Tag Archive for 'FMIS/fornsök'

Digitala julklappar


Foto: Erik Claesson

Projektet Kvalitetslyftet som tidigare presenterats här på bloggen, är nu i full gång och resultaten börjar märkas. Vi jobbar med kvalitetsförstärkningar och rättelser i de olika publika systemen som FMIS/Fornsök, Bebyggelseregistret och Kulturmiljöbild. Då dessa system innehåller stora mängder information är det inte möjligt med några heltäckande förändringar utan det är alltid fråga om riktade insatser och prioriteringar.

Ett delresultat är att vi hittills har koordinatsatt mer än 5100 bilder från Kulturmiljöbild. Bland dessa återfinns nästan 700 fotografier av Fredrik Daniel Bruno och drygt 600 av Erik Claesson. Båda dessa material är av intresse för exempelvis studier av stadsutvecklig då de omfattar 40- och 60-talen. Ett annat exempel är att ett stort antal bilder på fornlämningar över hela landet har koordinatsatts och kopplats till FMIS.

Det betyder att alla dessa bilder nu inte bara finns i våra system och databaser utan även är relaterade till världen runtomkring oss. Genom att bilderna är geografiskt bestämda är de möjligt att koppla dessa till annan information som kartor, planer eller satellitbilder.

Vi hittills även hunnit med att kvalitetshöja ca 550 objekt i FMIS. Det rör sig huvudsakligen om brister och problem som har funnits med sedan den ursprungliga digitaliseringen. Ett liknande arbete pågår nu också inom Bebyggelseregistret kring byggnadsminnesförklaringar och andra dokument.


Foto: Pål-Nils Nilsson

Vi är övertygade om att den bättre kvalitén på informationen skall underlätta för användningen av våra system och därmed förbättra kunskapsuppbyggnaden kring kulturarvet.

Om du har förslag på åtgärder som skulle underlätta användningen den information som finns i våra system, så hör gärna av dig med tips och önskemål så kanske det kan bli verklighet framöver

>> Anders Strinnholm är projektledare för ”kvalitetslyftet” på Riksantikvarieämbetet.

Kvalitetslyftet – nu är vi på gång


Foto: Pål-Nils Nilsson

Under sommaren har vi planerat och förberett inför det vi kallar kvalitetslyftet. Det är en satsning på kvalitetsförstärkningar inom FMIS, Bebyggelseregistret och Kulturmiljöbild. Projektet kommer huvudsakligen att genomföras i form av så kallade lyftplatser för arbetslösa akademiker. Nu har vi äntligen kommit igång, och våra medarbetare börjar komma på plats.
Vi har inledningsvis fokuserat på FMIS, men kommer snart att börja jobba med Kulturmiljöbild. Det skall bli spännande och se hur projektet fortskrider då det är lite av okänd mark för alla oss inblandade.

Vi kommer bland annat jobba med några av de brister och problem som har funnits sedan systemen ursprungligen digitaliserades. Det är ofta fråga om informationsbrister som annars aldrig skulle komma att åtgärdas då de ligger utanför det löpande arbetet. Om vi vill att den information som vi tillhandahåller kring kulturarv och kulturmiljöer skall användas av bredare grupper i samhället, alltså även utanför de strikt professionella, krävs det att informationen inte bara är tillgänglig, utan även uppfattas som fyllig och relevant. Bättre geografisk information kring fotodokumentation, mer information kring byggnader och fornminnen är några av de satsningar som vi hoppas kunna bidra med.

Vi är väldigt glada att vi både kan förbättra våra tjänster samtidigt som vi erbjuder arbetslösa akademiker en möjlighet till fortsatt utbildning och förkovran.

>> Anders Strinnholm är projektledare för ”kvalitetslyftet” på Riksantikvarieämbetet.

Fornlämningar på bild


Engelska kanalen (Edefors 24:3) i Edefors socken (Boden kommun) i Norrbotten. Foto: John-Eric Gustafsson, 1992

Har du någon gång vid sökning i Fornsök velat se en bild på sökt fornlämning? Under 2008 och följande år görs en satsning för att öka antalet bilder på lämningar i FMIS (Fornminnesinformationssystem) och Kulturmiljöbild (KMB). För att öka antalet bilder på forn- och kulturlämningar i FMIS och KMB har Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen i Västra Götaland påbörjat ett samarbetsprojekt för bildregistrering.


Torsa stenar (Almesåkra 45:1) i Almesåkra (Nässjö kommun) i Småland. Foto: Foto: John-Eric Gustafsson, 1987

För närvarande finns det ca 1900 bilder på forn- och kulturlämningar registrerade i FMIS, målet med projektet är att under 2008 registrera 1000 bilder, för att sedan utöka omfattningen under 2009.

Bildmaterialet består av fotografier framförallt tagna under Fornminnesinventeringen och inom Fornvårdens verksamhet. Majoriteten av bilderna är tagna på fornlämningar, men även byggnader är representerade i materialet.

>> Urban Mattsson är arkeolog och arbetar med Fornminnesinformation och Skog och Historia

Att röra sig utanför ramen

Internet är ett medium i ständig utveckling, vem trodde t ex för några år sedan att en myndighet skulle ha en blogg? Vi försöker att experimentera lite med hur man kan nå olika målgrupper. Inspererade av Fredrik Wackås inlägg om att spränga sig loss från den egna webbplatsen så testade vi att göra just detta. Efter att vi fick intressanta kommenterar om hur FMIS används av forskare i detta inlägg så postade Lars Lundqvist (enhetschef här på RAÄ) ett inlägg på Arkeologiforum.se vilket gav ännu mer konstruktiv kritik. Mycket av det som kom upp är vi medvetna om men det väckte även en del tankar som vi tar med oss. Man blir hemmablind, det är alltid intressant med ett utifrånperspektiv.

Jobbar du själv på en myndighet, museum eller annat? Hur spränger ni er loss från den egna webbplatsen?

>> Malin Blomqvist jobbar med fornminnesinformation på Riksantikvarieämbetet.

Vad gör RAÄ med runstenarna?

Runstenen Sö192 med gräs och björk omkring
Runstenen Sö 192 i Strängnäs. Foto: Bengt A Lundberg, RAÄ.

Förra året riktades skarp kritik mot hur Riksantikvarieämbetet arbetar med Sveriges runstenar. Jag tänkte berätta lite om vad som bland annat görs.

Runstenar har länge fångat vårt intresse, de är dels förstahandskällor som på flera sätt visar hur människorna tänkte och levde för tusen år sedan, dels är de konstverk som är vackra att se på. De har dokumenterats löpande sedan åtminstone 1600-talet i text och bild vilket gör att det, till skillnad från många andra fornlämningar (t ex hällristningar), går att utläsa förändringar i runornas läsbarhet och stenens skick under hela 400 år.

I 2007 års kulturmiljöbokslut är miljöns påverkan på runstenarna ett av flera nedslag. 32 runstenar från Skåne i söder till Jämtland i norr har valts ut, ny och gammal information om dessa har samlats in och kompletterats med uppgifter om nederbörd, frost och föroreningar. Sedan har andelen intakta runor studerats för att avgöra hur mycket de har vittrat, 1673 var 93 procent av runorna intakta och 2006 var 80 procent intakta. Målet är att fastställa samband mellan klimat och nedbrytning. Vet vi hur och varför runstenarna påverkas kan vi avgöra hur de ska skyddas.

Även om förorenad luft har förstör runstenarna så är den största boven i dramat vi själva, många runstenar har sprängts/huggits sönder under årens lopp och försvunnit eller återfunnits i t ex husgrunder och broar.

Vidare kvalitetshöjs runstenarna kontinuerligt i Fornsök med t ex mått, länkar och översättningar vilka blir tillgängliga omedelbart. Själv har jag jobbat med Västergötlands runstenar.

>> Johan Carlström jobbar med Kulturmiljöportalen på Riksantikvarieämbetet.