Taggad: Kulturarvslaboratoriet

K-podd 58: Bea Uusma kan lösa gåtan om Andrée-expeditionen

Bea Uusma följer analysen av S.A. Andrées dagbok i Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium. Foto: Johanna Åkerberg Kassel (CC BY).
Bea Uusma följer analysen av S.A. Andrées dagbok i Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium. Foto: Johanna Åkerberg Kassel (CC BY).

– Jag är övertygad om att när den här veckan är slut kommer vi ha skrivit om historien. Händelseförloppet kommer att ändras.
Så säger forskaren och författaren Bea Uusma i det senaste avsnittet av K-podd. Som gästkollega på Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium har Uusma analyserat S.A. Andrées sista dagboksblad – och gjort nya upptäckter som kan ändra vår syn på vilket öde expeditionen gick till mötes i Arktis 1897.

Gåtan om vad som hände med Andrée-expeditionen  kan komma ett steg närmare sin lösning när den svårläsliga texten i Andrées sista dagbok nu analyseras för första gången sedan 1931. Dagboken, som hittades i innerfickan på Salomon August Andrées kavaj, innehåller de sista anteckningarna som gjordes på Vitön. Andrée påbörjade dagboken när expeditionen tog sig iland på ön, men slutade plötsligt skriva, efter bara några dagar.

– Det här är det största jag hittills har gjort, säger Bea Uusma, forskare, författare och expert på Andreé-expeditionens dödsorsak.

– Genom att lägga samman information från en mängd olika metoder med avancerad digital bildbearbetning håller vi på att försöka ta reda på vad det egentligen står, i de delar av texten som inte går att se med blotta ögat, berättar Bea Uusma. Det är ett komplicerat arbete som kommer att ta lång tid. Men redan nu, efter några dagar, inser jag att vi kan komma att skriva om historien om vad som hände med expeditionsmedlemmarna på Vitön.

Multispektral fotografering och mikro-XRF
Den 123 år gamla dagboken analyseras på Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium i Visby, där Bea Uusma har fått plats som gästkollega. Metoderna innefattar bland annat multispektral fotografering och mikro-XRF.

Projektet är ett samarbete mellan Bea Uusma, Medicinens historia och kulturarv vid Karolinska Institutet, Riksantikvarieämbetet, Centrum för vetenskapshistoria vid Kungl. Vetenskapsakademien och Grenna museum, med tillstånd från Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi.

Bea Uusma är författare till Augustprisvinnande boken Expeditionen – min kärlekshistoria. Programledare och producent för K-podd är Erik Larsson.

Här kan du läsa mer om hur du kan bli gästkollega på kulturarvslaboratoriet. 

 

Ny EU-satsning öppnar dörrar till topplabb inom heritage science

Macro-XRF scanner för grundämnesanalys på Picassos "Akrobatfamilj" på Göteborgs Konstmuseum. In-situ-analys utfördes av IPERION CH MOLAB.
Macro-XRF scanner för grundämnesanalys på Picassos Akrobatfamilj på Göteborgs Konstmuseum. In-situ analys utfördes av IPERION CH MOLAB. Foto: Hossein Sehatlou, Göteborgskonstmuseum.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Snart öppnas möjligheten för nya samarbeten kring kulturarvsfrågor med Europas ledande forskningslaboratorier. IPERION HS, som startar till våren, är EU:s hittills största satsning på heritage science.

Arbetar du med ett offentligt kulturarv som du vill undersöka närmare, men saknar tillgång till avancerad analysutrustning och expertis? Ja, då finns möjlighet att få europeiskt stöd under de kommande tre åren.

Under våren 2020 inleds nämligen EU-satsningen IPERION HS – Integrating Platforms for the European Research Infrastructure on Heritage Science. Syftet är att stödja forsknings- och utvecklingsprojekt inom heritage science och att uppmuntra forskningssamarbeten över nationsgränserna. Totalt kommer fler än 300 delprojekt att få finansiering fram till 2023.

– EU:s nya satsning erbjuder en fantastisk möjlighet för svenska samlingar och institutioner att ta del av expertis och teknisk utrustning i världsklass, säger Marei Hacke vid Riksantikvarieämbetet, som samordnar det svenska deltagandet i IPERION HS.

In the attic of Lillkyrka
Disent AB och IPERION CH MOLAB kom till Lillkyrka för IHFMCOS: Investigating hidden and forgotten medieval mural paintings in the church attics of Östergötland (Sweden). Foto: Disent AB.

Totalt deltar 67 forskningsorganisationer och laboratorier i 23 länder fram till 2023, och i listan över resurser vid deltagande laboratorier finns exempelvis isotopanalys, neutronacceleratorer och avancerad utrustning för data- bildanalys.

– Det är ett stort europeiskt nätverk av laboratorier som öppnar upp sina resurser och delar med sig av tillgång till sin utrustning, expertis och sitt arkivmaterial, säger Marei Hacke.

Långsiktig satsning på heritage science

Sedan flera år pågår ett arbete inom EU för att etablera en permanent forskningsinfrastruktur för heritage science (E-RIHS). Tanken är att på sikt sammanlänka forskning inom konsthistoria, arkeologi, konserveringsvetenskap och paleontologi, med mera. IPERION HS är ytterligare ett steg i den riktningen.

Liksom EU:s tidigare satsningar inom området – den senaste, IPERION CH, pågick 2016–2019 – bygger IPERION HS på sammanförande av institutioner och laboratorier runt om i EU:s medlemsländer, som tillsammans tillhandahåller en bred palett av utrustning och expertis.

– Den nya satsningen IPERION HS är mer än dubbelt så stor som föregångaren IPERION CH. Det innebär att ännu fler och större instrument och även en ny typ av expertis blir tillgänglig för svenska samlingar, säger Marei Hacke.

Två utlysningar per år

Efter starten i vår, kommer IPERION HS att ha två utlysningar per år. Alla inom EU som jobbar med ett offentligt kulturarv har möjlighet att söka bidrag, exempelvis kuratorer, konsthistoriker, forskare och konservatorer.

– Så länge det rör ett offentligt kulturarv, och man inte jobbar för ett kommersiellt ändamål. Det innebär att även enskilda konservatorer, som jobbar exempelvis med kyrkor, kan söka analysstöd för sin projektidé, säger Marei Hacke.

Projektbidragen täcker, förutom tillgång till expertis och instrument, även resor och boende – däremot inte den egna arbetstiden. Som vanligt när det handlar om EU ges bidrag för projektsamarbete över nationsgränser – så ur ett svenskt perspektiv handlar det om samarbete med en partner i ett annat EU-land.

Marei Hacke i Kulturarvslaboratoriet, Riksantikvarieämbetet. Foto: Johanna Nilsson, CCBY.
Marei Hacke i Kulturarvslaboratoriet, Riksantikvarieämbetet. Foto: Johanna Nilsson, CCBY.

Enkel ansökan – stöd finns att få

Enligt Marei Hacke ska ansökningsprocessen vara relativt enkel. IPERION HS lanserar i början av 2020 sin webbsida, och där finns möjlighet att utveckla sin projektidé och söka efter tillgängliga institutioner och expertis.

Känner man sig ändå osäker, och inte vet hur man ska gå tillväga eller vilken utrustning man behöver för sitt projekt, kan man antingen kontakta sekretariatet för IPERION HS eller vända sig direkt till Riksantikvarieämbetet, som är sammanhållande nod i Sverige.

– Jag tror inte att projektansökningarna ska avskräcka någon från att söka. Är man ändå osäker på hur ansökan går till, eller om man är osäker på sin projektidé och vad man vill undersöka går det bra att kontakta oss på Kulturarvslaboratoriet. Vi hjälper gärna till! säger Marei Hacke.

Förutom Riksantikvarieämbetet, som är sammanhållande svensk nod, deltar tre svenska organisationer i IPERION HS: Hantverkslaboratoriet, DNA SciLifeLab och Umeå universitet. IPERION HS leds från Italien av nationella vetenskapsrådet Consiglio Nazionale delle Ricerche.

FAKTA

Ny EU-satsning på heritage science

  • Den nya satsningen IPERION HS ska stödja europeiska forsknings- och utvecklingsprojekt inom heritage science under perioden 2020–2023.
  • Den totala budgeten är 6,15 miljoner euro, varav ungefär hälften går till utlysningar och projektbidrag. Resterande medel går till fördjupade forskningssamarbeten.
  • IPERION HS – Integrating Platforms for the European Research Infrastructure on Heritage Science – ingår i EU:s ramprogram för forskning och innovation Horizon 2020.

Text: Henrik Lundström, vetenskapsjournalist