Kategori: Wikipedia

Bockstensmannen öppnade ögonen för Wikipedia

bild 4
Axel Pettersson från Wikipedia visar statistik. Foto: Sophie Jonasson, cc-by

Så här i början av året är det dags att fundera på vad man gjorde bra och vad som kan förbättras under de månader som nu ligger framför oss. Jag sitter och går igenom utvärderingar från förra årets seminarier och workshops.

Den 6 november 2014 anordnade Riksantikvarieämbetet ihop med Länsstyrelsen Halland, Kulturmiljö Halland och Hallands kulturhistoriska museum en dag om att bedriva verksamhet på webben. Människor som arbetar med kulturmiljö på olika sätt i länsstyrelser, kommun, region, museer och ideella sektorn (hembygdsrörelsen och Wikipedia) tillbringade en dag på Varbergs fästning.

Syftet med seminariet var att genom korta presentationer med goda exempel lägga en grund för en dialog kring hur man inom kulturmiljöområdet ser på att använda webben för att arbeta mer inkluderande och effektivt. Hur tänker man kring var informationen bör finnas för att möta människor som söker information? Hur ser man inom kulturmiljösektorn på att skapa och finnas på plattformar för dialog etc. Dessa frågor är aktuella hos museer och länsstyrelser, inte minst i och med de nya nationella målen för kulturmiljö. Både infrastruktur och mer ”mjuka” frågor som hur man agerar på sociala arenor var på agendan.

T ex pratade Axel Pettersson från Wikipedia om exemplet Bockstensmannen. Statistiken visade tydligt att det är svårt för ett enskilt museums hemsida att mäta sig mot trafiken på t ex artikeln Bockstensmannen på Wikipedia, både den svenska och engelska versionen. Om ett museum befinner sig på Wikipedia med sin kunskap så når de fler människor, helt enkelt.

Jag fick in många intressanta synpunkter i utvärderingen. T ex:

”Det jag fick med mig från dagen, och som jag även ska ta upp på ett kommande enhetsmöte, är att det är bättre att bli synlig där allmänheten finns på webben snarare att tro att de själva ska hitta till länsstyrelsens hemsidor. Att kunna gå in och redigera i Wikipedia för att därifrån leda intresserade i olika ämnen vidare till länsstyrelsens websidor, tror jag kan vara ett betydelsefullt sätt att skapa en större förståelse för länsstyrelsens verksamhet men också en större inblick i myndighetens kompetensområden. Det borde på sikt kunna innebära att länsstyrelsen kan bli mer synliga på webben utan att för den skull behöva vara allt för betungande för de webbansvariga. ”

”Stort tack för en intressant och väl genomförd seminariedag om kulturmiljövårdens verksamhet på webben. Det fick mig helt klart att börja tänka i nya banor.”

”Tack för en bra dag i Varberg – bättre än jag hade förväntat mig! Jag uppskattade särskilt diskussionen om platsr och wikipedia vilken gav mig riktningsvisare vad vi bör jobba med vad gäller handlingsprogram och förfrågningsunderlag i framtiden.”

workshop i digitalt berättande
Storycircle på workshopen i digitalt berättande. Foto: Sophie Jonasson, cc-by

I maj hade vi en workshop i digitalt berättande på tema migration tillsammans med Kulturskolan Stockholm. Syftet var att genom en aktiv insats få in berättelser av en typ som helt har saknats på Platsr – egenupplevd migration. 7 personer producerade 5 digitala berättelser. Se t ex Carmens berättelse om hur människor i ett land långt borta räddade livet på hennes pappa eller Orestes berättelse om hur det är att känna glädjen över frihet men sedan inte riktigt känna sig insläppt. Några röster från kursen:

”Jag tänkte först vad vill ni på myndigheten oss invandrare. Sen förstod jag att ni ville faktiskt lyssna”

”Tack för det utmärkta möjligheten du gav oss att bidra med vår sandkorn till folkhistoria. Nu känner jag mig som en riktigt antikvitet!”

”Det är alltid roligt att få jobba med berättelser som vill bli berättade och som känns angelägna både för avsändare och mottagare.” (kursledare, Kulturskolan)

Nu är det dags att kavla upp ärmarna och förhoppningsvis lyckas nå fram till människor och mål under 2015.

>>Sophie Jonasson arbetar på Riksantikvarieämbetet med bl a Platsr

Webbdag i Varberg

bild 4
Axel Pettersson, Wikimedia Sverige pratar museer på Wikipedia. Foto: Sophie Jonasson, licens: cc-by

 

I förra veckan träffades ett 40-tal personer verksamma inom kulturarvsområdet på Varbergs fästning för att prata om hur man kan bedriva verksamhet på webben. Det var en blandad grupp, länsstyrelser, museer, hembygdsrörelsen och kommuner var representerade. Och så Riksantikvarieämbetet förstås!

Det var intressant att konstatera att frågorna kring hur man kan arbeta mer inkluderande, finnas med sin kunskap och sina perspektiv där människor befinner sig och att kommunicera är frågor som är heta. Bland annat presenterades hur Hallands kulturhistoriska museum arbetar med att redigera Wikipedia och på så sätt når otroligt många med sin kunskap utan att behöva lägga in särskilt stora resurser. Lödöse museum presenterade hur de arbetar med att lyfta fram berättelserna som de stöter på i sitt rika material på berättarsajten Platsr. Berättelsen om hur två munkar ryker i luven på varandra på 1400-talet passar inte in på Wikipedia men väl på en berättarsajt. Ola Hugosson pratade om hur Åkers hembygdsförening samarbetar med geocachingrörelsen för att sprida kulturarvet till dem som inte från början har ett intresse, men som tycker om att röra sig ute i kulturmiljön. På skyltar som via QR-koder leder den intresserade till berättelser om platsen. Dessa skyltar, ca 60 st, har fått samlingsnamnet ”Ekomuseum Vaggeryd”.

Det var en intressant dag, och vi hoppas kunna återkomma på ett eller annat sätt!

 

>>Sophie Jonasson arbetar på Enheten för informationsutveckling på Riksantikvarieämbetet. Här ligger min presentation om digitalt berättande, Platsr och medborgardialog!

Skillnaden mellan Wikipedia och Platsr

Lennart Guldbrandsson

Lennart Guldbrandsson. Foto: Holger Motzkau, ingen upphovsrätt

 

Under mina Wikipediaföreläsningar och -workshoppar stöter jag ofta på liknande funderingar och utmaningar. Några av dem har jag skrivit om tidigare, såsom den där fördomen om att lärare skulle förbjuda elever att använda Wikipedia (det gör de inte).

En av frågorna som återkommer handlar om vad som får finnas med på Wikipedia. Folk förstår i regel att det inte är en bra idé att varje garageband eller frisersalong får en artikel i Wikipedia. Hittills har jag oftast förtydligat det med att det beror på att det sällan finns tillförlitliga källor om garageband och frisersalonger. Det gör att det är svårt att skriva tillförlitliga artiklar om dem. För inte länge sedan var det dock någon som påpekade att artiklar om garageband och frisersalonger också skulle innebära reklam för dem. Det lyfter upp dem till en status som de inte har än. Det innebär att Wikipedia får vänta tills artikeln inte innebär att vi gör reklam.

Men det finns områden där gränsen för vad som är reklam och vad som skulle kunna platsa på Wikipedia är grumlig. Ett sådant område är lokalhistoria.

Nu råkar det finnas många människor som är intresserade av lokalhistoria: skolor, hembygdsföreningar, släktforskare, museer, personer som sysslar med reminiscens, etc. Inte nog med det: lokalhistoria är utmärkt för författare som gör research inför sina böcker och för personer som letar inspelningsplatser för film.

”Varför inte väva in en lokal sägen i din egen berättelse och på så sätt göra din film mer relevant för de som bor där?”
[Källa: Voodoofilm]

För den typen av lokalhistoria är Wikipedia kanske inte rätt plats. Men det finns andra ställen att publicera texter om byggnader och händelser. Jag har nu därför börjat hänvisa de som är intresserade av att skriva lokalhistoria till en sådan webbplats, Riksantikvarieämbetets Platsr.

Platsr (ja, det stavas så) har som slogan ”platser med berättelser”. Platsr är precis som Wikipedia fritt licensierat så att man ska kunna återanvända informationen där. Vem som helst kan bidra. Man måste dock skaffa ett konto, men det är gratis.

Precis som med mycket annat som Riksantikvarieämbetet gör så finns det möjligheter att göra kopplingar till Wikipedia. Likaså går det att göra länkar till Platsr i Wikipedia, som i artikeln om Bällsta gård.

Vad hör hemma på Platsr och vad hör hemma på Wikipedia?

Visst finns det fortfarande mycket lokalhistoria som hör hemma på Wikipedia: alltifrån kända byggnader till berömda personer och händelser. Poängen med Platsr är dock lite annan än Wikipedia, att synliggöra det personliga. Man uppmuntrar användarna att skriva berättelser och inte bara fakta. På Platsr är det alltså inte byggnaden i sig som är det viktiga utan vad som hände i byggnaden.

Här är en tabell som försöker förtydliga det hela:

Wikipedia Platsr
* ord som ”enligt” och ”baserat på” * ord som ”jag”, ”vi”, ”morfar”, ”spännande”, ”rädd”, ”mystiskt”
* översikter, sammanfattningar, listor * löpande berättelser med personperspektiv, minnen, citat
* allmänintresse, uppfyller relevanskriterier * lokalt intresse, inga lägsta krav
* kräver källhänvisningar * betonar det personliga

Det är förstås viktigt att se att det alltid kommer att finnas saker som passar in på båda ställena. Det gör inget. Såväl Wikipedia som Platsr har öppna API:er, så det är enkelt att dela med sig.

 

>>Lennart Guldbrandsson, wikipedian, medlem i Wikimedia Sverige

Hur kan man hjälpa till att bevara våra runstenar?

runstensvårdFoto: Helen Simonsson 2014, CC-BY.

Ansvaret för vården av fornlämningar och runstenar delas av länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet – men alla kan hjälpa till. Av Sveriges kända runinskrifter är det cirka 1500 runstenar, block eller hällar som befinner sig utomhus i landskapet. Hos Riksantikvarieämbetets Förvaltningsavdelning i Visby finns en tvärvetenskaplig arbetsgrupp specialiserad på runstenar. Den består av fem personer med olika utbildning och bakgrund, (två runforskare, en arkeolog, en konservator och en ingenjör). Det finns ingen möjlighet för rungruppen att resa runt i Sverige och hålla undan allt sådant som gynnar påväxt. Riksantikvarieämbetet har därför sedan 1990-talet tagit hjälp av lokala runstensfaddrar som kan hålla stenarna under uppsikt och på så sätt bidra till runinskrifternas bevarande.

Ren luft, fukt och näring ger påväxt

I princip all sten som står utomhus blir beväxt av lav, alger och mossa. Och det går fort för en sten att få påväxt, speciellt om betingelserna är de rätta. Lav gillar till exempel ren luft. Alger och mossa gillar fukt. Påväxten går fortare om löv, gräsklipp och fågelexkrementer som ger näring och håller kvar fukt lämnas kvar på stenytan eller om stenen står skuggad på grund av högt gräs, träd och buskar. Med klimatförändringar som ger högre luftfuktighet och längre växtperioder kan vi räkna med ännu mer accelererad påväxt och snabbare förbuskning av landskapet.

Förebyggande arbete bäst

Det bästa är att arbeta förebyggande och ta bort de förutsättningar som gynnar påväxt eftersom rengöring sliter på ytan. Dessutom kan de sorters lav som är pionjärarter, det vill säga de som först etablerar sig på en rengjord runsten vara aggressivare än andra lavsorter. Genom täta rengöringscykler utsätter man stenen oftare för dessa arter.

Djuprengöring där all påväxt avlägsnas och där stenytan ser nästan som ny ut ska ske inte ske oftare än med 20-års intervaller och görs av en professionell stenkonservator, ofta i samband med riktade forskarinsatser.

Runstensfaddrar och skötsel

Runstensfaddrarna kan hjälpa till med lättare markskötsel som att klippa högt gräs eller ta bort sly som bidrar till att runstenen inte syns eller som gör att påväxten går fortare. (Observera att man dock inte får göra större ingrepp, som att ta ned träd till exempel, på någon annans mark).

Har mycket jord, smuts, fågelexkrementer, lav eller mossa redan samlats på stenen kan den behöva rengöras försiktigt. En runstensfadder kan tvätta stenen med vanligt vatten och en mjuk panelborste eller diskborste. Tvätta stenen nerifrån upp så att inte mörka rinningar eller fläckar skapas. Var dock vaksam på om stenen sandar eller grusar. Lossnar material eller om borsten repar stenen – avbryt borstandet omedelbart. Tvätta inte stenen om det finns risk för nattfrost eftersom det kan ge upphov till frostsprängningar.

Fotografera

Dokumentation av runstenarna är viktigt. Många av runstenarna saknar nytagna fotografier i Wikimedia.  Tycker man om att fotografera runstenar kan man under september månad delta i http://wikilovesmonuments.se/wiki-loves-monuments-2014/ Instruktioner och listor på fornlämningar som behöver fotografier hittar man här: http://wikilovesmonuments.se/instruktioner/

Rapportering

Till runstensfaddrarnas uppgifter hör att rapportera till oss i rungruppen eller till länsstyrelsen om något allvarligt händer med en sten, till exempel om den skulle bli påkörd, utsättas för skadegörelse eller på annat sätt gå sönder. För närvarande finns inga blanketter att fylla i utan upptäcker man något anmärkningsvärt kan man skicka ett vanligt mejl, eventuellt kompletterat med ett fotografi på stenen, till helen.simonsson@raa.se eller någon annan i rungruppen.  (Man behöver däremot inte rapportera in att det växer lav eller att man tvättat runstenen).

Vill man läsa mer om fornlämningsvård finns ”Handbok i fornminnesvård”.

>>Helen Simonsson är utredare/konservator med inriktning på sten och är en av de fem i rungruppen.

Jag länkar, alltså finns jag

Länkstuga på Riksantikvarieämbetet
Länkstuga. Foto: Lars Lundqvist. CC-BY-SA

Sakers värde som kulturarv syns i de kopplingar de har till sina sammanhang, t ex att ett föremål ägts av en viss person, funnits på en viss plats, använts vid en viss händelse eller har en berättelse kopplad till sig. I digitaliserade samlingar blir sådana värden tydliga genom betydelsebärande länkar – länkning är ett enkelt sätt att koppla ett enskilt ting till dess kontext och göra dess betydelse synlig.

Oftast finns inte heller all information om ett visst objekt på den institution där objektet befinner sig, utan kan finnas på andra museer eller arkiv, i litteratur, på Wikipedia och många andra ställen. Bra länkar mellan olika källor underlättar alltså kunskapsbyggande.

Därför vill vi öka antalet synliga, betydelsebärande länkar till och från det digitala kulturarv som går att hitta i K-samsök. Vi vill också hitta metoder för att genomföra förbättringsinsatser som ger bra effekt utan att kräva alltför mycket tid eller förberedelse av deltagare.

För en dryg vecka sedan gjorde vi därför ett test i form av en liten, intern länkstuga med fokus på att koppla ihop Wikipediaartiklar med fornlämningar och byggnader. Den konkreta uppgiften var att lägga in faktarutor i Wikipediaartiklar om fornlämningar för att på så sätt skapa kopplingar mellan artiklar och fornlämningsposter. Om en artikel i Wikipedia länkar till ett objekt i Fornsök, genom t ex en sådan faktaruta, hämtas kopplingen automatiskt in och visas sedan i Kringla. Ett exempel är Nasa silvergruva, där Kringlasidan berikas av en länk till en informationsrik Wikipediaartikel som också blir en koppling mellan gruvan och Silbojokk silverhytta som var en annan del av Nasafjälls silververk.

Under länkstugan redigerades sammanlagt 171 Wikipediaartiklar, och av bara farten fick en del Kringla-poster dessutom länkar till relaterade objekt i Kringla, till litteratur i Libris och till objekt i Europeana.

Några erfarenheter från länkstugan:

  • Kortare pass hellre än heldagar – när vi jobbar med länkning kanske det räcker med 2-3 timmar som deltagarna arbetar fokuserat. Det sänker tröskeln för att delta. I vårt test hade många aldrig redigerat på Wikipedia förut och behövde tid för att registrera sig som användare och få extra introduktion. Vid kortare pass kan det vara bra att lägga till lite extra tid för de som är helt nya.
  • Regelbundenhet – redigerar eller länkar man för sällan är det svårare att komma igång igen. Med regelbundna, korta pass får man in vanan.
  • Det verkar vara bra att fokusera på ett sätt att redigera och ge en konkret uppgift istället för att försöka lära ut flera olika sätt att redigera på samma gång. Till exempel länkning via faktarutor som vi gjorde nu.
  • Vid arbete med Wikipedia är det bra att ”förvarna” innan på Bybrunnen så att de som är mycket aktiva där vet om att det kommer dyka upp många redigeringar från nya användare.

Vi jobbar vidare med detta under 2014!

Så använder du K-samsök för att skapa en faktaruta i Wikipedia

Trullhalsar i Wikipedia

I september genomförs tävlingen Wiki Loves Monuments för tredje gången. Tävlingen går ut på att fota fornlämningar, historiska byggnader och fartyg, ladda upp dem på Wikimedia Commons och koppla dem till beskrivningen i FornsökBebyggelseregistret och på Sjöhistoriska. Dessa bilder kan sedan användas för att förhöja innehållet i artiklar i Wikipedia.

Inom ramen för vårt Wikipedia-projekt 2012 utvecklades ett verktyg för att, med hjälp av K-samsök, enkelt skapa faktarutor i Wikipedia för artiklar om fornlämningar och byggnader. Verktyget utvecklades av André Costa, en av våra Wikipedian in Residence.  I dessa faktarutor finns det länkar till t ex Fornsök och skapar därmed förutsättningar för att länken till artikeln skördas och visas i Kringla. Det finns även en möjlighet att lägga in bild i faktarutan. Vi har även utvecklat en funktion som ”scannar av” Wikipedia efter länkar till K-samsök (länkar som inleds med http://kulturarvsdata.se osv). Länkarna till artiklarna sparas sedan ner i vår databas för användargenererad data och visas i Kringla (exempel).

Såhär skapar du en faktaruta (utifrån exemplet Trullhalsar på Gotland):

    1. Hitta fornlämningen du är intresserad av i Fornsök eller Kringla. I detta exempel använder vi Fornsök. Känner du till fornlämningens RAÄ-nummer kan du söka på det direkt, annars kan du både söka i fritext eller zooma in i kartan.
    2. Högst upp i objektsbeskrivningen finns ett 14-siffrigt id-nummer. Markera detta id-nummer och kopiera det.
      Trullhalsar i Fornsök
    3. Gå till verktyget och klistra in id-numret.
    4. Nu genereras wiki-kod som hämtar grunddata från K-samsök (t ex sockennamn, fornlämningsnummer, koordinater och länk till Fornsök). Det finns även möjlighet att komplettera med andra fakta, t ex datering. Kopiera wiki-koden.
      Wikikod för faktaruta i Wikipedia
    5. Om du har laddat upp en bild till Wikimedia Commons klistrar du in filnamnet under ”bild”. Samtidigt som koden genereras görs även en sökning i Wikimedia Commons och resultatet visas som länk till sökresultatet. Om det, i K-samsök, finns länkar mellan fornlämningen och bilder i andra källor som avbildar fornlämningen visas instruktioner för hur du kan ladda upp bilden till Wikimedia Commons med tillhörande metadata från K-samsök.
    6. Gå till artikeln som beskriver fornlämningen (eller skapa den om den inte finns). Logga gärna in så att det syns vem som redigerat. Klicka på ”redigera wikitext” och klistra in koden högst upp i dokumentet. Finns det redan uppgifter om koordinater så kan dessa raderas då dessa finns med i faktarutan. Skriv gärna vad du gjort under ”sammanfattning”. Klicka på ”spara”.
    7. Klart!

>> Johan Carlström jobbar med K-samsök på Riksantikvarieämbetet

Slutrapport från Wikipedia-projektet


Apollo 13 Mission Control Celebrates. Foto: NASA

För den intresserade finns nu slutrapporten för Riksantikvarieämbetets Wikipediaprojekt att ladda ner (pdf). För oss på Riksantikvarieämbetet har projektet varit lärorikt på flera sätt, inte minst för att det har ökat vår kompetensen kring hur Wikipedia fungerar som verktyg och community. Vi har även fått en ökad insyn i vad Wikipedia klarar av ur ett tekniskt perspektiv.

Rapporten består av tre delar:

  • Slutrapport
  • Bilaga 1 – Lennart Guldbrandssons rapport
  • Bilaga 2 – André Costas rapport

Lennart och André har i sina rapporter mer i detalj beskrivit genomförandet och resultatet kopplat till deras roll som Wikipedians in Residence.

>>Johan Carlström är projektledare för Riksantikvarieämbetets Wikipedia-projekt.

Tips till institutioner som vill anlita en Wikipedian in residence

Wikipedia globe in a keychain! by: @bastique (CC by-sa)

I onsdags förra veckan godkände styrgruppen slutrapporten för Riksantikvarieämbetets Wikipedia-projekt (rapporten kommer snart att läggas ut på nätet). Det har varit både kul och utvecklande att jobba i projektet där vi på Riksantikvarieämbetet har kommit till insikt om både hur vi ser Wikipedia (positivt) samt hur Wikipedia och Wikimedia Commons kan passa in i informationsarkitekturen kring kulturarvsdata.

Utifrån de erfarenheter vi gjort tillsammans med våra Wikipedian in Residence kommer här några tips till andra institutioner som är nyfikna på att jobba enligt samma modell. Listan återfinns i Lennart Guldbrandssons rapport (bilaga till slutrapporten) samt i slutrapporten (något modifierad):

  • Jobba med en mindre grupp eller grupper  av anställda (5-10 personer) vars arbetsuppgifter kan kopplas tydligt till innehållet i Wikipedia.
  • Jobba med lågt hängande frukter för att komma igång, t ex foto eller artiklar som enkelt kan skapas eller kvalitetshöjas kopplat direkt till deltagarnas intresse och arbetsuppgifter.
  • Låt gruppen eller grupperna träffa ”sin” Wikipedian in Residence regelbundet, gärna oftare i början av början av projektet.
  • Deltagarna bör ha särskilt avsatt tid att delta i gruppmöten samt jobba på egen hand.
  • Anordna inspirationsmöten för andra intresserade, internt och externt. Det ger projektet tyngd i organisationen.
  • Var kommunikativ utåt gällande vad som händer.
  • Låt Wikipedian in Residence träffa övriga anställda. Spontana möten kan inspirera.
  • Meddela och återkoppla deltagarnas bidrag tidigt för att visa att fokus ligger på att bidra.
  • Gör enkelt informationsmaterial (Wikimedia Sverige kan vara behjälpliga).

>> Johan Carlström är projektledare för Wikipedian in Residence på Riksantikvarieämbetet

Gästblogg: Wikipedia och experter


Måste man vara utbildad cyklist för att kallas expert? Foto från Wikimedia Commons av VincentMaccio (CC-by-sa)

Under min tid som Wikipedian in Residence på Riksantikvarieämbetet har en fråga återkommit gång på gång, nämligen kopplingen mellan Wikipedia och experter. Jag berörde en aspekt av frågan i ett tidigare blogginlägg och jag pratade om det med många på höstmötet, men låt mig bena ut frågan mer ordentligt.

Vem som helst kan skriva på Wikipedia
Längst upp på huvudsidan på Wikipedia står det att Wikipedia är den fria encyklopedin som alla kan redigera. Det oroar en del, men dels finns det gott om kvalitetshanteringssystem, dels är det långt ifrån alla som bidrar. De flesta nöjer sig med att läsa Wikipedia. Å andra sidan tenderar de som skriver på Wikipedia att vara högt utbildade (pdf). Det finns en viss logik i att de som kan något om ett ämne bidrar, medan de som inte kan något håller sig borta. (Det stämmer inte helt. Man kan korrekturläsa och göra andra städuppgifter utan att vara expert.)

Det föranleder förstås en viktig fråga: Vem är expert? Varken Wikipedia eller NE.se anger i sina definitioner av ‘expert’ att det måste finnas någon formell utbildning eller att personen ska vara professionell inom sitt utbildade område. Ändå finns det ofta en bild hos de anställda på Riksantikvarieämbetet att det är professionella, akademiskt utbildade personer vi talar om när vi pratar om experter. Vi som skriver på Wikipedia har dock lärt oss att anamma kunskapen som finns hos allmänheten. Den kan vara oväntat stor. Exempelvis finns det hobbyister inom snart sagt varje ämne. På svenskspråkiga Wikipedia har vi dussintals personer som är mycket intresserade av ornitologi. Artiklarna om fåglar på Wikipedia kan därför mäta sig med vilket annat uppslagsverk som helst och troligen vinna. Inom vissa områden finns det inte ens något sätt att jobba som expert, som i många populärkulturella fält. Det spelade helt enkelt ingen roll hur mycket folk vet om Harry Potter eller Twilight; det finns inga utbildningar eller jobb som är så fokuserade. (Ännu.) Man kan säga att Wikipedia har blivit en gemensam plats för alla de där webbplatserna som kom på 1990-talet och drevs av entusiaster och innehöll blinkande bilder och musik medan de visade upp ett djup i de mest obskyra kunskaper som man kunde tänka sig.

Vad kan professionella, formellt utbildade experter bidra med?
Om nu Wikipedia då drivs av hobby-experterna, finns det plats för professionella experter? Utan tvekan. Inte nog med att de professionella kommer att möta en livlig diskussion med aktuella, praktiska frågor; det finns gott om frågor som entusiasterna inte hunnit ta tag i än, och ibland saknar förmåga att ta tag i. En av de uppgifterna rör övergripande artiklar. Jag brukar själv säga att det är ganska enkelt att skriva en artikel om en 1800-talsmatematiker, medan det är betydligt svårare att skriva artikeln ‘matematik‘, eftersom den ska sammanfatta hela fältet. (Samma sak gäller för andra övergripande artiklar.) Där har professionella experter måhända ett övertag fortfarande. En annan uppgift är att hjälpa till med att lokalisera och namnge de bästa källorna för olika ämnesområden. Med andra ord: vilka är de bästa böckerna och webbplatserna om till exempel kulturlandskap? Ett bra sätt att börja är att leta reda på ett projekt på Wikipedia, där andra intresserade finns, och tipsa dem om bra resurser. Under Wikipedian in Residence-tiden har vi utgått från Projekt Kulturarv, där jag har lånat en del tips på bra resurser från andra näraliggande projektsidor. Men är de resurserna de bästa? Det avgör troligen experterna bäst.

En viktig uppgift som professionella kan hjälpa till med är att sortera artiklar i prioritetsordning. Artiklar i Wikipedia skapas nämligen tämligen ad hoc. De byggs också ut baserat på vad folk är intresserade för tillfället. Vi vanliga dödliga försöker implementera regler exempelvis för att inte diskriminera andra geografiska platser till förmån för Sverige. Än så länge är det dock svårt att hitta en bra metod för att bestämma sig för vilka artiklar som är viktigast. För att förtydliga kan jag återvända till fågelartiklarna. En normal fågelskådare kanske skapar de vanliga svenska fågelsorterna, eftersom det är de personen stöter på, men glömmer att det är lika viktigt att skriva om pingviner, strutsar och emuer. Vilka är de viktigaste personerna, objekten och händelserna inom ditt expertområdena? Har de artiklar? Hur väl skrivna är de, och hur omfattande är de, i jämförsle med andra artiklar om näraliggande artiklar?

Wikipedia gillar expertis, men litar inte på experterna
Jag har på det starkaste avrådit deltarna i de två pilotgrupperna från att ha med Riksantikvarieämbetet eller RAÄ eller liknande i sitt användarnamn. En anledning är att personen kanske slutar på ämbetet en dag, och ändå vill fortsätta redigera på Wikipedia. En viktigare anledning är att man inte skriver på Wikipedia i egenskap av en titel. Annorlunda uttryckt: det man gör på Wikipedia spelar större roll än ens formella titel. Om Einstein hade skrivit på Wikipedia, hade hans bidrag kollats lika hårt som alla andras. Vi litar helt enkelt inte på experterna i deras egenskap av experter, utan tittar på vad de gör. Det faktum att vem som helst kan utge sig för att vara expert (såväl på Wikipedia och annorstädes) gör att det inte finns något bra alternativ. En expert bör också ha bättre tillgång till källor än andra har, så systemet gynnar ändå experterna. Men framför allt är orsaken till att vi inte litar på experter att alla människor gör fel! Det finns inte två professorer som tycker likadant i alla sakfrågor. Olika tankeskolor krockar regelbundet på universiteten och på myndigheter. På Wikipedia har vi det intressanta systemet att de olika tankeskolorna ska samsas i ett och samma dokument, snarare än att skriva varsitt dokument. Därför kommer det att bli intressant när alla kulturarvsinstitutioner som har hand om – tja, till exempel vikingar – ska skriva i samma artiklar. Hur kommer det att bli när en expert tar bort vad en annan expert skrivit? Det finns gott om hjälpmedel för konfliktlösning på Wikipedia. Det enklaste sättet är att man reder ut saken på artikelns diskussionssida.

Börja här
Mitt tips för hur man går vidare är:

1. Skapa ett användarkonto
2. Skriv upp dig bland deltarna i Projekt Kulturarv
3. Leta reda på en artikel att börja med
4. Sätt igång

Svårare än så behöver det inte vara. Det finns alltid folk att fråga ifall du behöver hjälp. Lycka till!

>> Lennart Guldbrandsson, Wikipedian in Residence, Riksantikvarieämbetet

PS. Den 30 november kommer min slutrapport från min tid på Riksantikvarieämbetet. Kom gärna till slutseminiariet!

Nu har vi kopplat ihop Kringla och Wikipedia


Såhär visas Wikimedia-bilder i Kringla. Bilderna är från Wikimedia Commons, texten från Bebyggelseregistret.

Inom ramen för Riksantikvarieämbetets Wikipedia-projekt så har vi utvecklat bättre kopplingar mellan Kringla och Wikipedia och Wikimedia Commons. Dessa funktioner driftsattes igår:

  • En inloggad användare kan lägga in länkar till artiklar i Wikipedia och media i Wikimedia Commons som sedan visas i Kringla. Dessa länkar sparas i vår databas för användargenererad information (även kallad UGC-hubben).
  • När ett objekt saknar en egen bild visas istället en bild från i första hand relaterade objekt, i andra hand Wikimedia Commons. Exempel.
  • Ett script som ”skördar” Wikipedia- och Wikimedia-objekt (artiklar och media) som innehåller länkar till K-samsöksobjekt (inleds med http://kulturarvsdata.se). Dessa länkar och tumnaglar till bilder visas sedan i Kringla. Det handlar om ca 4600 länkar till artiklar och 13 900 länkar till bilder, bl a från årets omgång av Wiki Loves Monuments (se en av vinnarna här). Detta innebär att om du som är skribent på Wikipedia skriver en artikel och länkar till en källa som finns i K-samsök så visas den automatiskt i Kringla inom några dagar. På så sätt använder vi innehållet i Wikipedia och Wikimedia Commons för att visa på sammanhang samt en mer tilltalande visuell upplevelse.  Exempel.

Utöver detta har vi passat på och gjort några andra förändringar i Kringla:

  • En användare kan filtrera sitt resultat på rättigheter till bilder mm, t ex Creative Commons-licenser. Du kan t ex söka fram bilder som går att använda i skolarbeten.
  • Ett enklare sätt att hitta objektens URI:er

Här hittar du mallar som hjälper dig att lägga in länkar på rätt sätt i Wikipedia och Wikimedia Commons.

Vår Wikipedian developer in residence har utvecklat fler sätt att göra kopplingar mellan K-samsök och Wikipedia, mer om det i ett senare blogginlägg.

Testa gärna, hittar du buggar eller andra felaktigheter så blir vi glada om du skriver en kommentar här eller skickar ett mail till kringla@raa.se

>>Johan Carlström jobbar med Kringla och K-samsök på Riksantikvarieämbetet.