Taggad: Folk och kultur

Humle – en svensk traditionsväxt?

Mellan natur och kultur i humlegården

Etnologiska undersökningarna i Värmland, Älvdals, Värnäs; Humlegård, 1928, Gösta Berg. Stiftelsen Nordiska museet. CC BY.

Den globala craft beer-rörelsen har inspirerat många vänner av humle, malt och öl i Sverige. 1993 fanns det bara 16 bryggerier i hela landet; redan 2017 hade antalet ökat till 392. Men vad är historian bakom siffrorna? På internationella öldagen tittar vi på humle, en av de viktigaste ingredienserna för öl och sin speciella, bittra smak.

Humle har varit känd sedan 800-talet i Europa – men mest som medicinalväxt eller för att fermentera mat. Detta var också orsaken bakom plantans framgång hos världens bryggerier: öl bryggdes med spannmål innan medeltiden. Men om bryggaren använde humle i stället, ölet höll längre – och var dessutom bakteriefritt på grund av växtens antibiotiska effekt. Särskilt i städerna var detta ett bra argument för öl, då vattnet var ofta förorenad. Så blev öl en av medeltidens favoritdrycker: det kallades också ”flytande bröd”.

Karta över Skokloster humlegård, 1713. Skoklosters slott. Public Domain.

Humleodling har funnits i Sverige sedan 1200-talet. Tillsammans med munkar som bryggde öl kom humlen till Norden som kulturväxt. Öl bryggdes framför allt på kloster eller hemma, men det var mycket svagare än öl i dag. På medeltiden var humleodlingen dessutom inte frivillig: när Kristoffer av Bayern blev kung av Sverige i 1441 bestämde han i sin landslag att varje bonde skulle hålla en humlegård med fyrtio stänger. Odlingsplikten fanns med små förändringar i över 400 år och avskaffades i 1860. Under den tiden användes humleblommor inte bara i ölbryggning: bland bruket som medicinalväxt åts humlens stjälkar, på samma sätt som sparris.

Bryggeri. Blekinge museum. Public Domain.

Men det var just humlens användning i ölbryggning som låg bakom växtens globala framgång. Humlegården som odlingstyp uppkom: sticklingarna planterades på råder och band revorna vid stänger som förankrades djupt i marken. Eftersom humle är en växt med rankor, behöver den mycket ljus: att växa på stång ger humlen maximal solsken och kan gå i blom. På så sätt kan växterna bli åtta till nio meter höga.

Skåne. Humleplockning i Vångatrakten. Nordiska museet. CC BY.

Den typiska skördetiden för humle i Sverige var augusti till september, men traditionellt började man på Bartolomeusdagen den 24 augusti. Fram till industriella revolutionen och den mekaniska humleseparatorns uppfinning 1909 plockades humle för hand – och fortfarande därefter på små humlegårdenar. Bönderna måste dra stängerna ur marken, klippa av klängen och skilja blommor from andra växtdelar. Det var så arbetsintensivt att alla familjemedlemmar fick delta i skörd, även barn.

Humle för ölbrygd, pressad, i originalförpackning, från 1896. Tekniska museet. CC BY.

Fr.o.m. 1800-talet blev ölbryggning i Sverige mer och mer industriell och det var svårt för små, traditionella bryggerier att klara sig mot stora fabriker och tekniska innovationer. På grund av stigande efterfrågan importerades humle också från andra länder med bättre anpassade klimat för växten, till exempel Tyskland eller Tjeckien. Och under 1900-talet köpte större bryggerier och koncerner upp de flesta små bryggerier. Med industriell ölproduktion försvann också en stor del av hembryggningen tillsammans med många humlegårdar. Så blev ölbryggningen också ett mansdominerat yrke: under den tidigare hembryggningens tid var det mest kvinnorna som bryggde öl.

Mellanölet, 1965, Örebro Kuriren. Örebro läns museum. Public Domain.

Efter flera årtionden när koncerner och stora företag dominerade bryggeribranschen, så kom craft beer-rörelsen och ändrade det fr.o.m 1990-talet. Det finns såväl hembryggare som nya mikrobryggerier som koncentrera sig på smaken och hantverk – i dag är bryggeribranschen den snabbast växande branschen i Sverige. Och tillsammans med de små bryggerierna är också humle tillbaka i Sverige: Sedan 2014 finns det kommersiell humleodling igen.

Under 2019 och 2020 deltar Riksantikvarieämbetet i ett projekt kring #openGLAM: Europeana Common Culture. Projektet handlar bland annat om att höja kunskapen om öppna data, stärka samarbetet med institutioner och få nya dataleverantörer, museer med flera, till den offentliga, digitala banken K-samsök och Europeana. Syftet är att tillsammans göra det digitala kulturarvet offentligt och tillgängligt för fler – till exempel i sociala medier, blogg och många mer. Detta blogginlägg är en del av projektet.

Källor Läs mer

Europaåret på Folk och Kultur

Folk och Kultur är den nya mötesplatsen för kulturdebatt och kultur från hela landet. Evenemanget ägde rum i Eskilstuna den 7-10 februari och samlade kulturaktörer, politiker och kulturintresserade. På plats fanns bland andra Sveriges regioner, kommuner, museer, arkiv, universitet och förbund. Europaåret för kulturarv stod i fokus under konventets inledande dag då Tibor Navracsics, EU-kommissionär för utbildning, kultur, ungdom och idrott, var key-note speaker. 

Två människor som tittar in i kameran
Tibor Navracsics besökte Folk och kultur i Eskilstuna och pratade om Europaåret för kulturarv 2018. Här ses han tillsammans med samordnare Ann-Louice Dahlgren. Foto: Riksantikvarieämbetet (CC BY)

Key-note speaker under Folk och Kulturs inledande dag var Tibor Navracsics, EU-kommissionär för utbildning, kultur, ungdom och idrott. Hans föredrag tillägnades Europaåret för kulturarv 2018, EU-temaåret som han är en av initiativtagarna till. Han betonade vikten av att året vill sätta kulturarvet i fokus i hela Europa för att uppmuntra till långsiktigt samarbete inom kulturarvsområdet även långt efter 2018.

I Sverige samordnar Riksantikvarieämbetet Europaåret för kulturarv och vi fanns på plats för att möta aktörer som är intresserade av att delta. Flera av de som redan är aktiva under Europaåret fanns förstås också i Eskilstuna som till exempel Region Gävleborg. Riksantikvarieämbetet gästade regionens monter och bjöd in till en mycket välbesökt sammankomst för att informera om året. Det bjöds på Hälsingeostkaka och man kunde även pröva att besöka världsarvet Hälsingegården virtuellt. Kommissionär Navracsics besökte vårt Europaåret-evenemang och talade, tillsammans med Gävleborgs regionråd Alf Norberg och Riksantikvarieämbetets samordnare Ann-Louice Dahlgren, om vikten av arbetet på regional nivå under året och att lyfta lokala kulturarvsaktörer.

Europaårets evenemang var välbesökt, Riksantikvarieämbetets samordnare Ann-Louice Dahlgren samtalar med Magnus Hagberg, överintendent för Statens Försvarshistoriska muséer, Fredrik Linder, enhetschef Kulturdepartementet, Enheten för kulturarv och livsmiljö, och Alf Norberg, regionråd, Region Gävleborg. Foto: Region Gävleborg (CC BY)

Vill du också medverka under Europaåret för kulturarv 2018?

Arrangerar du en kulturarvskonferens eller en filmvisning i en kulturmiljö? Kanske driver du ett samarbetsprojekt om kulturarv och klimatförändringar? Eller ett projekt om kunskapsöverföring, berättande, traditioner eller musikarvet?

Europaåret för kulturarv 2018 lyfter och belyser pågående och planerade kulturarvsprojekt och evenemang i hela Europa – anmäl ert projekt eller evenemang och ta del av vad andra medlemsländer gör under året. Speciellt sätts fokus på projekt som vänder sig till barn och unga.

“Our cultural heritage is more than the memory of our past;
it is the key to our future.”
(Tibor Navracsics, EU-kommissonär för kultur, utbildning, ungdom och idrott)

Kontakt: Ann-Louice Dahlgren, samordnare