Taggad: Verksamhetsutveckling

DAP och digital infrastruktur: reflektioner från 2012, och planer för 2013

En oriktad graf bestående av länkade noder

I våras började vi med ett nytt och ambitiöst program för att ta reda på — och få någon sorts ordning i — flödet av digital arkeologisk data. Den ’Digitala Arkeologiska Produktionskedjan’ eller ’DAP’, som det provisoriskt heter, har fått en lovande start under 2012!

Efter en del planeringsarbete och uppsökande på våren genomförde vi under sensommaren en kartläggning över den nuvarande produktionskedjan för arkeologisk information inom tillämpningen av Kulturminneslagen. Den här förstudien utfördes som en del av Riksantikvarieämbetets samverkan med Länsstyrelserna, med syftet att hitta sätt att förenkla överföringen av digital data oss emellan. Förstudien innebar fyra arbetsmöten i Stockholm, varav två handlade i huvudsak om sätt att förena olika ärendehanteringssystem inom Länsstyrelserna, och två om den bredare kartläggningen av den digitala arkeologiska produktionskedjan. Deltagande var representanter från olika delar av den svenska kulturvårdssektorn, från Länsstyrelserna, museer, arkeologiföretag, universitetsforskare och olika avdelningar av Riksantikvarieämbetet.

Arbetsmötena blev väldigt givande, med flera utredda frågor och även några nya frågor, som ledde till livliga diskussioner. En delrapport från förstudien levererades i oktober, och en slutrapport i december. Rapporten beskriver kortfattat hur KML-processen ser ut idag, med särskilt fokus på informationsöverföring mellan olika aktörer, och lämnar förslag på fortsatt arbete för att göra processen smidigare, säkrare och nyttigare. Den ligger till grund för våra planer för DAPs framtid, och vi lämnade 2012 väl förberedda för de nästa faserna i arbetet.

I övrigt har DAP-programmet under 2012 presenteratsCAA-SE; vi har haft givande diskussioner med representanter från den Norska Riksantikvaren som står inför många av de samma digitala utmaningarna som vi; och vi har gjort framsteg mot ett närmare samarbete med befintliga tjänster i angränsade områden, som SEAD och SND.

DAP 2013

Utifrån rekommendationerna i rapporten från sommarens förstudie kommer fortsättningen på DAP-programmet under 2013 att bestå i huvudsak av ett omfattande planeringsarbete. Detta ska delvis fördjupa processkartläggningen som utfördes under 2012, men framförallt modellera och kartlägga andra aspekter av DAP programmet som vi knappt har berört hittills. Vi ska exempelvis genomföra ett begreppsmodelleringsarbete för övergripande arkeologiska begrepp (t.ex. lämningstyper, perioder och antikvariska händelser). Det är tänkt att detta i sin tur, tillsammans med en kartläggning av interna processer, ska ligga till grund för påföljande datamodellering som kan hjälpa oss skapa nya system som bättre hanterar kulturvårdsdata enligt både vår egna och andras behov. Begreppsmodelleringen blir också viktig för att kunna skapa maskinläsbara semantiska ontologier för gemensamma arkeologiska begrepp, som kan kopplas till liknande standarder från andra länder och användas som auktoriteter för svenska kulturvårdsresurser på nätet.

Målet är att det vid årets slut ska finnas en plan för utvecklingen av en ny infrastruktur för arkeologisk information, och att vi därmed ska vara väl förberedda att börja med det konkreta utvecklingsarbetet under 2014. Som förr ser vi fram emot att samarbeta med och få återkoppling från andra. En av förstudierapportens tydligaste rekommendationer är att vi ska skapa någon sorts förvaltningsråd bestående av olika intressenter i kulturvårdssfären, för att hitta öppna, gemensamma lösningar som alla kan få nytta av.

>>Marcus Smith jobbar med utredningen kring arkeologisk information på Riksantikvarieämbetet

Lägesrapport från Wikipedia-projektet

I tisdags träffade Henrik Summanen och jag Lennart Guldbrandsson (en av våra Wikipedian in Residence) för att sätta ramarna för genomförandet av projektet. Såhär ser det ut just nu.

Vi har satt ihop en pilotgrupp bestående av medarbetare från Visby och Stockholm. Dessa kommer att jobba med innehåll i Wikipedia utifrån sina kompetenser. Gruppen kommer att träffas, uppdelat på Visby och Stockholm, under tre halvdagar för handledning. Under övrig tid sker handledning på distans. Gruppen ska jobba med allt ifrån att kvalitetshöja existerande artiklar (med t ex referenser och länkar till källor och resurser) till att skriva nya artiklar.

Vid två tillfällen anordnar vi inspirationsseminarier (halvdag i Visby och Stockholm) som riktar sig till både interna och externa kollegor som är intresserade av Wikipedia som verktyg. Exakt datum för dessa kommer snart.

Den 30 november bjuder vi in till ett slutseminarium i Stockholm där projektets resultat presenteras och sätts i ett större sammanhang. Mer info om detta seminarium kommer snart men glöm inte bort att skriva upp datumet. ;)

Vilka som deltar och vilka artiklar vi jobbar med kommer man att kunna följa på projektets sida på Wikipedia. Vår tanke är att denna sida på sikt ska kunna användas av flera institutioner som jobbar med innehåll i Wikipedia för att t ex lyfta upp artiklar som man kan kvalitetshöja gemensamt.

>>Johan Carlström är projektledare för Wikipedian in Residence på Riksantikvarieämbetet

Wikipedian Developer in Residence

Här kommer en kort presentation av vår andra Wikipedian in Residence, André Costa. Han kommer att jobba med de mer tekniska bitarna kring Wikipedia och K-samsök.

André Costa

André Costa har varit aktiv på Wikipedian sedan 2006 och har även varit administratör på Wikipedia. Han har tidigare bl a varit inblandad i projektet Wiki Loves Monuments som gick ut på att fotografera svenskt kulturarv. Inom ramen för Wiki Loves Monuments bekantade han sig med K-samsöks API. Hans fokus på senare år har alltmer riktats mot ökad allmän tillgång till den delen av kulturarvet som vårdas av ABM-sektorn samt digitaliseringen av dessa resurser. Just nu avslutar han sina doktorandstudier  inom teoretisk fysik vid  University of Edinburgh.


Idag genomför vi en workshop för att sätta ramarna kring det tekniska arbetet kring vårt Wikipedian in Residence-projekt. Mer om det senare!

>> Johan Carlström är projektledare för Wikipedian in Residence på Riksantikvarieämbetet.

Digital arkeologisk information ännu en gång

Prof. William Phillips står bredvid hans MONIAC hydraulisk dator.
Prof. William Phillips med hans MONIAC hydraulisk dator, där informationen bokstavligen flödar. (Bild från LSE på Flickr Commons.)

Vi har tidigare på K-Blogg skrivit om problem som berör det flödet av digital arkeologisk information och hur den hanteras. Det finns flera aktörer inom arkeologi- och kulturmiljösfärena som ständigt skapar olika sorts arkeologisk information under genomförandet av sina arbete (t.ex. uppdragsarkeologiföretag), använder befintliga data (t.ex. forskare), lagrar och förvaltar arkeologisk data (t.ex. museer), eller samtliga dessa tre (t.ex. Länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet). De här aktörerna kan ha olika system och förutsättningar vilket ställer skilda krav på datan. Den arkeologiska datan ifråga kan dessutom bestå av flera olika sorts media:

  • text — rapporter, redovisningar och beslut;
  • bild — planer, ritningar och foton;
  • olika sorters GIS-data — inmätning och geofysisk data;
  • m.m. — kontextregistrering, småfynd och föremålsbeskrivningar, osv.

Den arkeologiska informationen utgör alltså, kort sagt, en heterogen datamängd som skapas av flera, brukas av flera, och kan lagras på flera orelaterade ställen.

Tyvärr finns det i nuläget ett antal brister på hur dessa inblandade aktörer interagerar med varandra, och i synnerhet hur digital informationen ‘flödar’: hur den spridas, hur den lagras, hur lättåtkomlig den är samt hur olika datakällor är relaterad till varandra. Exempelvis kan information om en fornlämning och eventuella beslut eller åtgärd som har utförts i dess omgivning (t.ex. utgrävning) finnas på olika ställen i olika system samt i olika detaljeringsgrad (t.ex. på Platina-systemet hos Länsstyrelserna, och FMIS hos Riksantikvarieämbetet) utan att vara kopplade till varandra på något meningsfullt sätt. På grund av att informationen om en plats, yta, eller t.o.m. en händelse kan vara spridd mellan flera orelaterade system, och varje system i sin tur innehåller bara en delmängd av datan, så finns det t.ex. inte något omfattande rikstäckande arkeologiskt undersökningsregister för närvarande — något som betraktas av många som en stor brist. Dessutom finns det metoder varigenom dataleverans- och -utbytesprocessen kan smidiggöras: det kvarstår t.ex.fortfarande delprocesser där informationen är pappersbunden, och i princip finns det inte något som förhindrar dessa analoga informationsutbyten från att digitaliseras.

Det arkeologiska informationsflödet

I samband med Länsstyrelserna har Enheten för informationsutveckling hos Riksantikvarieämbetet börjat titta närmare på det här området för att identifiera var det finns brister och behov, och bidra med eventuella lösningar i samarbete med de berörda parterna. Efter att ordentligt ha kartlagt den arkeologiska processen som den hänför sig till informationsflödet vill vi försöka rationalisera den, i enlighet med Kulturminneslagen (KML), genom att skapa starkare kopplingar mellan de olika inblandade systemen hos såväl Länsstyrelserna som hos Riksantikvarieämbetet. Denna kartläggning har redan inletts med en rapport till Kungliga Tekniska högskolan av Peter Krantz om digitala dataprocesser inom kulturmiljöbranschen. Själva processen — i betydelsen vem levererar data till vem — verkar inte behöva ändras i så stor grad. Hur denna data levereras, och hur den lagras, tillgängliggörs, och återanvändas av andra aktörer, kan däremot göras smidigare genom att öppnas upp och kopplas ihop bättre.

Vi vill göra det möjligt för den arkeologiska processen att vara öppen från sin början; nyskapad data ska kunna levereras, lagras och tillgängliggöras löpande under processens gång, från början till slut, med milstolpar, så att vem som helst kan följa processen och undersökningen när den pågår. Samtidigt ska handläggarpersonal hos Länstyrelsen och Riksantikvarieämbetet ha tillgång till de verktyg de behöver för att uppfylla sina uppgifter och integrera informationen i sina arbetsflöden på ett enkelt och smidigt sätt. Detta betyder bl.a. att det finns behov av att vidareutveckla ett gemensamt beslutsregister som handläggarstöd för tillämpningen av 2-4 kap. i KML, delvis genom att skapa starkare kopplingar mellan länsstyrelsernas befintliga ärendehanteringssytem och system hos Riksantikvarieämbetet. I vissa fall har länsstyrelser egenutvecklade lösningar, som kommer att vara betydelsefulla för att kartlägga deras processer och behov. Arbetssättet ska vara kollaborativt, och att interagera (leverera och använda) med data ska vara integrerat i processen i grunden. Detta innefattar bilder/foton, ritningar, planer, inmätning/GIS, geofysik, kontextregistrering, småfynd, samt andra heterogena datamängder som skapas under en undersöknings lopp — lite som en grävblogg, fast med länkad data istället för länkade inlägg. Data från olika källor ska kopplas ihop: istället för att använda olika e-tjänster för att komma åt datan ska det vara möjligt att fråga efter, och få, själva källdatan, som sedan kan användas i användarens eget system. Vid slutet av en process (t.ex. en undersökning) kommer eventuellt en rapport eller något liknande slutprodukt ut som bygger på denna källdata, och lagras i ett digitalt arkiv.

Det här blir ett utmanande stort arbete, men vi tänker dela upp den i mindre delprojekt/milstolpar med egna nåbara mål, som i sig kan leverera framsteg till enstaka delar av kedjan men också bidra med mer övergripande förbättringar till den större processen i sin helhet. Som sagt är det en ambitiös idé, och projektet ligger fortfarande i sin allra första fas. Vi är dock icke desto mindre optimistiska kring att vi, i samarbete med andra, har möjligheten att göra processen bakom det arkeologiska informationsflödet smidigare, öppnare, och mer användbart för alla.

>>Marcus Smith jobbar med utredningen kring arkeologisk information på Riksantikvarieämbetet

Vi söker Wikipedian in Residence x 2

Uppdatering: Jag har tagit bort länkarna till annonserna då de länkarna inte fungerar efter ansökningstidens slut. /Johan 

Riksantikvarieämbetet har i uppdrag att tillhandahålla en infrastruktur för digital kulturarvsinformation – K-samsök. Ett viktigt led i utvecklingen av stöd för kunskapsprocesser är att knyta samman de mest använda webbresurserna. En av de viktigaste är Wikipedia som används mycket flitigt av allt från professionella till skolbarn. Det är därför viktigt att innehållet i Wikipedia har hög kvalitet. K-samsök innehåller mer beskrivande metadata om kulturarvsobjekt och för att dessa objekt ska kunna användas mer effektivt i kunskapsprocesser behöver de länkas till Wikipedias artiklar för att få en kontext och en förklaring.

Söker du på t ex ”kulturarv”, ”Riksantikvarieämbetet”, ”Ales Stenar” eller ”byggnadsminne” hamnar Wikipedia-artikeln bland de första träffarna. Därför är det rimligt att anta att en användare ofta klickar sig vidare till Wikipedia-artikeln om ämnet. Wikipedia är således en av de viktigaste informationsresurserna för information om kulturarv – vare sig vi vill eller inte.

Under de senaste åren har Wikimedia/Wikipedia-communityn tillsammans med kulturarvsinstitutionerna utvecklat en modell för hur man kan samverka med Wikipedia. Modellen kallas ”Wikipedian in Residence” vilket avser en person kopplad till Wikipedia/Wikimedia, som under en begränsad period jobbar med kunskapsutveckling på en kulturinstitution.

Nu blir Riksantikvarieämbetet först i Sverige med att inleda ett sådant samarbete med Wikimedia Sverige. Det övergripande syftet med detta pilotprojekt  är att påbörja arbetet med att knyta samman K-samsök med Wikipedia.

Därför söker nu Riksantikvarieämbetet två personer för ett pilotprojekt under 2012, personer med olika inriktning och kompetenser:

  • En ”traditionell” Wikipedian in residence – en god pedagog –  som under en period stödjer Riksantikvarieämbetet i att kompetensutveckla en pilotgrupp i hur Wikipedia fungerar och hur man själv och tillsammans med volontärer kvalitetshöjer  innehållet i Wikipedia.
  • En Wikipedian developer – en systemutvecklare – som bidrar till att  knyta K-samsök och Wikipedia/Wikimedia närmare varandra och därigenom tillföra semantiska resurser till K-samsök.
Klicka på länkarna ovan för att komma till respektive annons där det även står hur du gör för att söka.

>>Johan Carlström jobbar med verksamhetsutveckling och K-samsök på Riksantikvarieämbetet.