Taggad: Wunderkammer

Gästblogg: K-samsök i Wunderkammer

En Wunderkammer, eller Kuriosakabinett, är en tidig föregångare till dagens muséer. Adelsmän och förmögna borgare under renässansen med ett intresse för vetenskap samlade föremål av olika slag – växter och djur, bensamlingar och fossil, exotiskt konsthantverk och vetenskapliga instrument,  – och visade upp dem i särskilt inredda rum eller stora skåp. En Wunderkammer är en plats där föremålen levandegörs för betraktaren och det är precis vad vi erbjuder i digital form, en spännande mötesplats mellan besökare och experter.

Detta är väl i korthet anledningen till att vi valt ordet Wunderkammer som namn på det projekt vi drivit för att ta fram en generell verktygslåda för utveckling av salmlingsregister och lättillgänglig  sökning. Fast det finns ju så många spännande musei-, biblioteks- och arkivsamlingar! Hur kan vi ge en besökare till en samling, en Wunderkammer, enkel tillgång till information om alla andra samlingar?

Tänk att du är intresserad av Gunnar Asplund och hans liv och verk. Informationen om hans byggnader finns i Riksantikvarieämbetets Bebyggelsregister, ritningar och designdokument i Arktiketurmuseets samlingar, böcker om honom hos KB och dokumentärfilmer på KB:s avdelning för audiovisuella medier (fd SLBA). Antagligen finns det också ännu mera Asplundiania i andra arkiv, bibliotek och museer än de jag nämnt här. För att hitta all denna information krävs det att du vet var du ska hitta informationen och att du lärt dig hantera alla dessa olika söktjänster med dess olika sätt att söka och presentera information.

Men med K-samsök skall du i en söktjänst kunna hitta information om de byggnader han ritat, de böcker som skrivits om honom, hans arkiverade ritningar och de TV-program som gjorts om honom. Asplundfanatikern slipper att först leta upp alla olika källor och göra enskilda sökningar i dem utan kan hitta informationen på ett ställe.

Det är därför vi på Curalia är stolta över att  ha fått vara med att utveckla K-samsök och bygga in K-samsökningar i Wunderkammer! Testa själv!

David Haskiya är verksamhetsutvecklare och projektledare på Curalia.

Gästblogg: Att söka i K-samsök från en annan applikation

För många museer, arkiv och bibliotek och leverantörer av samlingssystem för ABM-sektorn kan det vara av intresse att erbjuda integration mot K-samsöksindexet. Vi på Curalia har ju varit anlitade för att utveckla det centrala K-samsökindexet, dess API och Javanoden för skördning till K-samsök. Internt har vi samtidigt i vårt Projekt Wunderkammer tagit fram en verktygslåda för utveckling av kundanpassade samlingsystem och givetvis har vi då passat på att möjliggöra sökning i K-samsök från denna vertygslåda som det nu också finns ett demo av.

Rent tekniskt har vi valt den allra enklaste vägen att söka i K-samsök: Fritextsökning via SRU mot hela K-samsökindexet med svar i XML-format. Wunderkammer i sig får också svar från sin egen lokala databas så K-samsökXML:en blev bara en lite annorlunda variant att styla om till det HTML-svar som användaren ser. Att pusha ett K-samsöksvar som (Media-)RSS för att titta på resultatet fick vi ”automagiskt” eftersom Wunderkammer skapar RSS för alla söksvar.

Vidare har vi valt att inte visa upp K-samsökobjektens detaljdata i Wunderkammer utan om användaren klickar på ett objekt i träfflistan så kommer de till dess objektpresentation i sitt ursprungssystem. Det skulle gå att från K-samsök begära ut ett objekts RDF-data och styla det till ett HTML-svar men vi ville få upp en K-samsökning på banan snabbt så det har vi prioriterat ner i dagsläget. Givetvis går det också att sätta en Javanod som skördar data från en Wunderkammerinstans till K-samsök men Wunderkammers nuvarande testdata hör förstås inte hemma i K-samsökindexet!

Så, har vi stött på några problem? Har allt gått som på räls? Huvudsakligen ja, men ett litet detaljproblem är att Västarvet har tolkat K-samsökspecarna för mappning av data på ett sätt och Historiska museet och RAÄ på ett annat. Det innebär att i Wunderkammer mallstyrda presentation visas objektens klassifikation olika – helt enkelt för att de har mappats olika. Andra tillämpningsutvecklare skulle stöta på samma problem så här är det viktigt att K-samsöksprojektet förtydligar sina specar och ensar mappningen.

>>David Haskiya är verksamhetsutvecklare och projektledare på Curalia.