Taggad: fornsök

K-podd 56: Om fornborgar

I detta avsnitt av K-podd tar vi oss till östra Gotland och besöker ett antal olika fornborgar. Och just olika, det kan de lämningar vi kallar fornborgar verkligen vara. Arkeologen Ny Björn Gustafsson vid Riksantikvarieämbetet reder ut begreppen och berättar om platserna vi gör nedslag på.

Med oss på utflykten har vi en smartphone där vi öppnat Fornsök, den webb-baserade tjänsten som hjälper oss att hitta fornlämningar och ge oss information. Fornsök är nu utrustad med en GPS-funktion, och du hittar tjänsten här.

Programledare: Erik Larsson.

Erik Larsson och Ny Björn Gustafsson. Foto: Lars Lundqvist (CCBY)

Borgarna vi besöker i avsnittet

Torsburgen är Sveriges till ytan näst största fornborg. Den täcker en yta om cirka 1,2 kvadratkilometer. Upp till 7 meter höga murar finns kvar, främst i söder och sydväst.

Grogarnsberget finns en klint- eller höjdborg på en udde med en yttre och en inre mur. Vid grävning i den yttre muren, 1982, hittades bl.a. ben av häst och människa samt en skadad pilspets som eventuellt kan dateras till vendeltid (ca 550-750 e.Kr.).

Kräklings borg är en myrborg på en udde i en större agmyr. I vallen har människoben påträffats.

Borgar vi nämner

Borgen på Östergarnsholm är en flatmarksborg där muren som är ca 950 m i diameter utgörs av en påbyggd strandvall. Mitt i borgen finns Östergarnsholms gamla fyrplats.

Herrgårdsklint är en klint- eller höjdborg med husgrunder. Den  har delundersökts flera gånger men detta har inte lett fram till någon säker datering.

Runsa borg är en höjdborg vid Mälaren norr om Stockholm. Närmast en befäst stormannagård – en höjdbosättning – från folkvandringstid (ca 400-550 e.Kr.). Borgen har undersökts flera gånger under senare år.

Ny Björns borgtips

I avsnittet utlovar Ny Björn några tips på fornborgar att besöka runt om i Sverige. Här följer hans urval.

Skåne: Stenshuvud – höjdborg på norra delen av Stenshuvud vid skånska östkusten. I söder finns en vall av jord och sten som avgränsning. Hälleberga borg öster om Hässleholm – höjdborg söder om Almaån. Borren – fornborg på en halvö i Börringesjön öster om Svedala.

Blekinge: Silverberget – höjdborg söder om Ronneby med flera terrasser och murar.

Halland: Borgåsen – höjdborg mellan Derome och Tofta.

Småland: Vistakulle – höjdborg på östra Vätterstranden. Här finns även en husgrund.

Öland: Hässleby borg – en relativt liten, rund flatmarksborg med flera näraliggande husgrunder. Undersökningar i och i närheten har visat att den användes redan under förromersk järnålder – ca 500 f. Kr till vår tideräknings början.

Östergötland: Boberget – höjdborg på Vikbolandet. Undersöktes arkeologiskt i början av 1900-talet. Fynden visar att det är fråga om en höjdboplats från folkvandringstid – ca 400-550 e.Kr.

Västergötland: Halleberg – höjdborg som omfattar hela berget, 20 Km2 och räknas som Skandinaviens största.

Hälsingland: Vettberget – höjdborg vid Lunnsjön sydöst om Gnarp. Tydliga murar.
https://pub.raa.se/visa/objekt/lamning/443e42ed-bbb2-48ce-906c-648ce9d16c9b

Jämtland: Mjälleborgen – höjdborg på Öneberget på Frösön. Ursprungligen från romersk järnålder – ca. 300 e. Kr. – men i området finns även senare huslämningar.

Ångermanland: Rogstaklippen – höjdborg i Torsåker. Sveriges nordligaste kända fornborg. Borgen har delundersökts och av daterade kolprov att döma anlades den under folkvandringstid – ca. 400-550 e. Kr.

Mot fornborgarna!

Riksantikvarieämbetet på webben

Flickr roll upJag har nu suttit och förberett inför seminarierna på Almedalsveckan. Det ena arrangerar vi själva, det andra är en inbjudan från Finansdepartementet. Så jag tänkte försöka ge deltagarna en bild av var vi finns på nätet och vad vi håller på med.  Så här blev det:

Vi har en sändarkanal i form av vår ordinarie webbplats som man finner under domänen www.raa.se. Den är av traditionellt myndighetsslag, med ”färdig” information, paketerad av våra kommunikatörer och tjänstemän. Interaktion begränsas till epost, telefon och fax. Man kan skicka vanliga brev också, förstås.

E-tjänsterna löser var och en olika sorters behov och har därför var och en sin egen prägel. De är (naturligtvis) interaktiva och i flera fall är kartan central för sökning och presentation av söksvar. Några av våra e-tjänster är Fornsök, Kringla, Kulturmiljöbild och Bebyggelseregistret. Även bibliotekets katalogtjänst Vitalis och den elektroniska tidskriften Fornvännen har prägel av egna webbplatser.

Riksantikvarieämbetet har också ambitionen att använda webben för att öppna upp kommunikationen samt att skapa arenor för dialog och delaktighet. Det är något som diskuteras flitigt och som väcker många frågor. Myndighetens första trevande steg togs via denna blogg, K-blogg, ett slutet diskussionsforum (Kulturmiljöforum).

Kulturarvsinformation lever ju ett ganska undanskymt liv ute på den stora webben. Ett sätt att synas och möta en stor och bred publik är att använda redan befintliga, stora webbplatser. En sådan är den kommersiella fotografi-tjänsten Flickr. Där har flera stora kulturarvsinstitutioner runt om i världen, inom ramen för Flickrs The Commons, prövat att möta en ny, global publik, på deras egna villkor.  Det gjorde vi också. Några hundra bilder ur Kulturmiljöbild gav oss ett förbluffande intressant utbyte och många oväntade effekter. Positiva, kanske man ska tillägga.

Det här med att låta (kulturarvs-)information finnas på andras webbplatser är inte så tokigt. Institutioner kan nå ut med sina databaser genom att fler, kreativa aktörer kan delta och bidra med resurser. Just det är en av idéerna med samverkans inom projektet K-samsök. Där samlas flera kulturarvsinstitutioner kring bygget av en informationsinfrastruktur för musei- och kulturmiljöinformation. Det finns enkla testapplikationer här samt mer information om infrastrukturens teknik här (och utvecklingsbloggen finns här).

Det mest spännande projektet vi håller på med är annars  en nätgemenskap som bygger på medborgarnas egna kunskaper och berättelser om historia. Detta regeringsuppdrag kommer att leverera en tjänst som kommer att heta Platsr (mer om projektet här på K-bloggen). Många har velat bidra till att utveckla tjänsten och vi har därför fått stor hjälp av flera olika sorters användare. Utvecklingen pågår för fullt och efter en andra utvecklingsfas under 2010 ska den tas i full drift under hösten samma år.

Ja, så ser det ut på RAÄ:s webb, ett blogginlägg med knappt 20 länkar. Det kan ju vara ett sätt att fira detta 200:ade inlägg på K-bloggen…

>> Lars Lundqvist, jobbar med verksamhetsutveckling och webb  på Riksantikvarieämbetet.

Fornlämningar på bild


Engelska kanalen (Edefors 24:3) i Edefors socken (Boden kommun) i Norrbotten. Foto: John-Eric Gustafsson, 1992

Har du någon gång vid sökning i Fornsök velat se en bild på sökt fornlämning? Under 2008 och följande år görs en satsning för att öka antalet bilder på lämningar i FMIS (Fornminnesinformationssystem) och Kulturmiljöbild (KMB). För att öka antalet bilder på forn- och kulturlämningar i FMIS och KMB har Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen i Västra Götaland påbörjat ett samarbetsprojekt för bildregistrering.


Torsa stenar (Almesåkra 45:1) i Almesåkra (Nässjö kommun) i Småland. Foto: Foto: John-Eric Gustafsson, 1987

För närvarande finns det ca 1900 bilder på forn- och kulturlämningar registrerade i FMIS, målet med projektet är att under 2008 registrera 1000 bilder, för att sedan utöka omfattningen under 2009.

Bildmaterialet består av fotografier framförallt tagna under Fornminnesinventeringen och inom Fornvårdens verksamhet. Majoriteten av bilderna är tagna på fornlämningar, men även byggnader är representerade i materialet.

>> Urban Mattsson är arkeolog och arbetar med Fornminnesinformation och Skog och Historia