Tag Archive for 'europeana'

Tankar kring användargenererat innehåll

Av: Henrik Summanen den 17 May 2011 i K-samsök, Systemutveckling and Tankar kring.... 3 Comments


Av: opensurceway (CC-by-sa)

Allt eftersom de digitala informationsmassorna växer och växer, blir det också svårare för oss att hantera dem. Även om vi på Riksantikvarieämbetet har flera personer som enbart arbetar med att handlägga innehållet i våra databaser, och att förbättra informationen i dem, så är det en nästan oöverstiglig uppgift att ha kontroll över de hundratusentals objekt som huserar i systemen.

En metod för att förbättra databasernas innehåll, och som blir allt vanligare på nätet, är så kallad crowdsourcing, det vill säga att man tar allmänheten till hjälp för att till exempel rätta fel, tagga, annotera eller påpeka brister i innehållet på nätet. Den enorma mängden information som finns i Wikipedia är kanske det mest kända exemplet på den här typen av användargenererat innehåll, och på den höga kvalitet ett material kan få när många skapar, snarare än en enskild person.

På Riksantikvarieämbetet har vi diskuterat möjligheterna att använda allmänhetens engagemang för att på olika sätt förbättra innehållet i våra egna databaser, men kanske också andra aktörers innehåll via K-samsök. Vi föreställer oss att användare ska kunna tagga bilder och objekt med beskrivande ord, att de ska kunna sätta länkar mellan olika objekt och att de till och med skulle kunna kommentera ett objekt som de anser är felbeskrivet, eller bara intressant i allmänhet. För detta ändamål utvecklar vi just nu en prototyp för att arbeta med användare genom tjänsten Kringla. Som planen ser ut just nu ska användare kunna skaffa ett användar-ID, logga in, och förfina vårt innehåll på ovanstående vis. Den här typen av innehåll kallas för UGC – User Generated Content – Användargenererat innehåll, och initialt kommer dessa “taggar” och länkar att lagras in i en databas som Riksantikvarieämbetet har satt upp.

För de museer, eller andra informationsleverantörer som är intresserade av att låta sitt material förbättras av allmänheten, så tar vi gärna emot förslag på hur de vill göra detta. Till exempel ser vi över möjligheterna att addera UGC från sin egen söksajt, till RAÄs UGC-databas, direkt via öppna APIer. Under sommaren och hösten kommer vi att utveckla en prototyp så att vi kan demonstrera funktionen i Kringla. Det ska kanske tilläggas att de verkligt intressanta länkarna ofta finns mellan objekt från olika institutioner, och det är kanske värt att ta en extra ansträngning för att få till kopplingarna mellan till exempel en kamera på Tekniska museet, en fotograf (som ägde kameran) på Wikipedia, och en fornlämning i Fornsök (Riksantikvarieämbetet) som blev fotograferad med kameran, och förstås själva bilden som togs…

>>Henrik Summanen jobbar med verksamhetsutveckling på Riksantikvarieämbetet

En ny renässans när Europas kulturarv finns på nätet

Av: admin den 25 January 2011 i Internationellt. 0 Comments

Europakommissionen uppmanar medlemsstaterna att digitalisera kulturarvet och göra det öppet och tillgängligt. Det framgår av en ny rapport från Comité des Sage, ungefär De vises kommitté, vilken arbetar för Europarådskommissionärens digitala strategi för kulturarvet. De vises kommitté består av tre representanter för arkiv och bibliotek. I höstas hölls en öppen hearing i Bryssel där vi tillresta fick lufta både visioner och farhågor kring den ökade efterfrågan på digitalisering av Europas arkiv, museer och bibliotek.

En utmaning för ett öppet och tillgängligt kulturarv är upphovsrättslagstiftningen som konstruerats långt före digitala mediers uppträdande på scenen. En annan stor fråga är hur offentliga och privata/kommersiella aktörer kan samarbeta för att genomföra den kostsamma digitaliseringen. Få deltagare på hearingen och i den öppna enkäten som legat ute under hösten såg fördelar med att innehållet bara går att komma åt i ett specifikt land eller att man ska betala en avgift för att få tillgång till det digitaliserade materialet.

Organisationer som företräder konstnärer, musiker och författare brottas med hur man ska både öppna för användning av materialet och samtidigt behålla kontrollen. Resultatet från den öppna enkäten om hur man vill ha tillgång till material från arkiv och bibliotek har också vägts in i rapporten.

Budskapet är tydligt:

1.  Europeana, som samlar in och vidarebefordrar kulturarvsinformation från europeiska källor, ska vara noden för Europas kulturarv online. Det är extra roligt att Sverige genom K-samsök är en av Europas största förmedlare av sådan information.

2. Medlemsstaterna ska se till att allt material som digitaliseras med offentliga medel ska vara tillgängligt på Europeana och före år 2017 ska alla offentligt ägda mästerverk finnas i Europeana.

3. Medlemsstaterna ska lägga mer krut på att tillgängliggöra samlingar i alla bibliotek, arkiv och museer. Kommittén kan tänka sig ett samarbete mellan privata och offentliga intressen under vissa förutsättningar.

Det finns många fördelar med att satsa på ett digitaliserat kulturarv hävdar Kommissionären för utbildning och kultur. Tio mil bilväg kostar lika mycket att bygga som digitaliseringen av till exempel alla ljudsamlingar i hela EUs samlade arkiv. Den infrastruktur som på så sätt skapas tar innovationskraften, turismen, utbildningen och forskningen betydligt längre än vad 100 km väg kan generera för tillväxten.

Föreslagna lösningar

Rapporten föreslår också lösningar för att göra upphovsrättsskyddat material tillgängligt på nätet:

1. Verk som skyddas av upphovsrätten men som inte längre är i kommersiell distribution ska publiceras online. Det är först och främst rättighetsinnehavarnas ansvar men om dessa avstår bör kulturinstitutionerna ha möjlighet att ersätta rättighetsinnehavarna och digitalisera och publicera verken.
2. Föräldralösa verk, orphan works, de verk som man inte kan identifiera någon upphovsrättsinnehavare för, behöver adopteras så fort som möjligt och tillgängliggöras.

Redan idag erbjuder Europeana.eu tillgång till mer än 15 miljoner digitaliserade böcker, kartor, fotografier, filmklipp, målningar och musikaliska utdrag, men detta är bara en bråkdel av de verk som finns hos Europas kulturinstitutioner

(se IP/10/1524).

Det mesta av det digitaliserade materialet består av äldre verk för att undvika potentiella tvister för arbeten som omfattas av upphovsrätt.

Kommissionärernas och EUs vision är att det är genom tillgänglig och fritt användbar information om till exempel kulturarvet som Europa kan utvecklas och förbli en kreativ miljö som kan locka både ny industri och turism i framtiden.

Rapportens rekommendationer kommer att ingå i Kommissionens bredare strategi för en digital agenda för Europa, vilken ska hjälpa kulturinstitutionerna vid övergången till den digitala eran. Rekommendationerna kommer också att vara användbara för Kommissionens plan för en hållbar finansieringsmodell för Europeana 2012.

Comité des Sages on Digitisation består av Maurice Lévy, Elisabeth Niggemann and Jacques de Decker (se IP/10/456).
Hela rapporten hittar du här.

Och pressreleaser som gäller det texten behandlar finns här:

IP/10/581

MEMO/10/199

MEMO/10/200


/Birgitta Elfström, Riksantikvarieäbetet

Fri metadata i Europeana?

Av: Lars Lundqvist den 24 January 2011 i K-samsök. 4 Comments

Jag var nyligen (17/1) på en workshop som arrangerades av Europeana i Haag  och representerade där Riksantikvarieämbetet och K-samsök, i rollen som aggregator för svensk kulturmiljö- och museiinformation till Europeana.

Workshopen handlade om att kartlägga upplevda och verkliga hinder för att släppa metadata om det digitaliserade kulturarvet helt fritt.  Idag tillåts ingen kommersiell användning av metadata inom Europeana. Frågan är viktig, det ska upprättas ett nytt avtal mellan Europeana och  informationsleverantörerna, inför introduktionen av “Donauversionen” av Europeana, som förutsätter fri metadata.  Workshopen andra halva ägnades åt hur dessa hinder ska hanteras i dialogen med informationsförvaltarna.

Man kan fråga sig varför det är nu  är viktigt att metadata finns fritt. Ett av svaren är att användarna idag tvingas söka information som sorterats utifrån administrativa eller organisatoriska principer. En sådan indelning är helt irrelevant för den som snabbt och enkelt vill hitta relevant information med hög kvalitet.

Idag pågår en snabb utveckling för att möjliggöra att digital information från vitt skilda källor kan visas och länkas samman. K-samsök och Europeana är exempel på infrastrukturer som stödjer skapandet och tillgängliggörande av öppen länkad data. Den nya teknologin skapar förutsättningar för att det digitaliserade kulturarvet kan göras tillgänglig och berikas på ett annat sätt än idag, och det kan nu ske inom ramen för en global informationsallmänning.  Genom att information länkas samman blir den mer begriplig och användbar och öppna för det oväntade.

Inom EU finns frågan om öppen data redan på den digitala agendan – senast uttryckt i rekommendationerna från Comité des Sages och i Europeanaprojektet.  (Läs mer om Europeanas strategiska plan här).

Det viktigaste hindret idag för att komma vidare är att det nuvarande Europeana-avtal innehåller en klausul som säger att Europeana inte tillåter användning av metadata i kommersiella sammanhang. Därför arbetar man nu med att ta fram ett nytt avtal för informationsleverantörerna till Europeana (providers). Den viktigaste förändringen är att ta bort klausulen som förbjuder metadata i kommersiella sammanhang (gäller inte content, exempelvis scannade bilder, dessa kan t ex märkas upp med valfri Creative Commons-licens). Syftet är inte att Europeana ska tjäna pengar på metadata utan för att möjliggöra för att fler aktörer ska kunna skapa och använda berikad och hoplänkad data.

Ansvaret för informationen äger respektive informationsförvaltare. Därför träffar Europeana avtal med respektive organisation som deltar i Europeana-samarbetet. Det finns många frågor att diskutera, vilket dels kan ske här, dels på kommande möten inom K-samsöksnätverket.

Värt att nämna är att mötet i Haag var en bra värdemätare hur K-samsökskretsen står internationellt vad gäller öppenhet och samarbete i kring kulturarvsdata. Och jag vill påstå vi ligger väldigt långt framme. Av stor betydelse är att K-samsöksprojektet från början hade öppen data på agendan och att systemet har en långsiktigt hållbar förvaltning.

Avslutningsvis skulle jag gärna vilja veta vad du tycker om att släppa metadata helt fritt, även för att användas i kommersiella sammanhang.

  • Vilka hinder och risker ser du om en institution släpper metadatat helt fritt?
  • Vilka vinster och möjligheter ser du med att  släppa metadata fritt?

PS  Om någon till äventyrs undrar så kan jag nämna att vi själva arbetar för att Riksantikvarieämbetets data ska vara så fri som möjligt, för så många som möjligt.

>> Lars Lundqvist, jobbar med kulturarvsinformation  på Riksantikvarieämbetet.

Ett år i en liten enhets liv

Av: Lars Lundqvist den 21 January 2010 i K-samsök and Tankar kring.... 4 Comments

Yes, you canDet är nog många som just nu sitter och plitar på årsredovisningar för 2009, och samtidigt laddar planeringskalendern för 2010. Och jag vill inte vara sämre. Men vad var det nu vi åstadkom förra året? Vad gick bra, vad gick mindre bra? Och fick till nåt som vi kan vara nöjda med?

Jag tänker inte berätta om allt som vi pysslade med förra året men några saker tänkte jag nämna här. ”Vi” i det här fallet är vi som jobbat med information och webb, det vill säga några verksamhetsutvecklare, systemutvecklare, jurister samt till RAÄ knutna konsulter (ni vet vilka ni är, smartskallar!)

Januari – december 2009: Under hela året pågår utvecklingen av K-samsök. I början av året ligger fokus på utveckling medan resterande handlar om att stötta de medverkande museerna och deras konsulter i arbetet med att ansluta databaser till K-samsök. En hel del av K-samsökarbetet handlar också om Europeana och diskussioner med den svenska Europeanakretsen.

Januari 2009: Mathias Klang, IT-universitetet i Göteborg, får i uppdrag att ta fram ett underlag kring myndighetens användning av social media, med särskild inriktning på de e-tjänster som vi jobbar med under året.

Februari 2009: K-samsök tas i betadrift, med 1,8 miljoner indexerade poster.

Februari 2009: Museikoordinatorns utredning presenteras. Där föreslås bland annat att RAÄ bör få uppdrag, resurser och koordineringsansvar för tillgänglighet och användbarhet av kulturarvsinformation på webben.

Mars 2009: Vi lägger ut ett urval foton från Kulturmiljöbild på den globala bildsajten Flickr Commons. Vilket ger en förbluffande stor uppmärksamhet i media i förhållande till projektets omfattning.

Maj 2009: Fornsök vinner Guldlänken – tävlingen om landets mest innovativa offentliga e-tjänst. Juryns motivering: ”För ett kreativt och innovativt arbete i en aktiv samverkan mellan flera aktörer som förnyat ett i högsta grad traditionellt område på ett spännande, öppet, lönsamt och väl genomfört sätt.”

Maj 2009: Remissvaren på Museikoordinatorn pekar överlag på att utveckling och samarbetet inom museisektorn bör bygga vidare på befintliga strukturer och på redan inarbetade samverkansformer. Samverkan ska bygga på frivillighet och ömsesidiga engagemang i partnerskap.

Maj – oktober 2009: E-tjänsten och regeringsuppdraget Platsr utvecklas. En gammal webb 2.0-tanke från 00-talets mitt ska äntligen bli verklighet. Platsr ska innehålla enskilda individers egna berättelser om platser med historia. I denna webb 2.0-tjänst ska vem som helst kunna skapa en plats och beskriva den med text, bild och video. Platsberättelserna kan man skapa individuellt eller tillsammans med andra. Centralt är det sociala perspektivet där användarna kan samarbeta och bygga kunskap om platser tillsammans. Platsr finns som en betaversion sedan december 2009. Vi fortsätter att leta efter samarbetspartners under 2010.

Juni 2009: Möte med det norska ABM-utvikling. Vi börjar diskutera hur vi kan samverka, framförallt kring digitalt berättande (digital storytelling). Digitalt Fortalt och Platsr är två tjänster som står nära varandra…

Juli 2009 (Almedalsveckan): Vi arrangerar egna och deltar i andra aktörers seminarier på Almedalsveckan kring ny teknik, sociala medier och öppenhetsfrågor. Vi får möjlighet att testa våra strategier mot politik, media och PR och de fungerar bra.  Det är inte ofta vi fick förmånen att vara ”seminariets höjdpunkt” – i tuff konkurrens… Se presentationen här.

Juli – Oktober 2009: Vi deltar i en rad konferenser och seminarier runt Europeana och arrangemang kopplade till Sveriges EU-ordförandeskap. Det innebär resor till Göteborg, Lund och Haag.

Augusti 2009: Riksantikvarieämbetet får efter en ganska lång och byråkratisk ansökningsprocess positiva besked om CARARE-projektet. Det går ut på att leverera ”rik” kulturmiljöinformation till Europeana och vi tror att vi nu har finansierat det för vår egen information.

September 2009: Vi påbörjar ett internt arbete kring policy för öppet tillgängliggörande av informationen i myndighetens databaser, en fördjupning och fortsättning av Museikoordinatorns och Mathias Klangs rapporter (länk till bokhandeln). Utredningen leds av Johanna Berg och färdigställs i februari 2010. Med Johannas inträde ökade personalen på enheten med 33%. Svårslaget rekord!

September 2009: Kulturpropositionen ger RAÄ i uppdrag att utveckla och förvalta K-samsök i samverkan med ABM-sektorn. Ingen museikoordineringsfunktion inrättas. Samarbetet inom kulturarvssektorn ska fortsätta som förut och drivas i frivillig samverkan.

November 2009: Regeringen ger RAÄ m fl i uppdrag att inkomma med underlag till en nationell digitaliseringsstrategi.

November 2009: Tidskriften Internetworld placerar Riksantikvarieämbetet på topp 100-listan över Sveriges bästa sajter. Motiveringen är: ”Det här är myndigheten som tagit webben till hjälp för att utveckla sin egen verksamhet. Att lägga ut sina historiska bilder på Flickr och be om hjälp att identifiera tider och platser är inget mindre än genialiskt. Det må vara en liten myndighet, men så här vill vi se alla svenska myndigheter jobba.”

November – december 2009: Regeringsuppdraget att utveckla Kringla påbörjas. Kringla ska bli ett verktyg som söker i och visar söksvar på information från K-samsök. Vi bestämmer oss för att Kringla ska vara en lättanvänd tjänst som inte kräver att användaren har allt för mycket förkunskaper. Kringla finns sedan slutet av 2009 i en betaversion och rymmer idag runt 2,5 miljoner sökbara poster. Utvecklingen fortsätter under 2010, och vi fortsätter att leta samarbetsparter för tjänstens vidare utveckling och förvaltning.

December 2009: Möte med i Oslo ABM-utvikling och den danska Kulturarvsstyrelsen kring förutsättningar för ett operativt samarbete på kort och lång sikt.

December 2009: Deltar i DISH (Digital Strategies for Heritage), en internationell konferens i Rotterdam. Får höra att framtiden ligger i att göra kulturarvsdata fritt tillgängligt och användbart (usable) via öppna och persistenta länkningar. Allt viktigare för utvecklingen är också geo-taggningen av data och det växande utrymmet för användarstyrda lösningar, tjänster och mashups.

December 2009: Riksantikvarieämbetet får ett engångsbelopp i regleringsbrevet för att förvalta och utveckla K-samsök och de egenutvecklade applikationer som bygger på K-samsök, i samverkan med ABM-institutioner nationellt och internationellt samt ideella organisationer och aktörer. RAÄ ska även utveckla möjligheten för att museiinformation kan skickas till Europeana samt lämna förslag på K-samsöks framtid.

Och sen var det litet andra saker men det kanske vi kan ta någon annan gång…

>> Lars Lundqvist är enhetschef på Riksantikvarieämbetet.

Kulturavsdata och delaktighet – två färska exempel

Av: Johan Carlström den 30 March 2009 i Tips and Webb. 2 Comments

Dags för ett inlägg på svenska. Det händer en del där ute, olika institutioner bjuder in användarna á la web 2.0. Ulf Bodin på Historiska museet skriver på Adelsöprojektets blogg att man har tagit Mina samlingar i betadrift på en testserver. Webbtjänsten gör att du kan lägga till egen information till posterna i Sök i samlingarna i form av…

  • Listor
  • Favoriter
  • Taggar
  • (privata) noteringar
  • Tipsa – t ex litteratur kopplat till ett föremål
  • Kommentera

Kul att det händer saker på museet, dock synd att Sök i samlingarna inte lyfts upp mer på historiska.se, det förtjänar den verkligen. Fler som bloggar om detta: Wunderkammer, Ting och tankar och Aardvarchaeology. Liksom David tror jag att tjänsten måste integreras mer med museet i övrigt (i både utställningsverksamheten och resten av SHMs webb) om det ska bli en framgång. Ska även bli intressant hur tjänsten kommer att bemötas av forskare. Eftersom det är en beta så blir Ulf jätteglad för all konstruktiv kritik!

Europeana öppnar upp för möjlighet att spara objekt, sökningar och taggar. David på Wunderkammer observerade att taggarna inte blir sökbara i fritextindexet. Kanske kommer? Annars har man missförstått syftet med “taggning”. :/ Det kommer även att finnas en möjlighet att skapa webbgrupper (á la facebokk mfl).

>> Johan Carlström jobbar med K-samsök på Riksantikvarieämbetet