Taggad: Platsr

Prisat projekt använder Platsr

Skärmdump från Välkommen till min plats. Stockholmskällan.se

Skolprojektet ”Välkommen till min plats” mottog under museernas vårmöte i slutet av april utmärkelsen Årets pedagogiska pris.  En av de digitala plattformar som används i projektet är Riksantikvarieämbetets berättarsajt Platsr.

Det är Stockholmskällan och Wikimedia Sverige som ligger bakom projektet vars syfte är att skolelever ska söka, skapa och dela kunskaper om sin närmiljö för att lära sig mer om lokalhistoria och kulturarv. Genom att barnen utgår ifrån bekanta platser för att utforska dåtid, nutid och framtid får de en djupare förståelse av att historien är ständigt pågående. Bekanta platser i elevernas närhet förenar dessutom alla elever, oavsett vilken bakgrund de har. Det skapar också en känsla av att alla är en del av historien och är med och skapar den.

I ”Välkommen till min plats” har 250 elever i grundskola och gymnasieskola deltagit med 10 lärare och skolbibliotekarier i Stockholm stad. De har praktiskt arbetat med museernas samlingar genom att skriva på Wikipedia, Wikimini och Platsr.se.  Projektet har genomförts i Stockholm men ska kunna användas och utvecklas vidare av kommuner och skolor i hela Sverige.

Här berättar Sara Mörtsell, Wikimedia Sverige och Sofia Dahlquist, Stockholmskällan, kort om hur Riksantikvarieämbetets sajt för berättelser och minnen har använts i det prisade projektet:

Nytt om Platsr utveckling 2012

Amerikansk brevbärare, Flickr Commons
Foto: American Cyanamid, George Eastman House, Flickr Commons

Under hösten har det jobbats på för fullt med Platsrs utveckling. Databasen och ramverket är utbytt, ny design på bland annat startsidan, hur man skapar en plats och samling, ja, ny design och funktion i allmänhet när det gäller att redigera och ladda upp bilder och annat material. Det har tagit mer resurser än vad vi väntat oss, mycket på grund av att databasen och ramverket är nya, vilket gör att allt måste kodas om.

En grundversion till Platsrs API är också byggd och kommer att bli färdigt att användas i samband med att sajten uppdateras. Är du intresserad av att använda dig av, eller har frågor kring Platsr’s API, kontakta platsr@raa.se!

Utvecklingen tar nu en paus över julledigheterna för att buggrättas och fixas till under januari. Vi hoppas att ha en färdig ny Platsr.se att lägga ut till användarna i slutet jan/feb. Till dess är det bara att fortsätta att använda Platsr som vanligt!

Maria Logothetis jobbar med Platsr och Europeana Awareness på Riksantikvarieämbetet.

 

 

Regional samverkan och goda berättelser

Platsrworkshop i Vänersborg
Fotograf: Marie Odenbring Widmark

 

I fredags var det dags för Platsrworkshop. Den ägde rum på Kulturlagret i Vänersborg och arrangerades av Västarvet och Riksantikvarieämbetet tillsammans. Deltagarna var en salig blandning av museifolk, länsstyrelsefolk, folk från hembygdsrörelsen och Svenska kyrkan. Man kan tycka att det är en utmaning att samla sexton personer med väldigt olika ingång till berättande och insamling av minnen. Det var dock inga som helst problem, för till vår hjälp hade vi den lysande berättarpedagogen Marita Castro. Under dagen sysslade vi med frågor som ”vad är en berättelse”, ”hur berättar man en plats” och ”varför ska människor berätta”. Marita lyfte fram vikten av att alla får berätta och också gör det. Att känna igen sig i historieskrivningen är otroligt viktigt för den sociala hållbarheten i ett samhälle. Marita använde liknelsen ett familjealbum. Om man som vuxen sitter och bläddrar i familjealbumet och upptäcker att det inte finns en enda bild av en själv så känner man sig osedd, oviktig och kan inte identifiera sig med bilden av familjen. En bra bild, tycker jag! Dessutom sysslade vi så klart praktiskt med att lägga in berättelser på Platsr. De flesta hade med sig historier från sin hembygd,  berättelser och minnen som har berättats lokalt, små pusselbitar i det stora historiepusslet. Till exempel har vi berättelsen om en synsk präst och berättelsen om när landshövdingskan i Mariestad såg en häxa. Det blev en mycket lyckad dag, och det var roligt att se hur ett gränssnitt mellan offentliga institutioner och civilsamhället kan se ut. En effekt av Platsranvändandet som vi från början inte hade förutsett är att sajten i blandningen av enskilda medlemmar, organisationer och institutioner medverkar till att olika aktörer får syn på varandra och börjar bygga historia tillsammans. Vi hoppas på mer sånt i framtiden!

Platsrworkshop i Vänersborg

Fotograf: Marie Odenbring Widmark

>>Sophie Jonasson arbetar med Platsr på Riksantikvarieämbetet

Musik- och dansminnen efterlyses!

Dans i Oklahoma, foto: Lee Russell, Library of Congress

Dans i Oklahoma. Foto: Lee Russell, förvaltare: Library of Congress. Fotot kommer från Flickr Commons.

Nu efterlyser vi berättelser på temat musik och dans! Brukade mormor dansa schottis i köket? Har du gamla foton av pappa när han turnerade med sitt dansband? Var din granne en av de 3000 åhörare som lyssnade på Louis Armstrong när han spelade i Växjö 1955? Har du egna spel- och dansminnen? Kanske har du dansat balett på skolavslutningen, tältat i lervälling på Hultfredsfestivalen eller haft ett ökengig i Trosa? Vill du berätta om någon lokal musiker eller särskild sorts musik som bara är känd där du bor? Hjälp oss att samla minnen (egna och andras) på Riksantikvarieämbetets berättarsajt Platsr! Glöm inte att tagga berättelsen med ”musik” och /eller ”dans”!

 

>>Sophie Jonasson arbetar med Platsr på Riksantikvarieämbetet

Museer, arkiv och hembygdsföreningar på Platsr

En skål hallon av Ingvor Johnson. cc-by-ncEn skål hallon från Sköttas som Ingvor Johnson, en av Platsr medlemmar, delar med sig av. Licens: cc-by-nc

 

I november kom möjligheten för organisationer att skaffa ett konto på Platsr, Riksantikvarieämbetets sajt för den delen av kulturarvet som inte går att ta på som t ex berättelser, minnen, visor. Ett antal museer, arkiv och hembygdsföreningar finns nu på Platsr. Här är svaren på den utvärdering som gick ut till alla organisationer som har konto på Platsr.

Orsaker att fortsätta använda Platsr:

Museikonto på Platsr är museet in cyberspace! En besökare där är en besökare till museet! Och en tummen upp är en mycket nöjd besökare, kanske en besökare som berättar för sina vänner via facebook om en himla bra utställning som du kan uppleva genom att klicka på den här länken. Man sänker tröskeln till museibesöket avsevärt för folk som har svårt att ta sig till museet (t e x pg a ålder, avstånd, arbetstider, tidsnöd).

Utställningar/stadsvandringar lever vidare och kan fördjupas på Platsr Ett exempel på detta är Lödöse museums utställning om västsvenskar på Titanic – de lägger ut hela utställningen samt fördjupningsmaterial på Platsr där den också kan leva vidare.

”Vi har insett mervärdet i att kunna kommunicera någonting hellre än att förmedla det. Frågor och kommentarer, diskussioner verkar ge en upplevelse för besökaren på ett helt annat sätt än att läsa sig till information rätt upp och ner på t e x en hemsida eller i en utställning.” (Marie Schmidt, pedagog på Lödöse museum).

Platsr förvaltas av någon annan och kostar bara arbetstid.

Kompetensutveckling för personalen på social media i en trygg kontext. Riksantikvarieämbetet eftergranskar och ser till att Lag om elektronisk anslagstavla efterlevs.

Sänker tröskeln för museibesökare när de vill fråga någonting. Det är lättare att skriva en fråga i ett kommentarsfält än att gå och söka upp en museianställd och ställa frågan där.

Feedback. Man ser vad som går hem hos ”besökarna” på ens museikonto på Platsr. En snabb och enkel enkät – vad får tummen upp, vad bokmärks, vad skapas det vidare kring, vilka platser hamnar i samlingar?

Marknadsföringsvinster. Både RAÄ och alla andra medlemsmuseer marknadsför, det blir en synergieffekt.

 

De som inte fortsätter att använda Platsr har problem med:

Oklara regler för sociala medier i organisationen.

Upphovsrätt på utställningsmaterial (texter och bilder).

Upphovsrätt på historiska kartor – ett önskemål är att köpa loss sådana från Lantmäteriet.

Tidsbrist (och att webbverksamhet inte prioriteras).

 

>>Sophie Jonasson arbetar med Platsr på Riksantikvarieämbetet

Platsr’s mobilapp!

Platsrs mobilapplikation är en betaversion för Android-mobiler, och finns tillgänglig för alla från december förra året. Den finns att ladda ner gratis från Android Market.  Den har nu alltså fått vara ut i drift ett tag för att se hur den funkar i skarpt läge. Några smågrejer har vi fixat under denna perioden, t ex att inloggning och utloggning är stabilt, (den hoppade lite hit och dit innan) samt att vi har korrigerat textkodsbuggar, bokstäverna å, ä, ö var lite krångliga.

Men nu är det en fullt fungerande beta som kan söka och visa platser där du står med bild, text och ljud! Dessutom kan du skapa platser i mobilt läge och ladda upp bilder och länka in ljud. Vi är väldigt tacksamma för att Västmanlands läns museum varit med och stöttat oss finansiellt och projektmässigt hela vägen! Så nu uppmanar vi till att testa på så mycket som möjligt, ladda ner appen här.  Hela utvecklingsprojektet går också att följa i tidigare inlägg på bloggen här, här och här.

I övrigt så har också Kulturrådet tillsammans med Riksantikvarieämbetet och Riksteatern tagit fram en rapport som lyfter exempel på hur kulturinstitutioner kan involvera
det civila samhällets organisationer och andra ideella krafter i sina verksamheter. Platsr bidrog med filmerna från digital storytelling-workshopen Malmberget som finns på Platsr som ett exempel!

Måndagen 30/1, 2012 hölls ett event på Södra teatern, Kägelbanan, då rapporten överlämnades till kulturministern. Ni kan se klippet här.

Maria Logothetis jobbar med Platsr på Riksantikvarieämbetet.
Foto: Riksantikvarieämbetet (CC-by)

Platsr och Digital Storytelling

Ett av Riksantikvarieämbetets mål med att bygga Platsr var att erbjuda en plattform för människors berättelser – vårt immateriella kulturarv – för vad är ett landskap tomt på historier? Historier bygger relationer mellan människor, skapar förståelse, men skapar också en förtöjning mellan en människa och en plats. Kanske ”här gick mamma i skolan”. Också som ny på en plats kan man få en förtöjning genom att någon delar med sig av en berättelse.

För mig var det tydligt när jag under mina sena tonår flyttade utomlands. Nytt land, ny stad, ännu inga vänner. En äldre kvinna i mitt hus måste ha sett att jag behövde en förtöjning, för hon tog mig i handen och berättade om en märklig upplevelse hon hade haft 60 år tidigare när hon såg småfolket dansa på en liten kulle utanför huset en juninatt. Varje gång jag sedan gick till bussen tänkte jag på hennes berättelse och kände mig lite delaktig – som om jag hade fått någonting ovärderligt – en liten bit historia.

Platsr är en plats för just detta – de små berättelserna som berikar den stora – kanske för anekdotiska för att någonsin leta sig in i en bok. Att berätta och dela historier med andra är en del av vårt gemensamma kulturarv och en del av att vara människa. Jag skulle faktiskt vilja säga att Platsr i grund och botten handlar om demokrati. Kulturarv är något som pågår hela tiden, som skapas i en ständig process – men vem är det som ska avgöra vilka berättelser som är viktiga och värda att bevaras?

människor runt en lägereld. Fotograf: wili_hybrid

Bild av människor runt en lägereld. Fotograf: wili_hybrid Licens: cc-by-nc

Digital storytelling utvecklades i början av 1990-talet av bland andra Joe Lambert som idag leder Center for Digital Storytelling i Berkeley. Metoden syftar till att ge svaga grupper en röst, och de små filmerna som blir resultatet talar till ens hjärta på ett helt annat sätt än fakta. Att hitta sin röst, formulera sin historia är viktigt. Men minst lika viktigt är det att sedan sprida sin historia så att andra kan ta del av den! Här finns några riktiga pärlor, livsglimtar från Malmberget. Här ligger en fiktiv berättelse som ändå beskriver en äkta känsla för ett ställe, Alby.

Vill du göra din egen berättelse? Här och här ligger det små trevliga handledningar. Glöm inte att publicera din berättelse på Platsr!

>> Sophie Jonasson arbetar med Platsr på Riksantikvarieämbetet

Vrak, bortglömda författare och stulna ostar

Som vi tidigare har skrivit om så har nu organisationerna tagit plats på www.platsr.se. Med dem kommer många nya platser, fulla av berättelser och bilder. Här kommer några av mina favoriter! Sveriges Fängelsemuseum har lagt ut ett stort antal platser, så om man är intresserad av kriminalvårdshistoria är det bara att välja och vraka. Länscellfängelset i Visby, till exempel, Sjumastaren kallat. Här har Phryxe, en annan av Platsrs medlemmar,  fyllt på med små ögonblicksnoteringar från 1800-talstidningar, t ex ”För stöld af en ost vid skeppsbron dömdes i onsdags arb. Johan Petter Fohlin till tre månaders fängelse samt för oljud å allmän gata att böta 15 kr., som förvandlades till nio dagars fängelse. Fohlins uppgift att f. art. Östergren skulle varit delaktig i stölden kunde icke bevisas, hvarför denne frikändes.” [Gotlands tidning 1882-11-08 p 2]

Sigurd som jättekvinnan Fenja, fotograf: okänd

”Sigurd” som jättekvinnan Fenja. Fotograf: Okänd. Upphovsrätt: utslocknad

Kulturparken Småland har bland mycket annat bidragit med historien om en småländsk superkändis från 1800-talet, helt bortglömd idag. När Sigurd som han kallade sig, inte verkade som författare, kåsör, opinionsbildare, chefredaktör och litteraturrecensent så hände det att han rakade av sig skägget, drog på sig vikingakjortel och uppträdde som den fornnordiska jättekvinnan Fenja.

Är man intresserad av marinarkeologi så ska man hålla ögonen på Sjöhistoriska! Här finns historien om Anna Maria, flöjtskeppet som vintern 1709 först frös fast och sedan brann ner och sjönk till havets botten, allt på grund av att ansvariga vakter hade begett sig på ett taskigt tajmat krogbesök. Men inte något ont som inte för något gott med sig – Anna Maria ger en spännande inblick i en svunnen tid!

Vill du kommunicera med museerna på Platsr så behöver du bara skapa ett eget konto för att på ett enkelt och smidigt sätt kunna fylla på med eget material och  framföra önskemål om vad du vill veta mer om.

>> Sophie Jonasson arbetar med Platsr på Riksantikvarieämbetet

Tankar kring användargenererat innehåll


Av: opensurceway (CC-by-sa)

Allt eftersom de digitala informationsmassorna växer och växer, blir det också svårare för oss att hantera dem. Även om vi på Riksantikvarieämbetet har flera personer som enbart arbetar med att handlägga innehållet i våra databaser, och att förbättra informationen i dem, så är det en nästan oöverstiglig uppgift att ha kontroll över de hundratusentals objekt som huserar i systemen.

En metod för att förbättra databasernas innehåll, och som blir allt vanligare på nätet, är så kallad crowdsourcing, det vill säga att man tar allmänheten till hjälp för att till exempel rätta fel, tagga, annotera eller påpeka brister i innehållet på nätet. Den enorma mängden information som finns i Wikipedia är kanske det mest kända exemplet på den här typen av användargenererat innehåll, och på den höga kvalitet ett material kan få när många skapar, snarare än en enskild person.

På Riksantikvarieämbetet har vi diskuterat möjligheterna att använda allmänhetens engagemang för att på olika sätt förbättra innehållet i våra egna databaser, men kanske också andra aktörers innehåll via K-samsök. Vi föreställer oss att användare ska kunna tagga bilder och objekt med beskrivande ord, att de ska kunna sätta länkar mellan olika objekt och att de till och med skulle kunna kommentera ett objekt som de anser är felbeskrivet, eller bara intressant i allmänhet. För detta ändamål utvecklar vi just nu en prototyp för att arbeta med användare genom tjänsten Kringla. Som planen ser ut just nu ska användare kunna skaffa ett användar-ID, logga in, och förfina vårt innehåll på ovanstående vis. Den här typen av innehåll kallas för UGC – User Generated Content – Användargenererat innehåll, och initialt kommer dessa ”taggar” och länkar att lagras in i en databas som Riksantikvarieämbetet har satt upp.

För de museer, eller andra informationsleverantörer som är intresserade av att låta sitt material förbättras av allmänheten, så tar vi gärna emot förslag på hur de vill göra detta. Till exempel ser vi över möjligheterna att addera UGC från sin egen söksajt, till RAÄs UGC-databas, direkt via öppna APIer. Under sommaren och hösten kommer vi att utveckla en prototyp så att vi kan demonstrera funktionen i Kringla. Det ska kanske tilläggas att de verkligt intressanta länkarna ofta finns mellan objekt från olika institutioner, och det är kanske värt att ta en extra ansträngning för att få till kopplingarna mellan till exempel en kamera på Tekniska museet, en fotograf (som ägde kameran) på Wikipedia, och en fornlämning i Fornsök (Riksantikvarieämbetet) som blev fotograferad med kameran, och förstås själva bilden som togs…

>>Henrik Summanen jobbar med verksamhetsutveckling på Riksantikvarieämbetet