Taggad: K-podd

K-podd 50: Berättelser om Medelpads runor

K-podd firar 50! Eftersom Riksantikvarieämbetets podcast allt som oftast djupdyker i smala ämnen kunde vi inte komma på något mer passande än att ägna detta jubileum helt och hållet åt Medelpads runor och dess mysterier.

Var det Åsmund, en av de mest kända runristarna i Uppland,  som i sin ungdom på 1000-talet högg Attmarstenen i Medelpad? Är lilla Attmarstenen en Ingvarsten? Haveröstickan hittades i Medelpad och i det här avsnittet får du veta hur den sentida runraden på stickan hänger samman med de nyfunna ristningarna på Ersk Mats-gården i Hassela, på andra sidan landskapsgränsen söderut. Fynd som nu kan ge viktiga svar om något så avlägset som Kensingtonstenen som hittades i Minnesota i slutet av 1800-talet, världens kanske mest kända och omdebatterade runsten.

För expertisen i poddstudion står som så ofta tidigare Riksantikvarieämbetets runologer Magnus Källström, docent i nordiska språk och Laila Kitzler Åhfeldt, docent i arkeologi. Gå gärna tillbaka till tidigare avsnitt och lyssna på när Laila och Magnus går igenom runinskrifter, landskap för landskap. Och de har många kvar att djupdyka i, så se fram emot fler!

Här på kartan ser du de platser som nämns i avsnittet. 

K-podd 48: Ottilia Adelborg – den svenska bilderbokens skapare

När mångkonstnären Ottilia Adelborg kom till Gagnef, i Dalarna, vid förra sekelskiftet blev hon betagen av trakten och människorna. ”Det var helt naivt och full sagostil på allt” skrev hon i sin dagbok. Ottilia Adelborg blev sedan orten trogen resten av livet. 115 år senare gästar K-podd Gagnef och Ottilia Adelborg-museet för att få en glimt av Ottilias gärning.   

Ottilia Adelborg (1855-1936) har beskrivits som den svenska bilderbokens skapare och ibland även som den första serietecknaren. Hon skrev, illustrerade, målade och skapade mönster. Med böcker som Barnens julbok och Prinsarnes blomsteralfabet revolutionerade hon barnboken, genom att leda den bort från straff och sensmoral och mot en lekfullhet med större barnperspektiv. Innan hon påbörjade sin gärning i Gagnef var hon välkänd i Stockholm och umgicks i konstnärs- och författarkretsar. Hon stod nära Hilma af Klint och kom att inspirera den yngre väninnan Elsa Beskow. Hon var också en del av den organiserade kvinnorörelsen som kämpade för rätten till yrke, utbildning och rösträtt på samma villkor som männen.

I Gagnef tog Ottilia Adelborgs folklivsintresse fart. Med inspiration från Artur Hazelius och Skansen samlade hon in hus, dräkter, handarbeten och historier från trakten. Hon startade också en knypplingsskola. Idag finns Minnesstugan med över 20 byggnader bevarade, den äldsta från 1500-talet. Utan henne hade inte en så stor del av den lokala historien funnits dokumenterad.

I podden samtalar vi med 2018 års mottagare av Riksantikvarieämbetets förtjänstmedalj Lena Nordesjö, ordförande i stiftelsen Gagnefs minnesstuga, och Ottilia Adelborg-fantasten Håkan Spännar. Båda arbetar för att kunskapen om Ottilia Adelborgs minne och gärning ska spridas.

Lena Nordesjö tog oss även med till Gagnefs minnesstuga, en plats på en höjd över Österdalälven som Ottilia Adelborg och hennes väninnor lät uppföra som ett minne av den bygd hon kom att förälska sig i. Besöket blev till en liten film.

Ottilia Adelborgs dagbok går att läsa på: www.facebook.com/ottiliaadelborg/

Ottilia Adelborg-museet hittar du här:  ottiliaadelborgmuseet.se/

Mer om Gagnefs minnesstuga hittar du här: gagnefsminnesstuga.wordpress.com/

Vill du nominera någon till Riksantikvarieämbetets förtjänstmedalj 2019 kan du skicka e-post med förslag och motivering till maria.sawano@raa.se

K-podd 47: Plundrade kulturföremål på den svenska marknaden?

Hur ser det egentligen ut på den svenska marknaden när det gäller kulturföremål från krigs- och konfliktzoner? Går det att vara säker på att mynten du ropar in på nätauktionen inte grävdes upp häromåret och kanske rentav bidragit till att finansiera terrorism? Och varifrån kommer egentligen alla dessa så kallade ”vikingaföremål”?

I K-podd avsnitt 47 träffar vi juristen och konstvetaren Frida Larsdotter Lundgren och arkeologiska fyndspecialisten Ny Björn Gustafsson för ett samtal om hur ren den öppna svenska marknaden för kulturföremål egentligen är.

Frida Larsdotter Lundgren är huvudförfattare till den rykande färska rapporten ”Svensk marknad för kulturföremål från krigs- och konfliktzoner: En riskanalys” som släpps av polisens artskydds- och kulturarvsskyddsgrupp i samarbete med Brottsförebyggande rådet. I rapporten har hon undersökt hur omfattande den svenska marknaden är för riskföremål från fem utpekade länder. Bakgrunden till rapporten, som finansierats av Riksantikvarieämbetets FoU-medel är att FN pekat ut rovplundringen av kulturföremål som en delfinansieringskälla till terrorism.

Ny Björn Gustafsson är medarbetare på Riksantikvarieämbetet och har lång erfarenhet av att följa handeln med föremål med ursprung i Nordeuropa. Just nu arbetar han bland annat med att förbereda evenemangen Arkeologidagen och Kulturarvsdagen i augusti/september.

Läs nyheten om rapportsläppet på Polisens webbplats
Ladda hem rapporten direkt.

K-podd 40: Om den urtida insekten som blev ett modernt skadedjur

”Den långsprötade silverfisken erövrar Sverige”

”Den långsprötade silverfisken hotar böcker och konst”

”Hjälp! Ny stor silverfisk sprider sig i svenska hem”


Så har rubriker i svenska medier sett ut under de senaste åren. Men vad är det egentligen för slags skadedjur vi har att göra med? Varför tycks den långsprötade silverfisken leva och frodas särskilt väl i nybyggda hus och gamla arkiv?

I K-podd avsnitt 40 reder vi ut det och mycket annat tillsammans med några som har haft anledning att verkligen sätta sig in i ämnet. Hos programledaren Emil Schön finns Scarlett Szpryngiel som skrivit en genomgripande rapport i ämnet, tillsammans med Riksarkivets Johanna Fries-Markiewicz och Lisa Nilsen som driver egna företaget Lisa Nilsen Kulturvård.

Som vanligt hittar du även det här och fler avsnitt av K-podd i de flesta podcast-appar.

K-podd 37: Om världsarvet Grimeton – på plats i storradiostationen

K-podd har begett sig till Halland och Grimeton Radiostation. Industriminnet som blev utsett till världsarv av UNESCO 2004 har världens sista fungerande långvågssändare och en spännande 1900-talshistoria att berätta.

Den 1 december 1924 gick storradiostationen i Grimeton, med sina två långvågssändare, i trafik. Syftet var främst att ha en trådlös förbindelse med USA, och omgående kom 95% av all telegramtrafik från Sverige över Atlanten att gå via Grimeton. Camilla Lugnet, vd för Stiftelsen Världsarvet Grimeton, och Hans Bergfast, länsantikvarie i Hallands län, berättar i avsnittet om stationens händelserika historia, vad det innebär att förvalta och utveckla ett världsarv, och mycket annat. Samtalsledare i det gamla transformatorrummet på Grimeton är Emil Schön.

K-podd 36: Om runor på Öland

Runologerna Laila Kitzler Åhfeldt och Magnus Källström är tillbaka i K-podd igen! Vi fortsätter vår serie-i-serien där vi tittar på svenska runor, landskap för landskap. Den här gången tar vi oss över till Öland.

Vad har de öländska runorna gemensamt med de på ”systeröarna” Bornholm och Gotland? Vad är det som gör att Laila pratar om ”Sveriges gosigaste runsten”? Det är ett par av frågorna som vi tar upp i avsnittet. Dessutom uppehåller vi oss i orten som till och med heter Runsten. Samtalsledare är Emil Schön.

Blogginläggen som Magnus refererar till kan du läsa här.

K-podd 35: ”Oppfinnarpodden” − om Riksantikvarieämbetets utställningsverkstad

Ett av Riksantikvarieämbetets senaste tillskott som vi är mycket stolta över är utställningsverkstaden. I K-podd avsnitt 35 tar vi oss ett gott snack med myndighetens egna ”Uppfinnar-Jockar” (ja, de gick själva med på att den benämningen stämmer rätt bra), Jesper Cederlund, Oscar Engberg och Gustav Löfgren.

 

Vi pratar om att testa den absolut senaste tekniken, utfasning av halogenlampor, att göra arkiv med komplicerad sökbarhet tillgängliga för förskolebarn, misstaget ”teknik för teknikens skull” och mycket annat. Dessutom blir det som alltid historieältande, som den här gången rör sig från gamla mopeder till Palmemordet. Samtalsledare är Erik Larsson.

Riksantikvarieämbetets utställningsverkstad är en resurs för ideella och offentligt finansierade museer och kulturarvsaktörer. Mer om hur de arbetar och hur du och din verksamhet kan ta hjälp av utställningsverkstaden hittar du här.

K-podd 34: Om runor i Västergötland

Från Sparlösa till Grolanda – i avsnitt 34 ger vi oss helt och hållet hän åt Västergötlands runor! Hör Riksantikvarieämbetets runologer Laila Kitzler Åhfeldt och Magnus Källström berätta om favoritrunor, plötsliga upptäckter,  runstensmysterier och mycket annat.

Hur gick det till när en doktorand lyckades tyda en ”omöjlig” runskrift så sent som i höstas? Vad hittade Magnus i fönsternischen i S:t Olofs kyrka? Det är ett par av frågorna vi får svar på. Laila och Magnus ger även tips på intressanta platser att besöka i ett runologiskt fascinerande landskap.

Karta över de platser som Laila och Magnus nämner i poddavsnittet om runor i Västergötland.

Magnus Källströms text som han tar upp i avsnittet, ”Ett livsverk på halvtid” om den svenska medeltidsrunologins grundare Elisabeth Svärdström, hittar du här.