Kategori: Wikipedia

Vinnare av Wiki Loves Monuments 2017

Här är årets vinnare av Wiki Loves Monuments i Sverige 2017. Nytt för i år är att vinnarna inte väljs i kategorier, utan det är de tio bästa bilderna av alla inkomna bilder som får pris. Dessa skickas också vidare till den internationella finalen och får sin vinnande bild i tryckt storformat.

1

En skeppssättning
The Amundtorp Stone Ship (Norra Lundby 62:1) av Nicklas Larsson [CC BY-SA 4.0]

2

Domkyrkan i Uppsala på håll.
Uppsala Cathedral in February (Uppsala domkyrka) av Andrew Friberg [CC BY-SA 4.0]

3

Parkeringshuset i solsken
Parkaden June 2017 02 (Parkaden) av Arild Vågen [CC BY-SA 4.0]

4-10

Utan inbördes ordning.

Gravhög med träd på ett fält.
Brytestuhög, Hammarlöv 7-1, gravhög (Hammarlöv 7:1) av Jorchr [CC BY-SA 4.0]
Storkyrkan och Kungliga slottet sett från andra sidan
Storkyrkan and Kungliga slottet Stockholm 2016 01 (Storkyrkan och Stockholms slott) av Julian Herzog [CC BY 4.0]
Stensättning i solnedgång.
Sunset at the Brakelund Burial Ground (Hasslösa 2:1) av Nicklas Larsson [CC BY-SA 4.0]
Fyren på långt håll.
Långe Erik4 (Långe Erik) av Neomagic666 [CC BY-SA 4.0]
Fartyg i solen på en stilla sjö.
Siljan July 2017 01 (S/S Siljan) av Arild Vågen [CC BY-SA 4.0]
Insidan av kyrktaket.
Kiruna kyrka August 2017 01 (Kiruna kyrka) av Arild Vågen [CC BY-SA 4.0]
Ett ångande ånglok.
Östra Sörmlands järnväg May 2016 05 (Östra Södermanlands Järnväg) av Arild Vågen [CC BY-SA 4.0]
Alla vinnare får som sagt sin bild upptryckt i stort format och vi kommer att försöka ordna en utställning med dessa innan de skickas ut (mer om detta inom snar framtid).

Specialpris

I år hade vi också ett specialpris, som går till den som lyckades fotografera flest objekt som tidigare saknade foton både i Wikimedia Commons och hos oss. Vinnaren av specialpriset blev användare Jorchr som lyckades fånga hela 31 tidigare ofotograferade objekt! 

Månsken över en gravhög. Vinnare av Wiki Loves Monuments 2017 specialpris.
Juryns favoritbild av de nyfotograferade objekten från Jorchr. Höjabjärsbacken, Löderup 9-1, gravhög (Löderup 9:1) av Jorchr [CC BY-SA 4.0]
Totalt var det 13 användare som tillsammans lyckades fånga 57 objekt vars bilder vi har saknat. Ett extra tack till er!

Fler bra insatser

Värt ett omnämnande är också insatsen från användare Bamsefar75 som laddade upp hela 603 bilder.

Totalt deltog 46 användare (vara 13 nya sedan tävlingens start) med 1419 bilder (efter avlägsnande av icke giltiga bidrag landade det på 1407 bilder). Här hittar du alla bilder sorterade per deltagare: https://stats.wikilovesmonuments.cl/2017/sweden

Alla länders vinnare finns på denna sida

Avslutningsvis också ett tack till juryn, som bestod av Anna Boman från Riksantikvarieämbetet och Axel Pettersson från Wikimedia Sverige, för fint arbete.

>> Jan Ainali, verksamhetsutvecklare på enheten för digital förmedling.

Utforska 173 017 bilder

173 017 bilder ur Kulturmiljöbild laddades upp förra veckan till Wikimedia Commons av Wikimedia Sverige. Tillsammans med de drygt 10 000 bilderna som laddades upp i juni är nu drygt 90% av de fritt licensierade bilderna i Kulturmiljöbild tillgängliggjorda på detta sätt. Nu kan du utforska, använda och utveckla detta bildliga kulturarv.

Vad händer med bilderna nu?

Först och främst kommer bilderna nu att kunna användas i till exempel Wikipediaartiklar. Vi hoppas också att du och resten av allmänheten berikar bildernas metadata. Bilder i denna uppladdning saknade ju en direkt koppling till specifika objekt i Bebyggelseregistret eller Fornsök. Kan du göra sådana kopplingar är det mycket värt för oss.

Ofta kan en enkel förbättring som att lägga till rätt kategori i Wikimedia Commons vara nog. Många bilder har fått en generell kategori baserat på objektstyp och kommun (till exempel ”Churches in Norrtälje Municipality”) och du kan nästan alltid hitta en bättre kategori direkt under den. Men även annan typ av informationsberikning är intressant. När, till exempel, är denna bild i Blidö kyrka tagen?

Svartvit bild innuti Blidö kyrka
Blidö kyrka. Foto: okänd.

Det finns bilder från 1933, 1936 och 2003, men det ser inte likadant ut i kyrkan som vid detta tillfälle. Är det taget före eller efter några av dessa bilder? Kanske någon minns exakt? Sådana mysterier finns det gott om. Ett annat, kanske lite lättare problem, är av denna typ: Var i Visby är detta foto taget?

Gatubild i Visby
Gata i Visby. Foto: Bengt A Lundberg CC BY 2.5

Vi saknar information om exakt vilken gata som syns i bild, men en Visbybo kan förmodligen se det. Samma sak gäller för många andra bilder från runt om i landet.

Utforska själv och förbättra

Om du upptäcker ett fel eller kan bidra med bättre information, rätta beskrivningen på en gång själv. Känner du dig osäker kan du skriva ett meddelande så tar vi en extra titt på det.

Alla uppladdade bilder i denna omgång finns här. Testa gärna vårt experiment med att bara söka bland dessa bilder där.

>> Jan Ainali, verksamhetsutvecklare på enheten för digital förmedling.

Bilden högst upp är en beskuren version av Bengt A Lundbergs original, CC BY 2.5.

Om Wiki Loves Monuments 2017

Idag fredag börjar Wiki Loves Monuments! Det är sjunde upplagan i Sverige och tävlingen pågår hela september. I år har vi infört specialpriser för den som fotograferar flest objekt som inte tidigare är fotograferade. Så varför har vi gjort det och vad innebär det?

Vårt uppdrag är att bevara kulturarvet, och det innebär inte bara rent fysiskt, utan även hur det har förändrats och utvecklats över tid. Därför är det viktigt med dokumentera det löpande. Men tyvärr har vi inte resurser att göra detta på egen hand, hur mycket vi än skulle vilja. Därför är en tävling som Wiki Loves Monuments viktig. Nu har vi för ett stort antal fornlämningar och byggnadsminnen fotografier från sju år i följd och det är en fantastisk tillgång. Men tyvärr räcker inte heller det till helt. Vissa av dessa är mer lättillgängliga och kanske mer fotogeniska vilket gör att fotografer har prioriterat dem. Andra som står lite mer avigt till eller som inte är lika spektakulära har då inte hamnat framför linsen.

Nya priser i Wiki Loves Monuments

I en ambition att entusiasmera tävlingsdeltagarna att vidga sina vyer inför vi därför två specialpriser. Den som fotograferar flest olika fotograferade fornlämningar respektive byggnadsminne vinner. En extra bonus ges för det första fotot på det som tidigare inte har fångats på bild. Genom det vill vi verkligen betona vikten av fånga det som inte har hamnat på bild förut.

Inför tävlingen har vi kontrollerat Bebyggelseregistret och FMIS (fornminnesinformationssystem) om vilka objekt däri som vi saknar bilder för. Tack vare K-samsök, som via UGC-hubben har kopplingar till vilka bilder som finns om samma objekt i Wikimedia Commons, Wikipedias mediadatabas, kan vi se vilka som inte heller har fångats på bild i de tidigare tävlingarna. På den karta som finns till tävlingen kan man via symbolernas färger enkelt se vilka objekt som inte har fotograferats tidigare. Det går också att utgå från geografiska listor där man kan se om det finns en bild. Som tävlande behöver man inte hålla reda på vilka bilder som har fotograferat vad, utan det kommer att skötas av oss.

Vi hoppas att vi till slutet av september har fått in foton på mängder av fornlämningar och byggnadsminnen som vi inte tidigare har någon fotodokumentation på. Detta kan dels bidra till förståelsen av dem och också vara till hjälp för att förstå vårdbehov. Det kan förmodligen också leda till att den information vi har om objekten kan förbättras och berikas.

Så oavsett om du vill hjälpa till att bevara kulturarvet eller om det är tävlingssporren som triggar dig är dina bidrag välkomna. Gå till tävlingssidan för Wiki Loves Monuments och hitta fotoobjekten nära dig. Ladda upp dina bilder senast sista september så är du med i tävlingen. Lycka till!

En stor sten från Wiki Loves Monuments 2013
Gungestenen (RAÄ-nr Trävattna 18:1), från tävlingen 2013. Av Gunnar Creutz, CC BY-SA 3.0, Wikimedia Commons.

>> Jan Ainali, verksamhetsutvecklare på enheten för digital förmedling.

Bilder ger information och kunskap – när de används

Helmer Gustavson imålandes runorna på Rökstenen
Imålning av runorna på Rökstenen av Helmer Gustavson (Observera att imålning av runor är ett arbete som endast får utföras av experter, med tillstånd och kunskap i ämnet.) Foto: Bengt A Lundberg CC BY 2.5, via Wikimedia Commons.

Riksantikvarieämbetet har nyligen tillgängliggjort cirka 10 000 bilder av fornminnen och kulturminnesbyggnader. Dessa fotografier ligger nu fria för användning i mediadatabasen Wikimedia Commons. Med en öppen och fri licens är detta kulturarv redo att användas av alla.

I Riksantikvarieämbetets uppdrag ingår att se till så att kulturarvet används och utvecklas och en viktig del av detta berör bilder av kulturarvet. På Riksantikvarieämbetet har vi länge arbetat för att fler ska ta del av och använda våra bilder. Ett delmål i den pågående processen är att ytterligare tillgängliggöra och synliggöra det kulturarv som finns i vår databas med kulturmiljöbilder. Genom att tillgängliggöra bilder med en öppen och fri licens är det möjligt att till exempel använda dem i artiklar på Wikipedia.

Projektet Kopplat Öppet Kulturarv

Tillsammans med Wikimedia Sverige har vi gjort bilderna ännu mer tillgängliga genom att få dem uppladdade i Wikimedia Commons, mediadatabasen bakom Wikipedia. Detta inom ramen för deras projekt Kopplat Öppet Kulturarv (KÖK), med stöd av Postkodlotteriets Kulturstiftelse tillsammans med UNESCO, Wikimedia Italia och Kulturarv utan Gränser.

För Riksantikvarieämbetet är det viktigt att de digitala bilderna används, sprids och gärna kopplas till relevanta sammanhang. När objekten på fotografierna kopplas samman med korrekt information i en relevant kontext gör de verkligen sitt jobb som informations- och kunskapsspridare, genom Wikipediaartiklar, i utställningar med mera. Det gör det också enklare att berika bilderna med än mer specifik metadata.

Ale stenar
Ales stenar, en skeppssättning från vendeltiden. Foto: Bengt A Lundberg CC BY 2.5, via Wikimedia Commons.

Fotografier med bra metadata först ut

Det första steget inför denna uppladdning var att hitta fotografier som var uppmärkta med specifik metadata, med exakt information om vad de föreställer. Marcus Smith, verksamhetsutvecklare på enheten för digital förmedling på Riksantikvarieämbetet, tog fram en lista med bilder av specifika objekt, till exempel en identifierad kyrka eller ett byggnadsminne. Sedan fick André Costa, senior utvecklare på Wikimedia Sverige, listan med objekten och laddade upp de nästan tiotusen bilderna till Wikimedia Commons.

– Det tacksamma med bilder som har en koppling till ett specifikt kulturarvsobjekt är all den extra information man får tillgång till. Med den informationen blir bilden tillgänglig både för de som är intresserade av det specifika objektet och för de som till exempel är intresserade av bilder på byggnader av en viss arkitekt eller runstenar i en viss stil, berättar André Costa.

Flygfoto av Eketorps borg
Vi vet att bilden föreställer Eketorps borg. Men den tillgängliga information om när bilden är tagen är ganska vag: “Bilden troligen från mitten av 1970-talet”. Har du en mer exakt datering? Foto: Pål-Nils Nilsson CC BY 2.5, via Wikimedia Commons.

I höst laddas fler bilder upp – och du kan hjälpa till

Arbetet med att tillgängliggöra bilder av vårt kulturarv fortsätter. Ytterligare omgångar med ännu fler motiv är planerade för uppladdning på Wikimedia Commons. Senare i höst kommer vi att behöva hjälp med att identifiera innehållet i bilder med något lägre kvalitet på sin metadata. Ett stort antal av dem föreställer kyrkor men saknar information om exakt vilken kyrka bilden föreställer.

Men redan nu är mycket vunnet. Under förberedelsearbetet inför denna uppladdning har vi skärskådat vad de föreställer och vem som är fotograf. Därför har vi kunnat rätta en del felaktig information. Det har inneburit en kvalitetshöjning för vår bilddatabas enbart tack vare att vi systematiskt har inspekterat vår egen metadata. Samtidigt med tillgängliggörandet av våra bilder har vi alltså gjort vår egen metadata bättre och mer funktionell för oss själva. Fler myndigheter, framförallt inom ABMK-sektorn (arkiv, bibliotek, museer och kulturmiljövård), skulle kunna göra ett liknande arbete och få förbättrad metadata i sina databaser.

De bilder som har laddats upp nu, hittar du här på Wikimedia Commons (samtliga hittar du som vanligt i Kulturmiljöbild). Vill du hjälpa till med att tillgängliggöra det digitaliserade kulturarvet? Du kan till exempel lägga till bilder i lämpliga artiklar på Wikipedia. Eller så kan du förbättra beskrivningarna av vad bilderna föreställer. Du gör oss också glada bara genom att använda dem i dina egna sammanhang. Ett kulturarv i användning är ett levande kulturarv och det är den bästa sorten.

>> Jan Ainali, verksamhetsutvecklare på enheten för digital förmedling.

Prisat projekt använder Platsr

Skärmdump från Välkommen till min plats. Stockholmskällan.se

Skolprojektet ”Välkommen till min plats” mottog under museernas vårmöte i slutet av april utmärkelsen Årets pedagogiska pris.  En av de digitala plattformar som används i projektet är Riksantikvarieämbetets berättarsajt Platsr.

Det är Stockholmskällan och Wikimedia Sverige som ligger bakom projektet vars syfte är att skolelever ska söka, skapa och dela kunskaper om sin närmiljö för att lära sig mer om lokalhistoria och kulturarv. Genom att barnen utgår ifrån bekanta platser för att utforska dåtid, nutid och framtid får de en djupare förståelse av att historien är ständigt pågående. Bekanta platser i elevernas närhet förenar dessutom alla elever, oavsett vilken bakgrund de har. Det skapar också en känsla av att alla är en del av historien och är med och skapar den.

I ”Välkommen till min plats” har 250 elever i grundskola och gymnasieskola deltagit med 10 lärare och skolbibliotekarier i Stockholm stad. De har praktiskt arbetat med museernas samlingar genom att skriva på Wikipedia, Wikimini och Platsr.se.  Projektet har genomförts i Stockholm men ska kunna användas och utvecklas vidare av kommuner och skolor i hela Sverige.

Här berättar Sara Mörtsell, Wikimedia Sverige och Sofia Dahlquist, Stockholmskällan, kort om hur Riksantikvarieämbetets sajt för berättelser och minnen har använts i det prisade projektet:

Bockstensmannen öppnade ögonen för Wikipedia

bild 4
Axel Pettersson från Wikipedia visar statistik. Foto: Sophie Jonasson, cc-by

Så här i början av året är det dags att fundera på vad man gjorde bra och vad som kan förbättras under de månader som nu ligger framför oss. Jag sitter och går igenom utvärderingar från förra årets seminarier och workshops.

Den 6 november 2014 anordnade Riksantikvarieämbetet ihop med Länsstyrelsen Halland, Kulturmiljö Halland och Hallands kulturhistoriska museum en dag om att bedriva verksamhet på webben. Människor som arbetar med kulturmiljö på olika sätt i länsstyrelser, kommun, region, museer och ideella sektorn (hembygdsrörelsen och Wikipedia) tillbringade en dag på Varbergs fästning.

Syftet med seminariet var att genom korta presentationer med goda exempel lägga en grund för en dialog kring hur man inom kulturmiljöområdet ser på att använda webben för att arbeta mer inkluderande och effektivt. Hur tänker man kring var informationen bör finnas för att möta människor som söker information? Hur ser man inom kulturmiljösektorn på att skapa och finnas på plattformar för dialog etc. Dessa frågor är aktuella hos museer och länsstyrelser, inte minst i och med de nya nationella målen för kulturmiljö. Både infrastruktur och mer ”mjuka” frågor som hur man agerar på sociala arenor var på agendan.

T ex pratade Axel Pettersson från Wikipedia om exemplet Bockstensmannen. Statistiken visade tydligt att det är svårt för ett enskilt museums hemsida att mäta sig mot trafiken på t ex artikeln Bockstensmannen på Wikipedia, både den svenska och engelska versionen. Om ett museum befinner sig på Wikipedia med sin kunskap så når de fler människor, helt enkelt.

Jag fick in många intressanta synpunkter i utvärderingen. T ex:

”Det jag fick med mig från dagen, och som jag även ska ta upp på ett kommande enhetsmöte, är att det är bättre att bli synlig där allmänheten finns på webben snarare att tro att de själva ska hitta till länsstyrelsens hemsidor. Att kunna gå in och redigera i Wikipedia för att därifrån leda intresserade i olika ämnen vidare till länsstyrelsens websidor, tror jag kan vara ett betydelsefullt sätt att skapa en större förståelse för länsstyrelsens verksamhet men också en större inblick i myndighetens kompetensområden. Det borde på sikt kunna innebära att länsstyrelsen kan bli mer synliga på webben utan att för den skull behöva vara allt för betungande för de webbansvariga. ”

”Stort tack för en intressant och väl genomförd seminariedag om kulturmiljövårdens verksamhet på webben. Det fick mig helt klart att börja tänka i nya banor.”

”Tack för en bra dag i Varberg – bättre än jag hade förväntat mig! Jag uppskattade särskilt diskussionen om platsr och wikipedia vilken gav mig riktningsvisare vad vi bör jobba med vad gäller handlingsprogram och förfrågningsunderlag i framtiden.”

workshop i digitalt berättande
Storycircle på workshopen i digitalt berättande. Foto: Sophie Jonasson, cc-by

I maj hade vi en workshop i digitalt berättande på tema migration tillsammans med Kulturskolan Stockholm. Syftet var att genom en aktiv insats få in berättelser av en typ som helt har saknats på Platsr – egenupplevd migration. 7 personer producerade 5 digitala berättelser. Se t ex Carmens berättelse om hur människor i ett land långt borta räddade livet på hennes pappa eller Orestes berättelse om hur det är att känna glädjen över frihet men sedan inte riktigt känna sig insläppt. Några röster från kursen:

”Jag tänkte först vad vill ni på myndigheten oss invandrare. Sen förstod jag att ni ville faktiskt lyssna”

”Tack för det utmärkta möjligheten du gav oss att bidra med vår sandkorn till folkhistoria. Nu känner jag mig som en riktigt antikvitet!”

”Det är alltid roligt att få jobba med berättelser som vill bli berättade och som känns angelägna både för avsändare och mottagare.” (kursledare, Kulturskolan)

Nu är det dags att kavla upp ärmarna och förhoppningsvis lyckas nå fram till människor och mål under 2015.

>>Sophie Jonasson arbetar på Riksantikvarieämbetet med bl a Platsr

Webbdag i Varberg

bild 4
Axel Pettersson, Wikimedia Sverige pratar museer på Wikipedia. Foto: Sophie Jonasson, licens: cc-by

 

I förra veckan träffades ett 40-tal personer verksamma inom kulturarvsområdet på Varbergs fästning för att prata om hur man kan bedriva verksamhet på webben. Det var en blandad grupp, länsstyrelser, museer, hembygdsrörelsen och kommuner var representerade. Och så Riksantikvarieämbetet förstås!

Det var intressant att konstatera att frågorna kring hur man kan arbeta mer inkluderande, finnas med sin kunskap och sina perspektiv där människor befinner sig och att kommunicera är frågor som är heta. Bland annat presenterades hur Hallands kulturhistoriska museum arbetar med att redigera Wikipedia och på så sätt når otroligt många med sin kunskap utan att behöva lägga in särskilt stora resurser. Lödöse museum presenterade hur de arbetar med att lyfta fram berättelserna som de stöter på i sitt rika material på berättarsajten Platsr. Berättelsen om hur två munkar ryker i luven på varandra på 1400-talet passar inte in på Wikipedia men väl på en berättarsajt. Ola Hugosson pratade om hur Åkers hembygdsförening samarbetar med geocachingrörelsen för att sprida kulturarvet till dem som inte från början har ett intresse, men som tycker om att röra sig ute i kulturmiljön. På skyltar som via QR-koder leder den intresserade till berättelser om platsen. Dessa skyltar, ca 60 st, har fått samlingsnamnet ”Ekomuseum Vaggeryd”.

Det var en intressant dag, och vi hoppas kunna återkomma på ett eller annat sätt!

 

>>Sophie Jonasson arbetar på Enheten för informationsutveckling på Riksantikvarieämbetet. Här ligger min presentation om digitalt berättande, Platsr och medborgardialog!

Skillnaden mellan Wikipedia och Platsr

Lennart Guldbrandsson

Lennart Guldbrandsson. Foto: Holger Motzkau, ingen upphovsrätt

 

Under mina Wikipediaföreläsningar och -workshoppar stöter jag ofta på liknande funderingar och utmaningar. Några av dem har jag skrivit om tidigare, såsom den där fördomen om att lärare skulle förbjuda elever att använda Wikipedia (det gör de inte).

En av frågorna som återkommer handlar om vad som får finnas med på Wikipedia. Folk förstår i regel att det inte är en bra idé att varje garageband eller frisersalong får en artikel i Wikipedia. Hittills har jag oftast förtydligat det med att det beror på att det sällan finns tillförlitliga källor om garageband och frisersalonger. Det gör att det är svårt att skriva tillförlitliga artiklar om dem. För inte länge sedan var det dock någon som påpekade att artiklar om garageband och frisersalonger också skulle innebära reklam för dem. Det lyfter upp dem till en status som de inte har än. Det innebär att Wikipedia får vänta tills artikeln inte innebär att vi gör reklam.

Men det finns områden där gränsen för vad som är reklam och vad som skulle kunna platsa på Wikipedia är grumlig. Ett sådant område är lokalhistoria.

Nu råkar det finnas många människor som är intresserade av lokalhistoria: skolor, hembygdsföreningar, släktforskare, museer, personer som sysslar med reminiscens, etc. Inte nog med det: lokalhistoria är utmärkt för författare som gör research inför sina böcker och för personer som letar inspelningsplatser för film.

”Varför inte väva in en lokal sägen i din egen berättelse och på så sätt göra din film mer relevant för de som bor där?”
[Källa: Voodoofilm]

För den typen av lokalhistoria är Wikipedia kanske inte rätt plats. Men det finns andra ställen att publicera texter om byggnader och händelser. Jag har nu därför börjat hänvisa de som är intresserade av att skriva lokalhistoria till en sådan webbplats, Riksantikvarieämbetets Platsr.

Platsr (ja, det stavas så) har som slogan ”platser med berättelser”. Platsr är precis som Wikipedia fritt licensierat så att man ska kunna återanvända informationen där. Vem som helst kan bidra. Man måste dock skaffa ett konto, men det är gratis.

Precis som med mycket annat som Riksantikvarieämbetet gör så finns det möjligheter att göra kopplingar till Wikipedia. Likaså går det att göra länkar till Platsr i Wikipedia, som i artikeln om Bällsta gård.

Vad hör hemma på Platsr och vad hör hemma på Wikipedia?

Visst finns det fortfarande mycket lokalhistoria som hör hemma på Wikipedia: alltifrån kända byggnader till berömda personer och händelser. Poängen med Platsr är dock lite annan än Wikipedia, att synliggöra det personliga. Man uppmuntrar användarna att skriva berättelser och inte bara fakta. På Platsr är det alltså inte byggnaden i sig som är det viktiga utan vad som hände i byggnaden.

Här är en tabell som försöker förtydliga det hela:

Wikipedia Platsr
* ord som ”enligt” och ”baserat på” * ord som ”jag”, ”vi”, ”morfar”, ”spännande”, ”rädd”, ”mystiskt”
* översikter, sammanfattningar, listor * löpande berättelser med personperspektiv, minnen, citat
* allmänintresse, uppfyller relevanskriterier * lokalt intresse, inga lägsta krav
* kräver källhänvisningar * betonar det personliga

Det är förstås viktigt att se att det alltid kommer att finnas saker som passar in på båda ställena. Det gör inget. Såväl Wikipedia som Platsr har öppna API:er, så det är enkelt att dela med sig.

 

>>Lennart Guldbrandsson, wikipedian, medlem i Wikimedia Sverige

Hur kan man hjälpa till att bevara våra runstenar?

runstensvårdFoto: Helen Simonsson 2014, CC-BY.

Enligt Kulturmiljölagen delas ansvaret för kulturmiljön av alla. Länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet får göra de åtgärder som behövs för att vårda fornlämningarna – men alla kan bidra till bevarandearbetet. Av Sveriges kända runinskrifter är det cirka 1500 runstenar, block eller hällar som befinner sig utomhus i landskapet. Hos Riksantikvarieämbetets Kulturvårdsavdelning i Visby finns en tvärvetenskaplig arbetsgrupp kallad ”Runverket” som är specialiserad på runstenar. Den består av fyra personer med olika utbildning och bakgrund, (två runforskare, en arkeolog och en stenkonservator). Det finns ingen möjlighet för rungruppen att själva resa runt i Sverige och hålla undan allt sådant som gynnar påväxt, som löv, fågelspillning eller vatten som blir kvar på stenytan. Riksantikvarieämbetet har därför sedan 1990-talet tagit hjälp av lokala runstensfaddrar som kan hålla stenarna under uppsikt och på så sätt bidra till runinskrifternas bevarande.

Ren luft, fukt och näring ger påväxt

I princip all sten som står utomhus blir beväxt av lav, alger och mossa. Och det går fort för en sten att få påväxt, speciellt om förutsättningarna är de rätta. Lav gillar till exempel ren luft. Alger och mossa gillar fukt och skugga. Fukt+ näring=påväxt. Påväxten går fortare om löv, gräsklipp och fågelspillning som ger näring och håller kvar fukt får ligga kvar på stenytan. Påväxten går också fortare om stenen står skuggad av högt gräs, träd och buskar. Med de pågående klimatförändringarna som ger mildare och våtare vintrar (och därmed längre växtperioder) kan vi dessutom räkna med ännu mer påväxt och snabbare förbuskning av landskapet än vad vi har haft tidigare. Då blir det ännu mer viktigt att arbeta förebyggande och att vi alla hjälps åt.

Borttagning av redan etablerad påväxt

Hårdrengöring (det vill säga när all påväxt och modern färg avlägsnas) sliter på en runsten och ska därför göras mycket sällan, gärna så sällan som vart 20-30:e år. Den här typen av rengöring är inget som kan göras av en volontär utan det utförs av en professionell stenkonservator. Ofta gör man den här typen av konservatorsrengöring när man har något annat forskningsprojekt på gång, till exempel i anslutning med att en runolog ska tolka om runorna, när inskriften ska målas om eller om stenen ska dokumenteras, till exempel 3D-skannas.

Förebyggande arbete bäst

De lavsorter som först etablerar sig på en hårt rengjord runsten kallas för pionjärarter. De kan vara mycket mer aggressiva och förstöra stenen mer än de lavsorter som kommer senare. Genom att ha alltför täta rengöringscykler utsätter man stenen oftare för dessa pionjärarter. Det är en av anledningarna till varför man vill hårdrengöra runstenar så sällan som möjligt.

En annan anledning är att vid hård rengöring försvinner lite av stenen och ytan blir grövre. På en grövre yta växer det lättare. Man kan alltså hamna i en ond spiral av allt tätare rengöringar och allt mer och fler tuffare lavsorter.

För att möjliggöra att dessa hårdrengöringstillfällen blir så sällsynta som möjligt så är det bästa för stenen att man arbetar förebyggande och tar bort sådant som orsakar påväxt. Detta kan volontärer hjälpa till med.

Runstensfaddrar och skötsel

Runstensfaddrarna kan bidra med lättare markskötsel, som till exempel gräsklippning eller röjning av sly som växer för nära stenen. (Observera att man inte får göra större ingrepp som att ta ned träd till exempel, på någon annans mark).

Har mycket jord, smuts, löv, klippt gräs, fågelspillning, lav eller mossa samlats på stenen kan en runstensfadder vattentvätta stenen försiktigt med vanligt vatten och en mjuk panelborste eller diskborste. Blöt stenen nerifrån upp så att inte mörka rinningar eller fläckar skapas.

Var dock vaksam på om stenen sandar eller grusar. Ser du att det lossnar material eller om borsten repar stenen det allra minsta – avbryt borstandet omedelbart. Vattentvätta aldrig en sten om det finns risk för nattfrost eftersom det kan ge upphov till frostsprängningar vilket skadar stenen!

Fotografera

Dokumentation av runstenarna är viktigt. Många av Sveriges runstenar saknar nytagna fotografier.  Tycker man om att fotografera runstenar kan man under september månad delta i tävlingen Wiki Love Monuments.

Instruktioner om hur man gör finns hos Wikimedia.

Rapportering

Runstensfaddrarna är våra ögon och öron ute i landet. Till runstensfaddrarnas uppgifter hör att rapportera till oss i rungruppen eller till länsstyrelsen om något allvarligt händer med en sten, till exempel om den skulle bli påkörd, utsättas för skadegörelse eller på annat sätt gå sönder. Det finns inga blanketter att fylla i utan upptäcker man något anmärkningsvärt kan man skicka ett vanligt mejl, eventuellt kompletterat med ett fotografi på stenen, till sin länsstyrelse eller till helen.simonsson@raa.se (eller till någon annan i rungruppen på Riksantikvarieämbetet).  (Man behöver däremot inte rapportera in att det växer lav eller att man tvättat runstenen). Mer information om runstensvård kommer att komma under 2016 på Riksantikvarieämbetets hemsida.

Vill man läsa mer om fornlämningsvård kan man ladda ner ”Handbok i fornminnesvård”.

>>Helen Simonsson är utredare/konservator med inriktning på sten och är en av de fyra i rungruppen.

Jag länkar, alltså finns jag

Länkstuga på Riksantikvarieämbetet
Länkstuga. Foto: Lars Lundqvist. CC-BY-SA

Sakers värde som kulturarv syns i de kopplingar de har till sina sammanhang, t ex att ett föremål ägts av en viss person, funnits på en viss plats, använts vid en viss händelse eller har en berättelse kopplad till sig. I digitaliserade samlingar blir sådana värden tydliga genom betydelsebärande länkar – länkning är ett enkelt sätt att koppla ett enskilt ting till dess kontext och göra dess betydelse synlig.

Oftast finns inte heller all information om ett visst objekt på den institution där objektet befinner sig, utan kan finnas på andra museer eller arkiv, i litteratur, på Wikipedia och många andra ställen. Bra länkar mellan olika källor underlättar alltså kunskapsbyggande.

Därför vill vi öka antalet synliga, betydelsebärande länkar till och från det digitala kulturarv som går att hitta i K-samsök. Vi vill också hitta metoder för att genomföra förbättringsinsatser som ger bra effekt utan att kräva alltför mycket tid eller förberedelse av deltagare.

För en dryg vecka sedan gjorde vi därför ett test i form av en liten, intern länkstuga med fokus på att koppla ihop Wikipediaartiklar med fornlämningar och byggnader. Den konkreta uppgiften var att lägga in faktarutor i Wikipediaartiklar om fornlämningar för att på så sätt skapa kopplingar mellan artiklar och fornlämningsposter. Om en artikel i Wikipedia länkar till ett objekt i Fornsök, genom t ex en sådan faktaruta, hämtas kopplingen automatiskt in och visas sedan i Kringla. Ett exempel är Nasa silvergruva, där Kringlasidan berikas av en länk till en informationsrik Wikipediaartikel som också blir en koppling mellan gruvan och Silbojokk silverhytta som var en annan del av Nasafjälls silververk.

Under länkstugan redigerades sammanlagt 171 Wikipediaartiklar, och av bara farten fick en del Kringla-poster dessutom länkar till relaterade objekt i Kringla, till litteratur i Libris och till objekt i Europeana.

Några erfarenheter från länkstugan:

  • Kortare pass hellre än heldagar – när vi jobbar med länkning kanske det räcker med 2-3 timmar som deltagarna arbetar fokuserat. Det sänker tröskeln för att delta. I vårt test hade många aldrig redigerat på Wikipedia förut och behövde tid för att registrera sig som användare och få extra introduktion. Vid kortare pass kan det vara bra att lägga till lite extra tid för de som är helt nya.
  • Regelbundenhet – redigerar eller länkar man för sällan är det svårare att komma igång igen. Med regelbundna, korta pass får man in vanan.
  • Det verkar vara bra att fokusera på ett sätt att redigera och ge en konkret uppgift istället för att försöka lära ut flera olika sätt att redigera på samma gång. Till exempel länkning via faktarutor som vi gjorde nu.
  • Vid arbete med Wikipedia är det bra att ”förvarna” innan på Bybrunnen så att de som är mycket aktiva där vet om att det kommer dyka upp många redigeringar från nya användare.

Vi jobbar vidare med detta under 2014!