Taggad: Visby ringmur

Marken under murraset?

IMG_2844I veckan hade vi specialbesök vid murraset; två geotekniker från Tyréns undersökte markförhållandena intill muren. Detta för att ta reda på vilken grund muren vilar på i det rasade partiet och om man behöver göra förstärkningsarbeten intill och under muren.

Undersökningen innebar ungefär följande:
– Fastställande av bergprofil genom att en stång på ca 25 mm drevs ner i marken. Stången fördess ner parallellt med muren cirka 1 meter från muren och med en täthet på cirka 7-10 meter. Cirka 5-7 hål på var sida om muren.
– För att fastställa markens egenskaper gjordes så kallad viktsondering i 4-6 punkter.
– Ett par provtagningar med skruv gjordes för att fastställa sammansättningen hos markmaterialet. Här kunde man även se om det fanns kulturlager av intresse. Gotlands Museums arkeolog var på plats för att se om det framkom något av arkeologiskt intresse. Det gjorde det inte.

Det är alltid lika spännande att följa olika experters arbete – metoder man inte ens visste att fanns blir klargjorda för en. Tänk att det finns så många olika kunskapsområden med så många olika specialkompetenser!

Undersökningen gick bra och det verkar inte som att markegenskaperna varit någon större orsak till raset. Men slutligt besked får vi så snart rapporten är klar om någon vecka. Då har vi ännu en pusselbit i helheten Visby Ringmursras klar för oss, och det betyder att vi kan gå vidare med nästa moment i projektet. En detaljerad projektering över den kommande återuppbyggnaden tar vid nu, och den 9 maj skall vi officiellt lägga den första stenen på plats vid en ceremoni vid muren. Känns bra att vara på gång igen efter vinterns paus i arbetena!

/ Ulrika Mebus

Vinter vid Ringmuren

Ringmursraset januari 2014

Snön yr genom vallgravarna som omger Visby och dess Ringmur. Marken är frusen, stenen kall. Enstaka flanörer, företrädesvis tåliga dagisgrupper och hundägare tar sig fram, väl påpälsade. Muren står där den står, där den stått under sådär 750 år. Bortsett från vid murraset norr om Österport. Där har vi just nu ett stort hål sedan den rackliga, delvis raserade muren plockades ner i höstas. Det är verkligen intressant att kunna titta in i muren på det här sättet, se hur muren är konstruerad och vilka material som använts. Lite häpen blir man allt över att den inte följer de gängse normerna för hur en skalmur ”skall” byggas, dvs. med stora, stabila stenar i botten och bindstenar som håller ihop skalen. I det rasade partiet var stenarna längst ner förvånansvärt små, vissa till och med liksom ställda på högkant. Och inga bindstenar heller. Då murraset nu skall byggas upp igen skall vi förvisso återskapa partiet så autentiskt som möjligt genom att välja samma material som ursprungsmuren är byggd i. Men vi skall också göra vissa förbättringar. Bindstenar, bättre förband mellan stenarna och klamring i sidled är exempel på hur vi anno 2014 bygger en mur som skall stå i minst 750 år till.

Just nu är det stiltje på själva arbetsplatsen, men på annat håll jobbas det. Rapporter över det gångna årets arbeten skrivs, planeringen för aktiviteterna 2014 är i full gång. Resonemang om de tekniska och antikvariska principerna för återuppbyggnaden pågår, och så skall vi väl hitta på lite evenemang och visningar för allmänheten också! Att under 2014 få uppmärksamma ”första stenen”, dvs. då vi börjar återuppbyggnaden av den rasade delen av ringmuren – det skall vi göra något bra av. Tänk att få inleda ett nybygge på en 750 år gammal byggarbetsplats, inte varje dag sådant händer!

/ Ulrika Mebus

Vad göms i Visby Ringmur egentligen?

 

IMG_2117

Vinden hade lugnat sig i Visby idag och därför kunde hantverkarna på Byggnadshyttan fortsätta nerplockningen av Visby Ringmur. Om det stormat som igår hade det varit alltför riskabelt att använda bygg-kranen. En tung container lastad med kalksten som råkar i svängning högt upp i luften är inget drömscenario!
Efter att tidigare ha plockat ner det delvis rasade partiet stod nu en smal ”remsa”, ungefär en meter av muren norrut från raset, på tur att plockas ner. Varför? Jo, därför att denna meter var ytterst försvagad genom att ytter- och innermur gått isär och skapat en stor hålighet som gjorde hela konstruktionen instabil. När partiet är nerplockat skall den kvarvarande murens bägge skal kramlas ihop för att bli stadig och inte rasa mer. Då kan man säkert förbinda den nya muren, som skall byggas upp nästa sommar, med den gamla.
En god sak med den här ”extra nerplockningen” är att det blev ett ypperligt tillfälle för arkeologerna att studera lagerföljder och konstruktionsprinciper i muren.
På plats idag var Kristin Balksten från Uppsala Universitet/Campus Gotland. Kristin är projektledare för forskningen om murraset och expert på medeltida bruk och kalkstensmurar. Per Widerström, arkeolog på Gotlands Museum, sågs också klättrande på och kring muren. Medan Kristin tog prover av murbruk och studerade konstruktion var Per ivrigt sysselsatt med att undersöka och dokumentera murens stratigrafier och material. Tidigare, på annan plats vid raset, hittade han ett avsågat horn, som troligen varit råmaterial för hantverk och något som ser ut som en sländtrissa eller som en stor pärla i kalksten Bägge fynden är medeltida, eftersom de hittades långt ner i murens orörda lager.
Undrar vad som mer göms i den 3,4 km långa muren..?

/ Ulrika Mebus

Visby ringmur, november 2013

Visby Ringmur – ras, nerplockning och ny kunskap

Ja, då var murraset i Visby nerplockat. Låter motsägelsefullt, jag vet, men saken är ju den att då ett murparti norr om Österport Visby Ringmur rasade i februari 2012 var det bara det yttre skalet som föll. Resten stod kvar, inte minst hela krönet som balanserade flera meter upp i luften på den efter raset försvagade halva muren. Ingen rolig situation, precis. Och en omöjlig situation att jobba under. För det finns inte den bygghjälm i världen som skyddar från hundratals kilo kalksten som rasar från sådär 6 meters höjd. Så vad göra?

Ja, det var en fråga som sysselsatte projektgruppen under lång tid. Flera scenarion bedömdes och konsekvenser diskuterades. Till slut blev det beslutat att det delvis rasade partiet tyvärr måste plockas ner helt för att garantera säkerheten för dem som skall jobba med lagning av raset. Men också för att kunna laga muren på ett långsiktigt hållbart och säkert sätt.

Tekn. Dr Carl Thelin med kollegor på Tyréns tog fram lösningen för hur muren skulle kunna säkras så att nerplockningen nu kan ske tryggt. Innan nerplockningen restes därför en stor stålställning kring det skadade murpartiet för att säkra muren så att den inte skulle rasa okontrollerat då man började plocka ner den.

Nu är det ju aldrig roligt för en antikvarie att se en medeltida mur plockas ner, men i det här fallet blev det en nödvändighet. Det goda med saken är att vi får ett unikt tillfälle till kunskapande om konstruktion, material och byggfaser.

Senaste veckan undersökte byggnadsarkeolog Mats Anglert från UV Syd och arkeolog Per Widerström från Gotlands Museum muren under nerplockning, och undersökningarna kommer att fortsätta framöver i takt med att mer av muren friläggs. God hjälp hade de av bebyggelseantikvarie Jörgen Renström från Gotlands Museum som har mångårig såväl praktisk som historisk kunskap om muren. Hantverkarna på Byggnadshyttan på Gotland har stor erfarenhet av medeltida murverk tack vare sina mångåriga arbeten med de gotländska kyrkorna och ruinerna, så deras iakttagelser är förstås mycket värdefulla. Dessutom bidrar Tekn. Dr. Kristin Balksten från Uppsala Universitet med viktiga synpunkter om bruk och konstruktion. Det skall bli intressant att se vad denna samlade kompetens kommer fram till för nya rön! Redan nu finns en del information om raset på http://www.raa.se/aktuellt/press/om-aktuella-fragor/visby-ringmur/

Delar av originalmuren är och kommer att förbli borta – men vår kunskap om den har växt och fortsätter att växa. Såhär i novembertider är det lätt att bli lite filosofisk angående alltings förgängelse och att associera till årets kretsande lopp; för att något nytt skall kunna växa fram måste det gamla delvis dö bort. Men samtidigt minnas att det mesta faktiskt finns kvar!

/ Ulrika Mebus