Taggad: Kringla

Tre nya partners och över 58 000 nya objekt i K-samsök

Flygplan, glas och lokalhistoria – vad har de gemensamt? Jo, det är ämnen som K-samsöks tre nya partners är specialister på. Vi välkomnar Arlanda flygsamlingar, Kulturparken Småland och Trelleborgs museum till K-samsök och nätverket som nu består av över 75 kulturarvsinstitutioner runt om i Sverige.

Flygplan, Kevin Chang, CC BY-SA

En fantastik fin liten samling av äldre flygplan och andra fordon knutna till flygplatser från Arlanda Flygsamlingar finns nu tillgängliga via K-samsök. För den flyghistoriskt intresserade finns detaljrika beskrivningar om både modeller och vad fordonen varit med om under sin brukningstid.

Bacchusskålen, Jörgen Ludwigsson, CC BY

Förhistoriska föremål, blyertsskisser och fantastiskt konstglas! Bland de över 51 000 objekten från Kulturparken Småland kan du hitta det mesta som ett länsmuseum arbetar kring. Men eftersom just detta museum specialiserat sig på glas, finns det här en guldgruva av kristall att djupdyka i.

Stadsparken omkring 1910, Public Domain

Från Trelleborgs museum kan du hitta nästan 7000 fotografier från staden och dess omgivningar. Gatumiljöer, industrier och byggnader, men framför allt de människor som levde och verkade här.

Vad är K-samsök?

K-samsök är ett verktyg för kulturarvsinstitutioner och organisationer som vill tillgängliggöra sin data för en bredare publik. Det fungerar som en kopplingsdosa mellan institutionernas databaser och de aktörer som vill använda informationen i egna tillämpningar, t.ex. på webbplatser eller i mobila tjänster. Informationen skördas upp till K-samsök och sparas ner i ett index. Via ett öppet API (Application Programming Interface) kan utvecklare bygga e-tjänster mot olika målgrupper. All data som levereras till K-samsök kan du hitta via söktjänsten Kringla.

Leverera till K-samsök

Att leverera till K-samsök är enkelt. Om ni idag använder Carlotta, Primus eller Sofie 8 så kontaktar ni er systemleverantör för att komma igång. Om ni använder ett annat system behöver en lokal teknisk port byggas.

Genom K-samsök vill vi att det ska bli enklare för fler att få tillgång till och dra nytta av den kulturarvsinformation som finns samlad i databaser runt om i Sverige! Läs mer på raa.se/ksamsok.

Nytt år och nya K-samsökspartners!

Vi är så glada över att börja 2020 och det nya decenniet med att välkomna hela fyra nya partnerns till K-samsök. Tack vare Bild Linköping, Grenna museum, Hemslöjden och Köpings museum har över 43 000 nya objekt gjorts tillgängliga till en bred publik.

Över 13 000 objekt från samhällsmiljöer och människor i Linköping från Bild Linköping kan du nu titta på i Kringla. Ögonblicksbilder från högtider och bemärkelsedagar, men också vardagsmiljöer med människor och arkitektur.

Tre kvinnor sitter och huk och spänner långbågar.
Kvinnliga bågskyttar på Folkungavallen. Bild Linköping, Public Domain

De 7000 objekten från Grenna museum – Andréexpeditionen Polarcenter visar allt från vardagslivet i Gränna med omnejd till ett stort antal kabinettsfotografier. Och givetvis finns en skatt av bilder från Salomon August Andrées liv och äventyr.

Två människor framför en luftballong som ligger på sidan i snö.
Örnen har landat. K Fraenkel till vänster och S A Andrée till höger. Retuscherad version av gm.II-24. Grenna museum, Public Domain

Från Hemslöjden, Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, kan du botanisera i en otrolig textil handarbetsskatt. Det finns material från Zickermans studiesamling som består av 12 000 delvis handkolorerade bilder som visar allmogetextil samt vävprover och ett stort antal halskläden i svartstick, så kallade tupphalskläden.

Broderad kudde i klara färger.
Kudde med fritt broderi. Hemslöjden. CC BY Zickerman, Lilli

Över 7000 objekt, varav två tredjedelar med fotografier, delar nu Köpings museum med oss alla via K-samsök. Du kan här hitta fotografier från miljöer i Köping och Västmanland, men också många porträtt samt arkeologiska föremål.

Nedbrunna hus i en stadsmiljö med en kyrka synlig i horisonten.
Foto från gamla Västra Långgatan efter en lokal brand 6 juli 1886. Köpings museum, Public Domain

Vad är K-samsök?

K-samsök är ett verktyg för kulturarvsinstitutioner och organisationer som vill tillgängliggöra sin data för en bredare publik. Det fungerar som en kopplingsdosa mellan institutionernas databaser och de aktörer som vill använda informationen i egna tillämpningar, t.ex. på webbplatser eller i mobila tjänster. Informationen skördas upp till K-samsök och sparas ner i ett index. Via ett öppet API (Application Programming Interface) kan utvecklare bygga e-tjänster mot olika målgrupper. All data som levereras till K-samsök kan du hitta via söktjänsten Kringla.

Leverera till K-samsök

Att leverera till K-samsök är enkelt. Om ni idag använder Carlotta, Primus eller Sofie 8 så kontaktar ni er systemleverantör för att komma igång. Om ni använder ett annat system behöver en lokal teknisk port byggas.

Genom K-samsök vill vi att det ska bli enklare för fler att få tillgång till och dra nytta av den kulturarvsinformation som finns samlad i databaser runt om i Sverige! Läs mer på raa.se/ksamsok.

K-samsök växer! Välkomna Västergötlands museum och Västmanlands läns museum

Ett sällskap sitter under ett träd bredvid en gärdesgård.
Picknick i det gröna. Foto: Bertil Malm, Västergötlands museum. Public Domain.

Under sommaren har ytterligare två av landets länsmuseer anslutit sig till K-samsök. Det är Västergötlands museum och Västmanlands läns museum som nu tillgängliggör sina data genom att vara K-samsökspartners.

Västergötlands museum har nu över 111 000 digitala objekt sökbara via K-samsök. Allt från gamla fotografier, grupporträtt till föremål ur samlingarna. Över 55 % av fotografierna har utslocknad upphovsrätt och kan användas helt fritt.

Två män i ett sovrum, vara en sitter i sängen med en träratt i händerna.
Nils Malm och Bertil Malm. Foto: Bertil Malm, Västergötlands museum. Public Domain.

Från Västmanlands läns museum kan man nu hitta 9874 kulturarvsobjekt, varav nästan alla har en digital bild. Majoriteten av objekten är öppet licensierade och hela 84 % av fotografierna kan användas helt fritt då dessa är så pass gamla så upphovsrätten har gått ut (Public Domain). Textilprover, arkeologiska föremål och äldre kabinettfoton är bara några exempel på vad man kan hitta från dem.

Ett sällskap runt ett bord där en stort bakverk och kaffekoppar är framdukade.
Badelunda socken,, ålderdomshemmet. 1930-1940-tal. Västmanlands läns museum. Public Domain.

För att titta på det fantastiska materialet, som nu når än fler användare, rekommenderas ett besök i Riksantikvarieämbetets söktjänst Kringla. Inom kort kommer dessa museers material även att vara tillgängligt via Europeana, den europeiska infrastrukturen för digitala kulturarvsdata.

Vad är K-samsök?
K-samsök fungerar som en kopplingsdosa mellan olika kulturarvsinstitutioners databaser och de aktörer som vill använda informationen i egna tillämpningar, t ex på webbplatser eller i mobila lösningar. Informationen skördas upp till K-samsök och via ett öppet gränssnitt för utvecklare kan e-tjänster mot olika målgrupper byggas. All data som levereras till K-samsök kan du hitta via söktjänsten Kringla.

Leverera till K-samsök
Att leverera till K-samsök är enkelt. Om ni idag använder Carlotta, Primus eller Sofie 8 så kontaktar ni er systemleverantör för att komma igång. Om ni använder ett annat system kan man skapa en lokal port för att data ska kunna skördas.

Genom K-samsök vill vi att det ska bli enklare för fler att få tillgång till och dra nytta av den kulturarvsinformation som finns samlad i databaser runt om i Sverige! Läs mer på raa.se/ksamsok.

Hur kan man få översikt över en samling med över sju millioner poster?

Vi fortsätter vår serie om att göra kulturarvssamlingar sökbara ”utforskningsbara” online. I detta det näst sista inlägget presenterar vi en prototyp som är ett försök att göra riktigt omfattande kulturarvsdatabaser ”greppbara”.

Hur kan man göra det enkelt för någon att förstå vad som finns i en riktigt stor databas? Man kan skriva: ”Databasen omfattar ca 7 millioner poster” och därefter hänvisa användaren till en sökruta. Men kan vi verkligen inte erbjuda något bättre än så? I vårt första blogginlägg om generösa användargränssnitt redovisade vi de designprinciper som ger vägledning:
– Show first, don’t ask (provide rich overviews without search)
– Provide samples and clues (using collection content)
– Show relationships (between collection features)
– Provide rich primary content (deliver on the promise)

Med utgångspunkt i den första principen valde vi att utveckla en prototyp som försöker ge just en översikt över en väldigt stor databas med kulturarvsinformation. De andra prototyperna vi utvecklade var ju alla baserade på mindre urval av innehåll. Vi tog därför som utgångspunkt K-samsök som är en samling av kulturarvssamlingar. Totalt innehåller K-samsöks databas fler än sju millioner poster! Den officiella söktjänst som finns för K-samsök är Kringla. Dess landningssida, med de sex ”boxarna” som visar olika typer av objekt och hur många de är ger faktiskt en viss översikt och gör det med innehåll taget från samlingen, men därefter är det sökrutan som gäller.

Vi valde därför för att gå en mer abstrakt väg med fokus på informationsvisualisering som går bortom en grundläggande indelning i objekttyper och antal. Prototypen vi utvecklade ska ses som ett möjligt komplement till (en ny version av) Kringla, inte alls som en ersättning. För att spara oss tid och pengar utgick vi från en design (länk till pre-print version av en artikel om designarbetet) och källkod som Potsdam Urban Complexity Lab gjort för Deutsche Digitale Bibliothek. Det finns ingen anledning att återuppfinna hjulet och Deutsche Digitale Bibliothek försökte tackla precis samma problem som vi: hur kunna ge översikt och insikt i en samling som är så stor?

The landing page for the Kringla Visualized prototype
Kringla Visualiserats landningssida, svensk version.

Vi behövde givetvis göra vissa anpassningar av källkoden men det gick ändå ganska raskt att utveckla vår prototyp ”Kringla Visualiserat/Visualized”. Prototypen ger användaren en översikt över innehållet i K-samsök baserat på tid, nyckelord och platsnamn (i vårt fall landskap). De visualiserade översikterna är interaktiva och länkade till den vanliga versionen av Kringla när användaren vill klicka igenom för att se detaljer om ett eller flera enskilda objekt.

The timeline of Kringla Visualized where the time-selection matches the Nordic Iron Age, 500BC-1050AD
Den interaktiva tidslinjen med ett tidsurval som motsvarar svensk järnålder. Notera att ordmolnen under tidslinjen uppdateras baserat på tidsurvalet. Järn förefaller förvisso vara populärt på järnåldern.

Tidslinjen visade sig också vara till nytta för att upptäcka datakvalitetsproblem! Om man ska tro tidslinjen så finns det flera fotografier i K-samsök utförda innan fotografi uppfanns. En närmare titt visar att det förstås inte är frågan om vare sig tidsresenärer eller att fotografikonsten faktiskt uppfanns av en anonym nordisk bronsåldersbo. Det är givetvis felaktiga metadata som spökar! Ibland enkla misstag men ofta att datumet för fotografiet och dateringen av fotografiets motiv blandats samman.

Timeline showing a number of photographs taken long before photography was invented. Metadata errors are the cause.
Felaktiga metadata eller tidsresenärer?

En annan vy som finns tillgänglig i prototypen är en översikt över antalet poster av en viss objekttyp (Kulturlämning, Byggnad, Fotografi, Föremål, Konstverk, etc.) som det finns i K-samsök för varje landskap. Den här typen av översikter vet vi att många forskare och handläggare är intresserade av att ha tillgång till.

Charts visualising the number of objects of a specific type per Swedish province.
Visualisering av antal objekt av varje typ per landskap.

Det man ska vara medveten om när man visualisera statistik på detta viset är förstås att uppmuntra användarna till källkritik. Det finns många aspekter man behöver väga in när man tolkar statistiken, t.ex. vilka landskaps kulturarv är mest befolkade? Eller har ar flest starka kulturarvsinstitutioner?

Den här vyn, om man går vidare och utvecklar prototypen till fullödig produkt, skulle kunna utvidgas till att låta användaren välja andra geografiska indelningar (Län, Kommun, Socken) men också välja att se statistik på finare klassificeringar under objekttyperna. Exempel på detta skulle kunna vara olika byggnadstyper (Slott, Koja, Torp, Stadshus, etc.), olika fornlämningstyper (Runsten, Hög, Boplats, etc.), olika föremålstyper (fibula, brakteat, flintyxa, etc.), eller olika konstverksformer (målning, skulptur, vävnad, etc.). En annan möjlighet vore att välja arkeologisk periodindelning, århundraden eller årtionden som en dimension att segmentera graferna.

Testa gärna Kringla Visualiserat själva! Och om ni har feedback och synpunkter så är dessa mycket välkomna. Maila dem gärna då till ksamsok@raa.se.

Källkoden till Kringla Visualiserad/Kringla Visualized är tillgänglig och öppet licensierad.

Att söka bland kulturarv

Webbplatsen Kringla är ett gränssnitt mot K-samsök, en samsökningstjänst för kulturarv där du kan söka i samlingar hos mer än sextio svenska museer, arkiv och register. Under 2018 besöktes Kringla 256 010 gånger (i genomsnitt gjordes 701 besök per dag).  En stor del av besökarna hittade något av alla sju miljoner kulturarvsobjekt via Google och klickade sig sedan inte vidare på Kringla, men det var också många besökare som sökte i innehållet efter sådant de var intresserade av. Vad kan vi utläsa av webbstatistiken att användarna var intresserade av att hitta?

Skärmdump av Kringla

På Kringla finns det flera olika sätt att söka i samlingarna:

  • Fritextsökfältet högst upp där användaren kan skriva in egna sökord eller bara trycka på ”Sök” för att få upp alla objekt
  • Kartsökning (finns länkad under fritextfältet)
  • Detaljerad sökning med olika fasta fält (finns länkad under fritextfältet)
  • Fasta sökingångar på startsidan (kategorierna Föremål, Fotografier osv)

Utöver de olika sökvägarna kan användaren också filtrera sökresultatet på olika sätt på sökresultatsidan. Olika söksätt går förstås att kombinera, till exempel genom att fritextsöka och sedan avgränsa sökresultatet genom att trycka på de givna kategorierna på sökresultatsidan.

Fritextsökningar

Nästan 37 000 olika sökord användes under 2018 – det inkluderar dock olika kombinationer av söktermer samt stor/liten bokstav, till exempel räknas ”Malmö”, ”malmö” och ”malmö chokladfabrik” som tre olika söktermer, så i praktiken handlar det om färre ord.

De 50 vanligaste sökorden består framför allt av platsnamn och namn på ting eller företeelser, fördelat på ungefär hälften platsnamn och hälften övriga substantiv. Enstaka personnamn och företagsnamn förekommer också. Platsnamnen är till stor del småorter i Sverige (Matfors, Malung m fl), men även Grekland finns med bland de vanligaste söktermerna. Tingen som finns bland sökorden är blandade, allt från järnväg till ljusstöpningsform.

De tio vanligaste söktermerna 2018, återgivna som de skrevs in i sökfältet:

  1. same
  2. malmberget
  3. Nätra
  4. Malmö
  5. Carl Larsson
  6. streiff
  7. björkvril
  8. bommars
  9. Hablingbo Burge
  10. ankarede

Flera av dessa sökord fanns även med på topplistan 2017.

Kategori-sökningar

De övriga sätten att söka på har att göra med kategorier och andra fasta avgränsningar, till exempel vilken typ av objekt (byggnad, fotografi osv) det handlar om eller vilken minnesinstitution som ansvarar för objektet. Användningen av dessa kategorier är svår att överblicka, men hur många gånger sökresultat som använder en viss filtrering har visats kan ge en fingervisning om hur de används. Antalet sidvisningar är antalet gånger sidor har laddats och säger inget om hur många användare det rör sig om eller hur många söktermer som har kombinerats i samma sökning. Siffrorna säger alltså mer om förhållandet mellan olika typer av kategoriseringar än om hur många sökningar som görs.

Diagrammet nedan visar antalet visningar av sökresultatsidor som använder någon av de fasta kategorier i K-samsök som finns som sök- eller filtreringsmöjlighet i Kringla. Kategorier som har med geografi att göra har här slagits ihop till ”Geografisk avgränsning”, tidskategorier är sammanslagna till ”Avgränsning i tid” och ”Övrig metadata” omfattar sökfält/filtreringar som har använts väldigt lite under året (till exempel ID-nummer).

Stapeldiagram: Antalet sidvisningar för olika sökavgränsningar i Kringla 2018. Typ av objekt är klart vanligast, därefter följer Geografisk avgränsning, Förvaltande organisation, Avgränsning i tid, Rättigheter för innehållet, Ämne samt Övrig metadata.

Typ av objekt (fotografier, föremål, kulturlämningar osv) är den klart vanligaste avgränsningen i sökresultaten. Det är en väl synlig kategori på Kringla: flera av objektstyperna finns som fasta sökingångar på startsidan, det är också den kategori som ligger högst upp bland filtreringsalternativen på sökresultatsidan och den finns dessutom med under detaljerat sök. Även med det i åtanke är det stor skillnad mellan hur ofta typ av objekt används som avgränsning jämfört med övriga kategorier. Den typ av avgränsning som används näst mest – den geografiska som utgörs av flera olika fält och kategorier (inklusive kartsök) – når inte ens upp till en fjärdedel av sidvisningarna för objektstyperna.

Det är också klart vanligare att avgränsa söket geografiskt än att göra tidsavgränsningar. Här verkar det vara vanligare att filtrera sökresultatet enligt landskap än att använda kartsökningen, men landskaps-kategorin är troligen också mer synlig för de flesta användare än vad kartsöksmöjligheten är. Även bland fritextsökningarna är platser vanliga, se ovan.

”Rättigheter för innehållet” har att göra med hur bilder och annan media får användas, och eftersom fria licenser (Public Domain Mark, CC BY) är vanligast bland de sökresultaten rör det sig sannolikt ofta om besökare som vill hitta bilder de kan använda sig av.

I stapeln ”Typ av objekt” gömmer sig så klart många olika objektstyper eftersom innehållet i K-samsök är väldigt varierat. Men det är tydligt att sökningar bland fotografier är klart mest populärt, medan vissa typer av objekt knappt aktivt sökts fram alls:

Stapeldiagram: Antal sidvisningar för sökresultat för olika typer av objekt. Fotografier har den högsta stapeln. Kategorierna Föremål, Byggnad, Kulturlämning, Dokument, Person, Karta, Konstverk, Ritning, Bok, Kulturmiljö och Film/Video följer i en snabbt fallande mängd. Övriga objekttyper i Kringla används väldigt lite i sökningar.

Antalet sidvisningar för sökresultat som är avgränsade till fotografier utgör faktiskt en åttondel av alla sidvisningar på Kringla 2018! I jämförelse med övriga typer av kategorier har dock även objektstyperna Föremål, Byggnad och Kulturlämning relativt stor användning.

Sökstatistiken speglar inte riktigt fördelningen av innehållet i K-samsök/Kringla — den största kategorin där är föremål (3 miljoner objekt i skrivande stund), följt av fotografier (2 miljoner objekt), kulturlämningar (1 miljoner objekt) och dokument (500 000 objekt).

Sammanfattningsvis

En stor del av sökningarna i Kringla handlar om bilder eller om objekt kopplade till en viss geografisk plats — säkert ofta i kombination. Det finns också tydligt både användare som söker efter något specifikt (till exempel ”dosspänne”) och användare som hellre vill se allt som finns inom en viss kategori (till exempel alla objekt som har med Anundsjö att göra). Bland sju miljoner objekt från över sextio olika källor finns goda möjligheter att hitta det man söker, men också en stor utmaning i att hitta rätt i ett innehåll som har så skiftande karaktär.

Länkrika objekt i K-Samsök

Bilden http://kulturarvsdata.se/shm/media/html/14378
Ulf Bruxe SHM

Inom öppna-länkade-data–kretsar pratar man ofta om att det är länkarna mellan digitala objekt som ger värde, snarare än objekten i sig. Länkar sätter ett objekt i sitt sammanhang genom att beskriva hur det relaterar till andra objekt och begrepp. Länkar pekar åt andra ställen som beskriver objektet, och upplyser om andra kopplingar, resurser, och tankebanor. Har man någon gång snabbt slagit upp något på Wikipedia, bara för att inse några timmar senare att man har ägnat halva kvällen åt att följa intressanta länkar från sida till sida tills man hamnat på någon skum artikel som knappast har någonting med det man ville ursprungligen kolla upp att göra… då förstår man väl länkarnas kraft!

K-samsöksplattformen existerar för att förvalta, beskriva, och tillgängliggöra semantiska länkar mellan olika digitala objekt från fler än fyrtio olika minnesinstitutioner. Antalet länkar mellan objekt i K-samsök varierar ganska mycket. Vissa objekt i K-samsöks index har knappast några länkar alls, medan andra sitter mitt i ett rikt nätverk av länkar till hundratals – eller ibland tusentals – andra objekt. Men vilka objekt har flest länkar?

Det är tyvärr inte en enkel fråga att besvara med K-samsöks API:er (K-samsök, UGC-hubben) som inte riktigt stödjer sådana frågeställningar. Men det är en förhållandevis enkel fråga för SPARQL, frågespråket på den semantiska webben och RDF-resurser. Som tur är har vi kvar en triplestore databasserver från förra årets ArkHack i Umeå, som har ett SPARQL gränssnitt och innehåller en delmängd av K-samsöks data från Göteborgs stadsmuseum, Helsingborgs museer, Riksantikvarieämbetet, Svenskt hällristnings forsknings arkiv, Statens historiska museum, och delar av K-samsöks UGC-hubb. Trots att det bara är ett urval ur K-samsöks index, och att datan är snart ett år gammal, så borde detta ändå kunna ge en grov uppskattning om antalet länkar.

Tyvärr – igen – har maskinen med triplestoredatabasen ganska dålig prestanda nuförtiden (den skapades ju bara för ett tillfälligt hack) och klarade inte av att räkna ihop samtliga länkar för alla objekt. Det gick däremot att begränsa frågeställningen något och fråga om vilka objekt som har flest av en specifik sorts länk. I det här fallet valde jag avbildningar – vilka K-samsöksobjekt har flest bilder på sig? Enligt servern är K-samsöks fem-i-topp objekt med flest bilder:

  1. Ållebergskragen, med 160 bilder.
  2. Engelbrektskyrkan, med 136 bilder.
  3. Gamla Uppsala, med 128 bilder.
  4. Mönehalskragen, med 126 bilder.
  5. Ulrika Eleonora Kyrka, med 117 bilder.

Fint!

Men frågan om K-samsöks länkrikaste objekt behöver kanske ändå inte förbli obesvarad. För det finns nämligen ett litet antal kända objekt som har många gånger fler kopplingar till andra objekt än bara några hundra bilder. Sådana objekt har såpass många länkar att det inte går att visa samtliga på Kringla för att sidan skulle ta för lång att ladda. Ett sådant exempel är fornlämningen Bystan, Birka (Adelsö 119:1) som undersöktes 1990–1995 och har länkar till sina alla 106.786 fynd! Bara 89 visas i Kringla, men användare av K-samsöks API kan få ut en fullkomlig lista. Det kanske slår rekordet för K-samsöks länkrikaste objekt!

Ni kan bidra till att öka antalet länkar i K-samsök ni med, och därmed kvalitetshöja datan genom att lägga till länkar i vår UGC-hubb. Det är bara att logga in på Kringla.nu och skapa nya länkar mellan objekt, både inom K-samsök och på Wikipedia, Wikimedia, Libris, Platsr, samt Europeana!

Tankar kring användargenererat innehåll


Av: opensurceway (CC-by-sa)

Allt eftersom de digitala informationsmassorna växer och växer, blir det också svårare för oss att hantera dem. Även om vi på Riksantikvarieämbetet har flera personer som enbart arbetar med att handlägga innehållet i våra databaser, och att förbättra informationen i dem, så är det en nästan oöverstiglig uppgift att ha kontroll över de hundratusentals objekt som huserar i systemen.

En metod för att förbättra databasernas innehåll, och som blir allt vanligare på nätet, är så kallad crowdsourcing, det vill säga att man tar allmänheten till hjälp för att till exempel rätta fel, tagga, annotera eller påpeka brister i innehållet på nätet. Den enorma mängden information som finns i Wikipedia är kanske det mest kända exemplet på den här typen av användargenererat innehåll, och på den höga kvalitet ett material kan få när många skapar, snarare än en enskild person.

På Riksantikvarieämbetet har vi diskuterat möjligheterna att använda allmänhetens engagemang för att på olika sätt förbättra innehållet i våra egna databaser, men kanske också andra aktörers innehåll via K-samsök. Vi föreställer oss att användare ska kunna tagga bilder och objekt med beskrivande ord, att de ska kunna sätta länkar mellan olika objekt och att de till och med skulle kunna kommentera ett objekt som de anser är felbeskrivet, eller bara intressant i allmänhet. För detta ändamål utvecklar vi just nu en prototyp för att arbeta med användare genom tjänsten Kringla. Som planen ser ut just nu ska användare kunna skaffa ett användar-ID, logga in, och förfina vårt innehåll på ovanstående vis. Den här typen av innehåll kallas för UGC – User Generated Content – Användargenererat innehåll, och initialt kommer dessa ”taggar” och länkar att lagras in i en databas som Riksantikvarieämbetet har satt upp.

För de museer, eller andra informationsleverantörer som är intresserade av att låta sitt material förbättras av allmänheten, så tar vi gärna emot förslag på hur de vill göra detta. Till exempel ser vi över möjligheterna att addera UGC från sin egen söksajt, till RAÄs UGC-databas, direkt via öppna APIer. Under sommaren och hösten kommer vi att utveckla en prototyp så att vi kan demonstrera funktionen i Kringla. Det ska kanske tilläggas att de verkligt intressanta länkarna ofta finns mellan objekt från olika institutioner, och det är kanske värt att ta en extra ansträngning för att få till kopplingarna mellan till exempel en kamera på Tekniska museet, en fotograf (som ägde kameran) på Wikipedia, och en fornlämning i Fornsök (Riksantikvarieämbetet) som blev fotograferad med kameran, och förstås själva bilden som togs…

>>Henrik Summanen jobbar med verksamhetsutveckling på Riksantikvarieämbetet

Platsr på turné

Pojke som håller en skylt med texten "Go on creating"
Foto: fotologic (CC-by)

I slutet av maj var några av oss som jobbar med K-samsök, Kringla och Platsr ute på en turné i västra och södra Sverige. Vi besökte Stadsmuseet i Göteborg, Kulturen i Lund och Regionmuseet i Kristianstad. Vi ville presentera våra webbtjänster men framförallt utbyta tankar och diskutera kring utvecklingsfrågor gällande kulturarvsinformation, publik kommunikation och webb med personer som bland annat jobbar på minnesinstitutioner som museer och arkiv. Läs mer om turnén här.

För Platsrs del var mottagandet positivt och många av seminariedeltagarna kände spontant att de kunde tänka sig att använda Platsr som plattform för egenledda projekt och att de fann ett stort intresse och användarmöjlighet i Platsr som community. Vi var också noga med att framhålla att Platsr är tänkt som en community med personligt fokus med personliga berättelser knutna till en plats, och inte en sändarkanal för museer och andra institutioner.

Vi lyckades också hinna med ett användartest i Riksantikvarieämbetets lokaler i Visby i samband med en presentation av Platsr i slutet av samma vecka. Två representanter från Gotlands folkhögskola var här och fick en genomgång av Platsr samt testade den (nästan) färdigbyggda arkivsökskopplingen. De fick pröva att exportera ett arkivföremål från Kringla direkt till Platsr. Det funkade bra!

Maria Logothetis jobbar med Platsr på Riksantikvarieämbetet.

Vi testar Platsr!

Brunnslock med texten Test Well på
Foto: cobalt123 (CC-by-nc-sa)

Utvecklingsfasen för Platsr är inne på sin andra vecka och vi har börjat köra igång användartester igen. I fredags provade vi bland annat hur Platsrs koppling till arkivsök upplevdes, via två olika modeller. Den ena varianten filtrerar sökningen i Kringla, det vill säga du lämnar Platsrs sajt och söker i Kringla. Den andra varianten visar träffpunktslista och modalfönster på Platsrs sajt. Båda modellerna fick positivt bemötande, möjligtvis något bättre respons för nummer två, som upplevdes som aningen tydligare.

Vi får se om någon av dessa kommer att användas i slutversionen av Platsr. Vidare testade vi lite olika funktioner och användarvana på Platsr beroende på vilken webbläsare som används (Internet Explorer eller Mozilla Firefox), bakåtknapp vs. flik, och hur man tar sig vidare och tillbaks från länkar. Det går framåt..!

>> Maria Logothetis jobbar med Platsr på Riksantikvarieämbetet.

Kringla ger K-samsök ett ansikte

Ett pedagogiskt problem med K-samsök har sedan starten varit att förklara vad det är (och vad det inte är). Ordet ”sök” för ju tankarna till en söktjänst men så är det ju inte. K-samsök är motorn som servar applikationer/e-tjänster/tillämpningar (kärt barn har många namn) med data. Skulle man titta på datan i K-samsök i en webbläsare skulle det se ut såhär (en fritextsökning på ”runinskrifter”):

Strukturerat och fint men inte särskilt användarvänligt för den breda allmänheten. För att informationen ska gå att visa för slutanvändaren behövs det en applikation som anropar datan i K-samsök via dess öppna API. Nedan ser du en skärmdump av samma sökning i Kringla:

Lite intressantare och klart som korvspad? :)

>>Johan Carlström är projektledare för Kringla på Riksantikvarieämbetet.