Kategori: Webb

Webbdag i Varberg

bild 4
Axel Pettersson, Wikimedia Sverige pratar museer på Wikipedia. Foto: Sophie Jonasson, licens: cc-by

 

I förra veckan träffades ett 40-tal personer verksamma inom kulturarvsområdet på Varbergs fästning för att prata om hur man kan bedriva verksamhet på webben. Det var en blandad grupp, länsstyrelser, museer, hembygdsrörelsen och kommuner var representerade. Och så Riksantikvarieämbetet förstås!

Det var intressant att konstatera att frågorna kring hur man kan arbeta mer inkluderande, finnas med sin kunskap och sina perspektiv där människor befinner sig och att kommunicera är frågor som är heta. Bland annat presenterades hur Hallands kulturhistoriska museum arbetar med att redigera Wikipedia och på så sätt når otroligt många med sin kunskap utan att behöva lägga in särskilt stora resurser. Lödöse museum presenterade hur de arbetar med att lyfta fram berättelserna som de stöter på i sitt rika material på berättarsajten Platsr. Berättelsen om hur två munkar ryker i luven på varandra på 1400-talet passar inte in på Wikipedia men väl på en berättarsajt. Ola Hugosson pratade om hur Åkers hembygdsförening samarbetar med geocachingrörelsen för att sprida kulturarvet till dem som inte från början har ett intresse, men som tycker om att röra sig ute i kulturmiljön. På skyltar som via QR-koder leder den intresserade till berättelser om platsen. Dessa skyltar, ca 60 st, har fått samlingsnamnet ”Ekomuseum Vaggeryd”.

Det var en intressant dag, och vi hoppas kunna återkomma på ett eller annat sätt!

 

>>Sophie Jonasson arbetar på Enheten för informationsutveckling på Riksantikvarieämbetet. Här ligger min presentation om digitalt berättande, Platsr och medborgardialog!

Riksantikvarieämbetet och webben

5641346450_ed66c7ef04_o
Foto: Dave Gray (cc-by)

Under 2014 arbetar Riksantikvarieämbetet med att ta fram en webbstrategi eller digital strategi som det också kallas ibland. Syftet med webbstrategin är att ta fram ett förslag för hur Riksantikvarieämbetet ska använda digitala kanaler för att uppfylla sitt uppdrag; ansvar för frågor om kulturmiljön och kulturarvet med ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas.

Det förändrade medielandskapet har ändrat förutsättningarna för hur vi kommunicerar med omvärlden – vem som helst har idag medel att driva frågor i nya medier och forma uppfattning om olika företeelser. Det går inte heller att förvänta sig att människor söker och hittar fram till varje organisations webbplats när de söker kunskap. Människor väljer att finnas på de arenor som passar dem bäst och som de har mest nytta av, till exempel de platser där de kan få snabba svar (på gott och ont).

Riksantikvarieämbetet eftersträvar att alla snabbt och enkelt kan få tillgång till information med hög kvalitet och få den direkt när användningen kräver tillgång till information – därför måste vi ha koll på när dessa behov uppstår. Det betyder att vi måste vara aktiva lyssnare på vad som sker, skrivs och sägs i olika kanaler, för att kunna fungera som goda kunskapskommunikatörer.

Webbstrategin ska stärka Riksantikvarieämbetets kunskap och kompetens internt inom digital närvaro och sociala medier. Det är därför viktigt att webbstrategin är praktiskt inriktad och har en tydlig koppling till konkret verksamhet. En annan viktig aspekt i webbstrategin är att det finns förståelse för att vi har olika erfarenheter av att kommunicera på webben och att fokus ligger på kommunikation och mindset mer än tekniska detaljer.

Sammanfattningsvis vill vi att webbstrategin kommer att bidra till att:

  • Myndighetens användning av digitala kanaler är effektivt samt bidrar till att uppfylla Riksantikvarieämbetets mål
  • Öka tillgänglighet till kulturarv
  • Öka engagemang kring kulturarvsfrågor och stärka relationer med målgrupper och intressenter
  • Fler vet vad Riksantikvarieämbetet är och vad vi gör

De som hjälper oss i arbetet är Connecta konsulter. Vi i projektgruppen hade ett uppstartsmöte tillsammans med dem i slutet av augusti i Visby. På kick-offen pratade vi bland annat om webbstrategin som ingående del av varumärkesarbetet och hur den kan hjälpa oss att positionera oss som synliga och tydliga i de frågor vi jobbar med. Ambitionen är att konsulterna genom flera workshops och intervjuer i samverkan med oss tar fram en webbstrategi som fungerar för vår verksamhet och omfattar Riksantikvarieämbetes totala digitala närvaro på egna och andras webbplatser.

20140825_135643
Foto: Riksantikvarieämbetet (cc-by)

Just nu pågår en nulägesanalys; med hjälp av en intern enkät tar vi tempen på hur pass ’digitalt mogna’ vi är på myndigheten. Ett antal djupintervjuer genomförs också internt på myndigheten samt med externa intressenter och målgrupper.

 

Maria Logothetis jobbar bland annat med projektledning av webbstrategin, Europeana Awareness och Platsr på Riksantikvarieämbetet.

Släktforskardagarna 2014

Förra helgen deltog Riksantikvarieämbetet genom mig och min kollega Maria Logothetis på Släktforskardagarna i Karlstad. Vi var där för att visa Riksantikvarieämbetets sajt för berättelser och minnen, Platsr och samsökningstjänsten Kringla. Med oss i montern hade vi också Lisbeth Petersson, hängiven släktforskare och Platsrmedlem. Det var en intressant och stimulerande helg med ca 5 000 besökare!

RAÄ:s monter på Släkrforskardagarna
Foto: Maria Logothetis, licens: cc-by

Vi blev otroligt imponerade av engagemanget och intresset hos släktforskare, hur inställda de är på att samarbeta och dela med sig. Dessutom måste jag säga att jag är imponerad av hur otroligt duktiga de är på att berätta och levandegöra den historia de så målmedvetet utforskar. Många ger ut egna böcker, sätter upp egna hemsidor, men jag tror att Platsr går hem hos släktforskare just därför att de är så hemma på webben och att de brinner av lusten att berätta och dela med sig.

Lisbeth Peterson berättar varför hon använder Platsr
Lisbeth Peterson berättar om Platsr för en besökare i montern, foto Sophie Jonasson, licens cc-by

Vi säger tack till Värmlands släktforskarförening för ett fantastiskt arrangemang!

Fullt upp i montern
Lisbeth Peterson visar sina berättelser på Platsr för intresserade släktforskare. Foto: Sophie Jonasson, licens: cc-by

>>Sophie Jonasson arbetar med K-samsök, Kringla och Platsr på Riksantikvarieämbetet

Hur fritt är det digitaliserade kulturarvet?

Många minnesinstitutioner uppmuntrar till användning av bilder och annat innehåll i sina digitala samlingar genom att märka dem med Creative Commons-licenser, som kan sägas täcka området mellan helt begränsat och helt fritt material. Licenserna anger hur materialet får användas – om exempelvis en bild får användas hur som helst så länge fotografens namn anges, om den får ändras och om den får användas kommersiellt. (Läs mer om Creative Commons-licenserna här)

K-samsök samlar och tillgängliggör kulturarv från svenska museer och andra minnesinstitutioner och innehåller just nu c:a 5,5 miljoner objekt (varav 2,3 miljoner med bild) från drygt fyrtio olika minnesinstitutioner. All metadata, det vill säga all information om objekten, i K-samsök är märkt CC0 vilket innebär att den inte är skyddad av upphovsrätt. Bilder och annan media kan däremot ha någon av flera olika märkningar, och hur de fördelar sig ses i diagrammet nedan:

Rättighetsmärkning i K-samsök
Riksantikvarieämbetet – CC BY

”Creative Commons Erkännande, icke kommersiell, inga bearbetningar” (CC BY-NC-ND) är den allra vanligaste licensen bland K-samsöksinnehållet. Det är en licens som innebär att materialet får användas så länge det inte ändras och inte används i kommersiella sammanhang. Näst störst är Public Domain Mark, som används för att visa att innehållet inte längre skyddas av upphovsrätt (till exempel gamla fotografier). Det finns troligen mer material som tillhör den kulturella allmänningen men som inte är märkt så.

Diagrammet ovan visar bara de objekt som överhuvudtaget har någon rättighetsmärkning — ett av fem objekt med bild i K-samsök har inte märkts med någon upphovsrättsinformation alls.

Europeana som samlar och tillgängliggör europeiskt kulturarv (just nu mer än 30 miljoner objekt från ett par tusen kulturarvsinstitutioner i Europa) har också sammanställt statistik över hur stor andel av materialet i deras söktjänst som har rättighetsmärkning och vilka licenser som används. Deras diagram är sorterat efter hur fritt materialet är; ju längre till vänster i diagrammet desto friare får det användas.

Europeanas licenser
Europeana – CC BY-SA

Så här ser motsvarande diagram ut för K-samsök (SOCH, Swedish Open Cultural Heritage, på engelska):

Licenser i K-samsök enligt Europeanas uppdelning
Riksantikvarieämbetet – CC BY

(Gröna staplar = får vidareanvändas, blå staplar = vidareanvändning med restriktioner, grå staplar = ingen vidareanvändning tillåten)

Jämfört med Europeana (där K-samsök ingår som en delmängd) har alltså digitaliserat kulturarv från svenska institutioner en större andel Creative Commons-licensierat material och relativt mycket som är Public Domain, men de licenser som används för upphovsrättsskyddade objekt är oftast de mest begränsande av licenserna.

Nya lättlästa texter

Vi på Riksantikvarieämbetet har fått ett uppdrag från regeringen
om att vi ska göra kulturmiljöer mer tillgängliga.
Vi ska stödja länsstyrelser, museer och andra som jobbar med kulturmiljöer
så att de gör det lättare för alla
att besöka, lära sig mer om och använda kulturarv.
Det är till exempel viktigt att texter är lätta att läsa och förstå.

Riksantikvarieämbetets texter
är inte heller alltid så lätta att läsa.
Vi vill bli bättre på att skriva så att alla förstår.
Nu har vi skrivit lättlästa texter
om några av våra webbplatser och söktjänster.
Klicka på namnen för att läsa om varje webbplats:

  • Fornsök är ett register över fornlämningar i Sverige.
  • Bebyggelseregistret innehåller texter och bilder om byggnader.
  • Platsr samlar in berättelser om platser.
  • I Kringla kan du söka i många museers samlingar på en gång.
  • K-samsök är tjänsten som samlar in innehåll till Kringla.
  • Kulturmiljöbild innehåller bilder från kulturmiljöer.
  • Samla är Riksantikvarieämbetets öppna arkiv.
  • Här på K-blogg kan du läsa om olika saker som vi gör på Riksantikvarieämbetet.

CAA 2014, Paris

CAA – Computer Applications and Quantitative Methods in Archaeology – är en årlig internationell konferens för arkeologer, matematiker och dataloger om användning av digitala tekniker inom arkeologi. För några veckor sedan var jag med på den 42:a konferensen i Paris. Jag var där för att presentera Riksantikvarieämbetets arbete med DAP-programmet och för att lära mig om andra projekt – såväl pågående som avslutade – som skulle kunna ha bäring på DAP eller som vi som jobbar med DAP skulle kunna använda inom vårt arbete. Läs mer

Platsr – ny version

untitled
Foto: Axel Nylén (CC-by)
Skolliv och stridigheter i Mosshult: Läs mer på http://www.platsr.se/platsr/visa/plats/id/33

Under januari och februari har vi åtgärdat en hel del buggar på Platsr. Sen i september är en ny version av Platsr ute på webben men det finns eftersläpande småfix att ta hand om. I början av året vi därför lagt mycket tid på att åtgärda en hel del av dem.

I denna uppdatering av sajten har vi bland annat förbättrat sökningen; nu kan man söka på årtal och autocomplete-funktion finns nu åter i sökfältet. Även viktning av sök, dvs hur sökresultatet visas, har vi gjort en uppdatering på så att det blir en bra relevans på sökträffarna.  

Vi har tagit bort teckenbegränsning i berättelserna så nu är det fritt fram att skriva hur mycket man vill. In- och ut-zoomning  på kartan har vi också förbättrat genom att göra tätare steg när man zoomar in – innan var det lätt att tappa orienteringen då kartan tog för stora steg. En bättre uppdelning av platser som användaren själv skapat och andras platser som man redigerat finns nu också, så att det är enklare att hitta det man söker.

Har ni synpunkter på sajten så hör gärna av er till platsr@raa.se

Maria Logothetis jobbar med bland annat Platsr och Europeana Awareness på Riksantikvarieämbet.

Jag länkar, alltså finns jag

Länkstuga på Riksantikvarieämbetet
Länkstuga. Foto: Lars Lundqvist. CC-BY-SA

Sakers värde som kulturarv syns i de kopplingar de har till sina sammanhang, t ex att ett föremål ägts av en viss person, funnits på en viss plats, använts vid en viss händelse eller har en berättelse kopplad till sig. I digitaliserade samlingar blir sådana värden tydliga genom betydelsebärande länkar – länkning är ett enkelt sätt att koppla ett enskilt ting till dess kontext och göra dess betydelse synlig.

Oftast finns inte heller all information om ett visst objekt på den institution där objektet befinner sig, utan kan finnas på andra museer eller arkiv, i litteratur, på Wikipedia och många andra ställen. Bra länkar mellan olika källor underlättar alltså kunskapsbyggande.

Därför vill vi öka antalet synliga, betydelsebärande länkar till och från det digitala kulturarv som går att hitta i K-samsök. Vi vill också hitta metoder för att genomföra förbättringsinsatser som ger bra effekt utan att kräva alltför mycket tid eller förberedelse av deltagare.

För en dryg vecka sedan gjorde vi därför ett test i form av en liten, intern länkstuga med fokus på att koppla ihop Wikipediaartiklar med fornlämningar och byggnader. Den konkreta uppgiften var att lägga in faktarutor i Wikipediaartiklar om fornlämningar för att på så sätt skapa kopplingar mellan artiklar och fornlämningsposter. Om en artikel i Wikipedia länkar till ett objekt i Fornsök, genom t ex en sådan faktaruta, hämtas kopplingen automatiskt in och visas sedan i Kringla. Ett exempel är Nasa silvergruva, där Kringlasidan berikas av en länk till en informationsrik Wikipediaartikel som också blir en koppling mellan gruvan och Silbojokk silverhytta som var en annan del av Nasafjälls silververk.

Under länkstugan redigerades sammanlagt 171 Wikipediaartiklar, och av bara farten fick en del Kringla-poster dessutom länkar till relaterade objekt i Kringla, till litteratur i Libris och till objekt i Europeana.

Några erfarenheter från länkstugan:

  • Kortare pass hellre än heldagar – när vi jobbar med länkning kanske det räcker med 2-3 timmar som deltagarna arbetar fokuserat. Det sänker tröskeln för att delta. I vårt test hade många aldrig redigerat på Wikipedia förut och behövde tid för att registrera sig som användare och få extra introduktion. Vid kortare pass kan det vara bra att lägga till lite extra tid för de som är helt nya.
  • Regelbundenhet – redigerar eller länkar man för sällan är det svårare att komma igång igen. Med regelbundna, korta pass får man in vanan.
  • Det verkar vara bra att fokusera på ett sätt att redigera och ge en konkret uppgift istället för att försöka lära ut flera olika sätt att redigera på samma gång. Till exempel länkning via faktarutor som vi gjorde nu.
  • Vid arbete med Wikipedia är det bra att ”förvarna” innan på Bybrunnen så att de som är mycket aktiva där vet om att det kommer dyka upp många redigeringar från nya användare.

Vi jobbar vidare med detta under 2014!

Digitalt kulturarv i Rotterdam

Europeana Annual General Meeting 2013, Rotterdam
Ett uppkopplat Europeanagäng. Foto: Europeana. CC-BY-SA
Europeana Networks Annual General Meeting hölls i Rotterdam i början av december i samband med konferensen DISH, Digital Strategies for Heritage. Deltagarna kom från många olika europeiska länder, förhållandevis få var från Sverige – kanske beroende på att åtminstone två konferenser med liknande tema hölls samtidigt i Sverige.
På Europeanas AGM presenterades bland annat ett förslag på strategi för Europeana 2015-2020. Strategin sammanfattades i fem punkter:
  • Shift from portal to platform: mindre fokus på sökportalen, mer fokus på återanvändning av data, kunskap och teknologi.
  • Improve data quality: förbättrat innehåll genom t ex bra beskrivningar, korrekt geografisk data och tydlig information om rättigheter.
  • Support the Public Domain: allt material som i grunden tillhör den kulturella allmänningen ska också tydligt vara fritt att använda, inte märkt med restriktioner.
  • Enable re-use: verka för att kulturarvssamlingar tillgängliggörs fritt om det inte finns skäl att begränsa användningen.
  • Discoverability: arbeta för långsiktiga lösningar för att material på många olika språk ska fungera så bra som möjligt även om användaren talar ett annat språk.
Du kan läsa mer om dessa strategiska mål på Europeanas blogg.
En stor del av DISH-konferensen upptogs av gruppdiskussioner och workshops. Ett ämne som diskuterades mycket var tillgänglighet i form av öppna data och öppna licenser. Många minnesinstitutioner runt om i Europa vill digitalisera sina samlingar och släppa dem fria för användning eftersom man ser vilken nytta det ger. Men det är också tydligt att det tar mycket tid och kraft att reda ut vilka rättigheter institutionerna har att sprida digitaliserat kulturarv, att leta upp utomstående rättighetsinnehavare och så vidare, vilket gör att tillgängliggörandet oftast inte är så enkelt i praktiken.
Under konferensdagarna hölls också flera intressanta presentationer. Till exempel berättade Jason Scott om frivilligorganisationen Archive Team som sparar data från webbplatser som riskerar försvinna. Bara dagar innan konferensen hade de tillsammans räddat innehåll från en nederländsk nätgemenskap som skulle läggas ner – ungefär nio miljoner användarprofiler sparades innan de försvann från webben.
Chris Wild berättade om sitt arbete med Retronaut, där han delar historiska bilder som på ett eller annat sätt överraskar. Han har undersökt vilken typ av innehåll som skapar mest uppmärksamhet, och det sammanfattades som SPEED: Seen (bilder fungerar bättre än film eller ljud), Positive, Easy to understand, Emotive (väcker känslor) och Disruptive (något som är annorlunda, som inte passar in i ens bild av historien).

Uppdatering av Kringla

En kvinna och en man bygger ett flygplan
Foto: Alfred T Palmer, Library of Congress

Under hösten har vi jobbat vidare med att utveckla Kringla. Följande funktioner har lagts till:

  • En inloggad användare kan lägga in länkar till Europeana (exempel). Till detta använder vi Europeanas API. Scrolla ner för att se länken/länkarna.
  • En inloggad användare kan lägga in länkar till Libris (exempel). Till detta använder vi Libris API. Scrolla ner för att se länken/länkarna.
  • Om en agent innehåller en länk till Libris person-auktoritet visas litteratur kopplad till den personen automatiskt i Kringla (exempel). Scrolla ner för att se länken/länkarna.
  • Om en plats i Platsr innehåller en länk till Kringla (under ”arkivföremål”) visas en länk till den platsen vid objektet beskrivning i Kringla (exempel).
  • Då vi behövde skilja på användardatabaserna för Kringla och Platsr kan man inte längre logga in med Platsr-konton skapade efter den 9 september 2013. På sikt är förhoppningen att en ny single-sign-on-lösning kommer på plats.

De fyra första punkterna kan ses som pedagogiska exempel på hur man kan jobba med länkad data för att skapa ett sammanhang för användaren. Kringla innehåller ingen egen information men med hjälp av flera olika resurser kan man skapa noder där en användare kan söka vidare, t ex på svenska bibliotek eller Wikipedia.

>> Johan Carlström jobbar på Riksantikvarieämbetet och är systemansvarig för Kringla.