, med 1,8 miljoner indexerade poster.

Februari 2009: Museikoordinatorns utredning presenteras. Där föreslås bland annat att RAÄ bör få uppdrag, resurser och koordineringsansvar för tillgänglighet och användbarhet av kulturarvsinformation på webben.

Mars 2009: Vi lägger ut ett urval foton från Kulturmiljöbild på den globala bildsajten Flickr Commons. Vilket ger en förbluffande stor uppmärksamhet i media i förhållande till projektets omfattning.

Maj 2009: Fornsök vinner Guldlänken – tävlingen om landets mest innovativa offentliga e-tjänst. Juryns motivering: ”För ett kreativt och innovativt arbete i en aktiv samverkan mellan flera aktörer som förnyat ett i högsta grad traditionellt område på ett spännande, öppet, lönsamt och väl genomfört sätt.”

Maj 2009: Remissvaren på Museikoordinatorn pekar överlag på att utveckling och samarbetet inom museisektorn bör bygga vidare på befintliga strukturer och på redan inarbetade samverkansformer. Samverkan ska bygga på frivillighet och ömsesidiga engagemang i partnerskap.

Maj – oktober 2009: E-tjänsten och regeringsuppdraget Platsr utvecklas. En gammal webb 2.0-tanke från 00-talets mitt ska äntligen bli verklighet. Platsr ska innehålla enskilda individers egna berättelser om platser med historia. I denna webb 2.0-tjänst ska vem som helst kunna skapa en plats och beskriva den med text, bild och video. Platsberättelserna kan man skapa individuellt eller tillsammans med andra. Centralt är det sociala perspektivet där användarna kan samarbeta och bygga kunskap om platser tillsammans. Platsr finns som en betaversion sedan december 2009. Vi fortsätter att leta efter samarbetspartners under 2010.

Juni 2009: Möte med det norska ABM-utvikling. Vi börjar diskutera hur vi kan samverka, framförallt kring digitalt berättande (digital storytelling). Digitalt Fortalt och Platsr är två tjänster som står nära varandra…

Juli 2009 (Almedalsveckan): Vi arrangerar egna och deltar i andra aktörers seminarier på Almedalsveckan kring ny teknik, sociala medier och öppenhetsfrågor. Vi får möjlighet att testa våra strategier mot politik, media och PR och de fungerar bra.  Det är inte ofta vi fick förmånen att vara ”seminariets höjdpunkt” – i tuff konkurrens… Se presentationen här.

Juli – Oktober 2009: Vi deltar i en rad konferenser och seminarier runt Europeana och arrangemang kopplade till Sveriges EU-ordförandeskap. Det innebär resor till Göteborg, Lund och Haag.

Augusti 2009: Riksantikvarieämbetet får efter en ganska lång och byråkratisk ansökningsprocess positiva besked om CARARE-projektet. Det går ut på att leverera ”rik” kulturmiljöinformation till Europeana och vi tror att vi nu har finansierat det för vår egen information.

September 2009: Vi påbörjar ett internt arbete kring policy för öppet tillgängliggörande av informationen i myndighetens databaser, en fördjupning och fortsättning av Museikoordinatorns och Mathias Klangs rapporter (länk till bokhandeln). Utredningen leds av Johanna Berg och färdigställs i februari 2010. Med Johannas inträde ökade personalen på enheten med 33%. Svårslaget rekord!

September 2009: Kulturpropositionen ger RAÄ i uppdrag att utveckla och förvalta K-samsök i samverkan med ABM-sektorn. Ingen museikoordineringsfunktion inrättas. Samarbetet inom kulturarvssektorn ska fortsätta som förut och drivas i frivillig samverkan.

November 2009: Regeringen ger RAÄ m fl i uppdrag att inkomma med underlag till en nationell digitaliseringsstrategi.

November 2009: Tidskriften Internetworld placerar Riksantikvarieämbetet på topp 100-listan över Sveriges bästa sajter. Motiveringen är: ”Det här är myndigheten som tagit webben till hjälp för att utveckla sin egen verksamhet. Att lägga ut sina historiska bilder på Flickr och be om hjälp att identifiera tider och platser är inget mindre än genialiskt. Det må vara en liten myndighet, men så här vill vi se alla svenska myndigheter jobba.”

November – december 2009: Regeringsuppdraget att utveckla Kringla påbörjas. Kringla ska bli ett verktyg som söker i och visar söksvar på information från K-samsök. Vi bestämmer oss för att Kringla ska vara en lättanvänd tjänst som inte kräver att användaren har allt för mycket förkunskaper. Kringla finns sedan slutet av 2009 i en betaversion och rymmer idag runt 2,5 miljoner sökbara poster. Utvecklingen fortsätter under 2010, och vi fortsätter att leta samarbetsparter för tjänstens vidare utveckling och förvaltning.

December 2009: Möte med i Oslo ABM-utvikling och den danska Kulturarvsstyrelsen kring förutsättningar för ett operativt samarbete på kort och lång sikt.

December 2009: Deltar i DISH (Digital Strategies for Heritage), en internationell konferens i Rotterdam. Får höra att framtiden ligger i att göra kulturarvsdata fritt tillgängligt och användbart (usable) via öppna och persistenta länkningar. Allt viktigare för utvecklingen är också geo-taggningen av data och det växande utrymmet för användarstyrda lösningar, tjänster och mashups.

December 2009: Riksantikvarieämbetet får ett engångsbelopp i regleringsbrevet för att förvalta och utveckla K-samsök och de egenutvecklade applikationer som bygger på K-samsök, i samverkan med ABM-institutioner nationellt och internationellt samt ideella organisationer och aktörer. RAÄ ska även utveckla möjligheten för att museiinformation kan skickas till Europeana samt lämna förslag på K-samsöks framtid.

Och sen var det litet andra saker men det kanske vi kan ta någon annan gång…

>> Lars Lundqvist är enhetschef på Riksantikvarieämbetet.

Kulturavsdata och delaktighet – två färska exempel

Dags för ett inlägg på svenska. Det händer en del där ute, olika institutioner bjuder in användarna á la web 2.0. Ulf Bodin på Historiska museet skriver på Adelsöprojektets blogg att man har tagit Mina samlingar i betadrift på en testserver. Webbtjänsten gör att du kan lägga till egen information till posterna i Sök i samlingarna i form av…

  • Listor
  • Favoriter
  • Taggar
  • (privata) noteringar
  • Tipsa – t ex litteratur kopplat till ett föremål
  • Kommentera

Kul att det händer saker på museet, dock synd att Sök i samlingarna inte lyfts upp mer på historiska.se, det förtjänar den verkligen. Fler som bloggar om detta: Wunderkammer, Ting och tankar och Aardvarchaeology. Liksom David tror jag att tjänsten måste integreras mer med museet i övrigt (i både utställningsverksamheten och resten av SHMs webb) om det ska bli en framgång. Ska även bli intressant hur tjänsten kommer att bemötas av forskare. Eftersom det är en beta så blir Ulf jätteglad för all konstruktiv kritik!

Europeana öppnar upp för möjlighet att spara objekt, sökningar och taggar. David på Wunderkammer observerade att taggarna inte blir sökbara i fritextindexet. Kanske kommer? Annars har man missförstått syftet med ”taggning”. :/ Det kommer även att finnas en möjlighet att skapa webbgrupper (á la facebokk mfl).

>> Johan Carlström jobbar med K-samsök på Riksantikvarieämbetet