Taggad: FMIS/fornsök

Nu rättar vi FMIS

Det ska bli enklare att utifrån informationen i Riksantikvarieämbetets system förstå om en lämning är skyddad eller inte. Foto: Rikard Sohlenius CCBY
Det ska bli enklare att utifrån informationen i Riksantikvarieämbetets system förstå om en lämning är skyddad eller inte. Foto: Rikard Sohlenius. CCBY

 

I FMIS finns idag ungefär 700 000 platser med kulturhistoriska lämningar registrerade. För att dessa uppgifter ska bli mer användbara och aktuella genomförs nu inom ramen för DAP-programmet ett omfattande arbete för att höja informationens kvalitet. Detta kommer att märkas den närmaste tiden bland annat genom att vissa lämningars registrerade lagskydd ändras.

Uppgifterna i FMIS används i flera olika sammanhang, till exempel som underlag för forskning eller för att ta skaffa sig en kulturhistorisk förståelse av ett område. Informationen används också för att ta reda på om en lämning är skyddad eller inte, vilket inte alltid är så enkelt. Uppgiften om lagskydd behöver nämligen inte vara rätt.

Det beror på två saker. För det första har informationen samlats in under närmare 80 år. Över denna tid har reglerna förändrats kring hur olika lämningar ska registreras. För det andra har kunskapen om landskapet succesivt utvecklats, vilket lett till att lagtillämpningen ändrats. Det betyder att en lämning som inte var fornlämning för 30 år sedan kan bedömas som en sådan idag. Till detta kommer att själva lagtexten kan ändras, vilket senast skedde 2014.

Maskinella och manuella rättningar

En lämnings registrerade bedömda lagskydd i FMIS speglar praxis vid registreringstillfället, vilket inte alltid överensstämmer med dagens praxis. Därför finns det ungefär 200 000 objekt i FMIS där just denna uppgift kan vara fel. Det gör det svårt för både markägare och andra som planerar åtgärder i landskapet, att veta vad som gäller.

För att underlätta användningen av FMIS sker nu en kvalitetshöjning på flera olika plan. Dels genomförs en maskinell korrigering av ungefär 112 000 registrerade bedömningar. Urvalet av dessa sker främst utifrån vilken typ av lämning det rör sig om, registrerad bedömning och när själva registreringen gjordes. Till exempel ändras alla förhistoriska boplatser till fornlämning, vilka registrerats före 1974 och som inte blivit undersökta eller är förstörda.

Vissa registreringar går dock inte att ändra maskinellt. Därför pågår även ett omfattande manuellt rättningsarbete. I det sammanhanget har cirka 25 000 objekt särskilt identifierats för rättning. Det kan till exempel röra sig om en förhistorisk gravhög som blivit registrerad som en icke skyddad lämning. Eftersom gravhögar alltid har bedömts som skyddade har antingen fel lämningstyp eller fel bedömning registrerats.

De maskinella korrigeringarna kommer att genomföras i sommar med början i juni. De manuella rättningarna sker successivt så långt vi hinner fram till dess att det nya Kulturmiljöregistret driftsätts i höst.

Kulturmiljöregistret

Kulturmiljöregistret är ett samlingsnamn för Riksantikvarieämbetets nya digitala system för kulturhistoriska information. Där ska bland annat uppgifter om forn- och övriga kulturhistoriska lämningar hanteras. Det innebär att information måste flyttas från FMIS till Kulturmiljöregistret.

Informationsstrukturen i det nya systemet ser annorlunda än i dagens FMIS. Till exempel kommer det inte att gå att ange att en lämning är förstörd och samtidigt registrera en lagbedömning. I FMIS finns dock en hel del inkonsekvenser. Dessa måste rättas innan det är möjligt att föra över informationen till Kulturmiljöregistret. Därför genomförs under våren ungefär 9500 maskinella och knappt 2000 manuella korrigeringar i FMIS.

I det nya systemet ska även informationens användbarhet bli tydligare. Därför har två olika modeller tagits fram för att kvalitetmärka de registrerade uppgifterna. Den ena berör det bedömda lagskyddet, det vill säga dess överensstämmelse med dagens praxis. Det andra rör lämningens läge och utbredning och anger en möjlig avvikelse mellan registrerat och verkligt läge. Den är framräknad utifrån hur informationen samlats in, digitaliserats och utifrån skalan på de underlagskartor som använts.

Med de insatser som nu görs när det gäller informationskvalitet kommer det att bli enklare att ta till sig informationen, vilket i sin tur ger bättre förutsättningar för att kulturmiljön tas tillvara i samhällsutvecklingen.

Läs mer om hur den nya processen för fornminnesinformation rullas ut 2018.

 

 

 

FMIS Fornsök tio år

Idag är det tio år sedan fornminnesinformation för första gången blev tillgänglig för alla – via Fornsök. ”En hållbar kulturmiljövård bygger på allas intresse och delaktighet. Därför måste kulturarvet också bli tillgängligt och användbart för alla, vilket den nya tjänsten Fornsök bidrar till…” sa Sven Rentzhog som var chef för Riksantikvarieämbetets Kulturdataenhet.
2006 hade fornminnesinformation funnits digitalt tillgänglig i ett par år, men bara för viss användning (för till exempel handläggare på länsstyrelser och museer). Nu fick plötsligt alla möjlighet att söka bland fornminnesinformationen. Den första versionen av Fornsök innehöll ingen egen karta. Istället kunde man öppna upp ett sökresultat i Google earth eller i Eniros och Hittas kartor.

fornsok_startsida

En äldre version av Fornsök

Bilder: Äldre versioner av tjänsten

Trycket från användarna var hårt den första tiden och servrarna gick periodvis på knäna. Kartan lades till i nästa version som lanserades 2008, vilken i mångt och mycket är samma version som fortfarande finns tillgänglig. Men en hel del utvecklig har skett vad gäller tillgängliggörande av informationen. Idag kan vi till exempel erbjuda bakgrundskartor som bygger på laserdata i form av terrängskuggning och terränglutning från Lantmäteriet. Och vi döljer inte längre viss fornminnesinformation. Idag finns informationen i flera kanaler, förutom Fornsök. Den är också tillgänglig via K-samsök och Kringla, privata appar och WMS (Web Map Service). Fornsök är fortfarande en av Riksantikvarieämbetets mest populära e-tjänster.

Framtiden? En digital arkeologisk process
Just nu pågår arbetet med att utveckla framtidens e-tjänster för fornminnesinformation inom ramen för utvecklingsprogrammet DAP (Digital arkeologisk process). Visionen är: ”I en digital arkeologisk process skapas samordnad fornminnesinformation som ger nytta i hela samhällsbyggnadsprocessen”. Målet är: ”Åtgärder och planering inom samhällsbyggnadsprocessen som påverkar landskapet ska baseras på aktuell fornminnesinformation med rätt kvalitet.” Inom programmet DAP byggs bland annat en ersättare för den databas där Fornsök hämtar information, men också ett register för information om undersökningar, något som inte finns idag. Hur ersättaren för Fornsök kommer att se ut är ännu inte klart – däremot vet vi att det ska tas fram olika tjänster för att tillgängliggöra informationen.

Tio år har gått sedan Sven Rentzhog talade om vikten av allas intresse och delaktighet för en hållbar kulturmiljövård. Då som nu är tillgänglig och användbar fornminnesinformation en förutsättning för det.

>>Malin Blomqvist, Johan Carlström och Antonia Baumert vid Riksantikvarieämbetets informationsavdelning.

FMIS registreringsapplikation

Under januari och februari har det blivit något av en nystart för projektet med att bygga en ny registreringsapplikation till FMIS. Arbetet med att kartlägga registreringsprocessen fortsätter och vi har fått tillskott till arbetsgruppen i form av FMIS-medarbetaren Maria Urberg och systemutvecklaren Henrik Siltberg.

Just nu tittar vi närmare på hur man på ett smidigare sätt kan föra in information om de arkeologiska undersökningar, inventeringar och utredningar som är orsaken till att ny information kommer in till FMIS, det vill säga det som kallas Händelser i Fornsök. Det är många frågor som behöver redas ut. Finns det något enklare sätt att få in datan? Hur gör vi med de händelsetyper som inte längre används, men som ändå måste finnas i databasen? Kan vi lägga till en ny händelsetyp när vi ändå håller på?

 

Arkeologisk utgrävning i kvarteret Professorn 1, Sigtuna
Kvarteret Professorn 1. Arkeologisk utgrävning, arbete i schaktet. Foto: Bengt A Lundberg

Undersökningen av kvarteret Professorn 1 i Sigtuna 2000 blev två Händelser i Fornsök: en Arkeologisk undersökning och ett Beslut enligt KML.

 

Maria C har börjat arbeta med den konvertering av FMIS databas som ska göras parallellt med arbetet med registreringsapplikationen. Det blir tungt att ha två stora projekt på gång i verksamheten samtidigt, men eftersom det är en så tät koppling mellan databasen och registreringsapplikationen är det bättre att driva dem sida vid sida.

Hanna Larsson arbetar med en ny registreringsapplikation för FMIS

Digitala julklappar


Foto: Erik Claesson

Projektet Kvalitetslyftet som tidigare presenterats här på bloggen, är nu i full gång och resultaten börjar märkas. Vi jobbar med kvalitetsförstärkningar och rättelser i de olika publika systemen som FMIS/Fornsök, Bebyggelseregistret och Kulturmiljöbild. Då dessa system innehåller stora mängder information är det inte möjligt med några heltäckande förändringar utan det är alltid fråga om riktade insatser och prioriteringar.

Ett delresultat är att vi hittills har koordinatsatt mer än 5100 bilder från Kulturmiljöbild. Bland dessa återfinns nästan 700 fotografier av Fredrik Daniel Bruno och drygt 600 av Erik Claesson. Båda dessa material är av intresse för exempelvis studier av stadsutvecklig då de omfattar 40- och 60-talen. Ett annat exempel är att ett stort antal bilder på fornlämningar över hela landet har koordinatsatts och kopplats till FMIS.

Det betyder att alla dessa bilder nu inte bara finns i våra system och databaser utan även är relaterade till världen runtomkring oss. Genom att bilderna är geografiskt bestämda är de möjligt att koppla dessa till annan information som kartor, planer eller satellitbilder.

Vi hittills även hunnit med att kvalitetshöja ca 550 objekt i FMIS. Det rör sig huvudsakligen om brister och problem som har funnits med sedan den ursprungliga digitaliseringen. Ett liknande arbete pågår nu också inom Bebyggelseregistret kring byggnadsminnesförklaringar och andra dokument.


Foto: Pål-Nils Nilsson

Vi är övertygade om att den bättre kvalitén på informationen skall underlätta för användningen av våra system och därmed förbättra kunskapsuppbyggnaden kring kulturarvet.

Om du har förslag på åtgärder som skulle underlätta användningen den information som finns i våra system, så hör gärna av dig med tips och önskemål så kanske det kan bli verklighet framöver

>> Anders Strinnholm är projektledare för ”kvalitetslyftet” på Riksantikvarieämbetet.

Kvalitetslyftet – nu är vi på gång


Foto: Pål-Nils Nilsson

Under sommaren har vi planerat och förberett inför det vi kallar kvalitetslyftet. Det är en satsning på kvalitetsförstärkningar inom FMIS, Bebyggelseregistret och Kulturmiljöbild. Projektet kommer huvudsakligen att genomföras i form av så kallade lyftplatser för arbetslösa akademiker. Nu har vi äntligen kommit igång, och våra medarbetare börjar komma på plats.
Vi har inledningsvis fokuserat på FMIS, men kommer snart att börja jobba med Kulturmiljöbild. Det skall bli spännande och se hur projektet fortskrider då det är lite av okänd mark för alla oss inblandade.

Vi kommer bland annat jobba med några av de brister och problem som har funnits sedan systemen ursprungligen digitaliserades. Det är ofta fråga om informationsbrister som annars aldrig skulle komma att åtgärdas då de ligger utanför det löpande arbetet. Om vi vill att den information som vi tillhandahåller kring kulturarv och kulturmiljöer skall användas av bredare grupper i samhället, alltså även utanför de strikt professionella, krävs det att informationen inte bara är tillgänglig, utan även uppfattas som fyllig och relevant. Bättre geografisk information kring fotodokumentation, mer information kring byggnader och fornminnen är några av de satsningar som vi hoppas kunna bidra med.

Vi är väldigt glada att vi både kan förbättra våra tjänster samtidigt som vi erbjuder arbetslösa akademiker en möjlighet till fortsatt utbildning och förkovran.

>> Anders Strinnholm är projektledare för ”kvalitetslyftet” på Riksantikvarieämbetet.

Gästblogg: Fornlämningar i mobilen

serie

Nu kan alla få information om svenska fornlämningar i mobilen. Vi på Idevio har en mobil gratis karttillämpning som heter Locago där har vi lagt till ett kartskikt för att söka efter fornlämningar. Sökningarna hämtar information från K-samsök och FMIS och presenterar resultatet som symboler på en kartbild. Till varje symbol finns mer information och i vissa fall en bild. Ladda ner i telefonen från get.locago.com eller prova web-demon. I telefonen lägger man till fornminnesskiktet genom att i menyn välja ”Lägg till Lager” -> ”Nyaste” och därefter väljer ”Fornminnen”.

Sökningarna hämtar information direkt från K-samsök och FMIS via de webservices som finns tillgängliga. Tillsvidare används FMIS-tjänsten för att söka efter vad som finns inom aktuellt kartområde. Sedan används K-samsök för att hämta mer information om varje objekt. När K-samsök får möjligheten att söka på koordinater kan vi gå direkt på denna tjänst och få med fler möjliga svar.

Vi som sysslar med kartor tycker naturligtvis att koordinaterna är viktiga och hoppas på att så många objekt som möjligt blir koordinatsatta samt att det går att söka på dessa. Självklart önskar vi mer text och bilder för de objekt som saknar detta. Det går smidigt att komma åt informationen eftersom den är XML-baserad. Vi använder här jsp för att omforma frågan som kommer från Locago till en fråga på FMIS eller K-samsök och för att omforma svaret till Locagos XML-format. Sökfrågan går till KML-tjänsten i FMIS vilket är en liten omväg vi tvingats till för att kunna ställa geografiska frågor. Svaret där är inte lika strukturerat utan det mesta ligger i ett beskrivnings-element utformat för Google Earth. Då vi inte får tillräckligt många träffar på ett område gör vi ytterligare försök med större områden.

Största delen av jobbet att få in fornlämningarna i tjänsten var att transformera koordinater mellan RT90 och WGS84 samt att tolka KML-svaret. Annars handlade det mest om att förstå vilka fält som var intressanta i vår tillämpning. Det är inte självklart vilka element som skall utnyttjas och detta är säkert något vi kan fintrimma allteftersom.

>>Johan Persson, CTO på Idevio

Fornlämningar på bild


Engelska kanalen (Edefors 24:3) i Edefors socken (Boden kommun) i Norrbotten. Foto: John-Eric Gustafsson, 1992

Har du någon gång vid sökning i Fornsök velat se en bild på sökt fornlämning? Under 2008 och följande år görs en satsning för att öka antalet bilder på lämningar i FMIS (Fornminnesinformationssystem) och Kulturmiljöbild (KMB). För att öka antalet bilder på forn- och kulturlämningar i FMIS och KMB har Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen i Västra Götaland påbörjat ett samarbetsprojekt för bildregistrering.


Torsa stenar (Almesåkra 45:1) i Almesåkra (Nässjö kommun) i Småland. Foto: Foto: John-Eric Gustafsson, 1987

För närvarande finns det ca 1900 bilder på forn- och kulturlämningar registrerade i FMIS, målet med projektet är att under 2008 registrera 1000 bilder, för att sedan utöka omfattningen under 2009.

Bildmaterialet består av fotografier framförallt tagna under Fornminnesinventeringen och inom Fornvårdens verksamhet. Majoriteten av bilderna är tagna på fornlämningar, men även byggnader är representerade i materialet.

>> Urban Mattsson är arkeolog och arbetar med Fornminnesinformation och Skog och Historia

Att röra sig utanför ramen

Internet är ett medium i ständig utveckling, vem trodde t ex för några år sedan att en myndighet skulle ha en blogg? Vi försöker att experimentera lite med hur man kan nå olika målgrupper. Inspererade av Fredrik Wackås inlägg om att spränga sig loss från den egna webbplatsen så testade vi att göra just detta. Efter att vi fick intressanta kommenterar om hur FMIS används av forskare i detta inlägg så postade Lars Lundqvist (enhetschef här på RAÄ) ett inlägg på Arkeologiforum.se vilket gav ännu mer konstruktiv kritik. Mycket av det som kom upp är vi medvetna om men det väckte även en del tankar som vi tar med oss. Man blir hemmablind, det är alltid intressant med ett utifrånperspektiv.

Jobbar du själv på en myndighet, museum eller annat? Hur spränger ni er loss från den egna webbplatsen?

>> Malin Blomqvist jobbar med fornminnesinformation på Riksantikvarieämbetet.

Vad gör RAÄ med runstenarna?

Runstenen Sö192 med gräs och björk omkring
Runstenen Sö 192 i Strängnäs. Foto: Bengt A Lundberg, RAÄ.

Förra året riktades skarp kritik mot hur Riksantikvarieämbetet arbetar med Sveriges runstenar. Jag tänkte berätta lite om vad som bland annat görs.

Runstenar har länge fångat vårt intresse, de är dels förstahandskällor som på flera sätt visar hur människorna tänkte och levde för tusen år sedan, dels är de konstverk som är vackra att se på. De har dokumenterats löpande sedan åtminstone 1600-talet i text och bild vilket gör att det, till skillnad från många andra fornlämningar (t ex hällristningar), går att utläsa förändringar i runornas läsbarhet och stenens skick under hela 400 år.

I 2007 års kulturmiljöbokslut är miljöns påverkan på runstenarna ett av flera nedslag. 32 runstenar från Skåne i söder till Jämtland i norr har valts ut, ny och gammal information om dessa har samlats in och kompletterats med uppgifter om nederbörd, frost och föroreningar. Sedan har andelen intakta runor studerats för att avgöra hur mycket de har vittrat, 1673 var 93 procent av runorna intakta och 2006 var 80 procent intakta. Målet är att fastställa samband mellan klimat och nedbrytning. Vet vi hur och varför runstenarna påverkas kan vi avgöra hur de ska skyddas.

Även om förorenad luft har förstör runstenarna så är den största boven i dramat vi själva, många runstenar har sprängts/huggits sönder under årens lopp och försvunnit eller återfunnits i t ex husgrunder och broar.

Vidare kvalitetshöjs runstenarna kontinuerligt i Fornsök med t ex mått, länkar och översättningar vilka blir tillgängliga omedelbart. Själv har jag jobbat med Västergötlands runstenar.

>> Johan Carlström jobbar med Kulturmiljöportalen på Riksantikvarieämbetet.