Kategori: Wikipedia

Nu har vi kopplat ihop Kringla och Wikipedia


Såhär visas Wikimedia-bilder i Kringla. Bilderna är från Wikimedia Commons, texten från Bebyggelseregistret.

Inom ramen för Riksantikvarieämbetets Wikipedia-projekt så har vi utvecklat bättre kopplingar mellan Kringla och Wikipedia och Wikimedia Commons. Dessa funktioner driftsattes igår:

  • En inloggad användare kan lägga in länkar till artiklar i Wikipedia och media i Wikimedia Commons som sedan visas i Kringla. Dessa länkar sparas i vår databas för användargenererad information (även kallad UGC-hubben).
  • När ett objekt saknar en egen bild visas istället en bild från i första hand relaterade objekt, i andra hand Wikimedia Commons. Exempel.
  • Ett script som ”skördar” Wikipedia- och Wikimedia-objekt (artiklar och media) som innehåller länkar till K-samsöksobjekt (inleds med http://kulturarvsdata.se). Dessa länkar och tumnaglar till bilder visas sedan i Kringla. Det handlar om ca 4600 länkar till artiklar och 13 900 länkar till bilder, bl a från årets omgång av Wiki Loves Monuments (se en av vinnarna här). Detta innebär att om du som är skribent på Wikipedia skriver en artikel och länkar till en källa som finns i K-samsök så visas den automatiskt i Kringla inom några dagar. På så sätt använder vi innehållet i Wikipedia och Wikimedia Commons för att visa på sammanhang samt en mer tilltalande visuell upplevelse.  Exempel.

Utöver detta har vi passat på och gjort några andra förändringar i Kringla:

  • En användare kan filtrera sitt resultat på rättigheter till bilder mm, t ex Creative Commons-licenser. Du kan t ex söka fram bilder som går att använda i skolarbeten.
  • Ett enklare sätt att hitta objektens URI:er

Här hittar du mallar som hjälper dig att lägga in länkar på rätt sätt i Wikipedia och Wikimedia Commons.

Vår Wikipedian developer in residence har utvecklat fler sätt att göra kopplingar mellan K-samsök och Wikipedia, mer om det i ett senare blogginlägg.

Testa gärna, hittar du buggar eller andra felaktigheter så blir vi glada om du skriver en kommentar här eller skickar ett mail till kringla@raa.se

>>Johan Carlström jobbar med Kringla och K-samsök på Riksantikvarieämbetet.

Gästblogg: Wikipedian in residence överraskad över mottagandet

Efter mitt senaste blogginlägg började jag förbereda det första mötet med gruppen i Visby och gruppen i Stockholm. Jag visste lite om vilka avdelningar och inriktningar de medverkande kom från (Materialguiden, Vitterhetsakademien, Fornminnesregistret, etc). Däremot visste jag inte vilken typ av personer jag skulle träffa. Det påverkade naturligtvis hur det skulle gå för dem att skriva på Wikipedia, och därmed för om projektet skulle lyckas.

Det hade inte varit idealiskt med två grupper Wikipedia-skeptiker. Men jag vet att Wikipedia är tillräckligt svårgreppbart för att många ska tycka att det finns annat att lägga tid på. Att många av de skeptiska jobbar på myndigheter låg inom rimlighetens gräns, om man säger så.


Visbydelen av pilotgruppen (från vänster): Kenth Klasén, Helen Simonsson, Lennart Guldbrandsson (Wikipedian in Residence), Stefan Lindgren, Per Lindqvist, Maria Urberg, Magnus Källström och Ingela Chef Holmberg. Foto: Johan Carlström

Under mötet i Visby hade jag en ganska lös planering, eftersom jag visste att det skulle komma mycket frågor. Det brukar det nämligen alltid göra. Men inte nog med det: pilotgruppen hade blivit större, eftersom det fanns flera nyfikna. Vi pratade om allt ifrån Wikipedias historia till dess fem grundprinciper och vidare till våra förhoppningar på det här projektet. Snart fick jag höra om medarbetarnas syn på Wikipedia som en naturlig del av arbetet, och det var inte bara Riksantikvarieämbetet. För forskare blev det åtminstone i Tyskland en del av ”vad man gör” som forskare inom vissa ämnesområden. Jag fick höra om några kollegor inom universitetsvärlden som använde Wikipedia som examinationsform. Och en del hade redan börjat redigera i artiklarna!


Stockholmsdelen av pilotgruppen (från vänster): Johan Carlström (projektledare), Lennart Guldbrandsson (Wikipedian in Residence), David Larsson, Eva Enhus, Eva Tranaeus och Jonas Widhe. Foto: Karin Schibbye

Så kom nästa grupp: Stockholmsgänget. Inför mötet började jag fundera på om jag fått silkesvantesgruppen först. Men när mötet väl började skingrades oron. Deltagarna använde Wikipedia regelbundet, såg det som en naturlig samarbetspartner och ställde många frågor. En del frågor var kritiska – men hade de inte varit det hade jag blivit orolig. De kritiska frågorna är ett tecken på engagemang. Dock hettade det aldrig till, utan tonen var så glad och förväntansfull att jag nästan började fundera på vad jag kunde bidra med.

Sedan mindes jag våra respektive förväntningar och att vi gemensamt satt upp följande mål:

* de ska skapa varsitt konto
* de ska göra omkring tio redigeringar i existerande artiklar. Det behöver inte vara så avancerade ändringar eller tillägg, utan bara för att vänja sig vid att redigera.
* de ska skriva en ordentlig artikel från början.

Som tidigare sa vi att vi kommer att utgå ifrån Projekt kulturarv.

De uppgifterna kommer de säkert att behöva mitt hjälp och stöd med. Men å andra sidan, jag skulle inte bli förvånad om jag blir förvånad igen.

>> Lennart Guldbrandsson är Wikipedian in Residence på Riksantikvarieämbetet.

Inbjudan till seminarium om Wikipedia

Under hösten kommer en pilotgrupp på Riksantikvarieämbetet att jobba med innehåll i Wikipedia som har kopplingar till Riksantikvarieämbetets uppdrag. Det kommer även att arrangeras två öppna inspirationsseminarier samt ett slutseminarium på temat Wikipedia (se nedan för datum).

Projektet är ett pilotprojekt och syftet är att skapa en teknisk och verksamhetsmässig modell för hur Riksantikvarieämbetet arbetar med Wikipedia och fördjupa kunskapen om och hur Wikipedia kan ingå i Riksantikvarieämbetets strategiska arbete med att göra information om myndighetens verksamhetsområde så tillgänglig som möjligt.

För att uppnå detta har vi satt samman en pilotgrupp som ska jobba med innehållet i Wikipedia. Deltagare är (inom parentes ser du ungefär vad de kommer att skriva om eller var de jobbar):

  • Ingela Chef Holmberg (kulturvård)
  • Magnus Källström (runor/runvård)
  • Stefan Lindgren/Kenth Klasén (olika material)
  • Per Lindqvist (landskap)
  • David Larsson (arkivet)
  • Eva Tranaeus (biblioteket)
  • Eva Enhus (arkivet)
  • Maria Urberg (FMIS/fornminnen)
  • Jonas Widhe (Samhällsavdelningen)

De kommer att handledas av Lennart Guldbrandsson som är Riksantikvarieämbetet Wikipedian in Residence. Lennart har lång erfarenhet att jobba med skrivande i allmänhet och Wikipedia i synnerhet.

Inom projektet kommer det även att göras anpassningar i K-samsök för att kunna koppla ihop kulturarvsobjekt med artiklar i Wikipedia. Till vår hjälp för att göra detta har vi anlitat ännu en Wikipedian, André Costa.

Seminarier x 3
För den som nyfiken och vill veta mer om projektet samt hur Wikipedia används idag och har potential att användas av minnesinstitutioner kommer vi att anordna två inspirationsseminarier (ett i Stockholm och ett i Visby). Datumen för inspirationsseminarierna ser du nedan, anmäl dig snarast om du vill delta, antalet platser är begränsade.

  • Visby – 25/10, kl 9-12 i Hörsalen (Artillerigatan 33A)
  • Stockholm – 5/11, kl 13-16 i Stora Sessionssalen (Storgatan 41)

Den 30/11, kl (9:30-15) anordnar vi ett slutseminarium i Stockholm (Stora Sessionssalen) där vi kommer att presentera resultatet av projektet samt ta ett bredare grepp på hur kulturarvsdata och Wikipedia kan samverka för att uppnå synergieffekter.

Klicka här för att anmäla dig

>> Johan Carlström är projektledare för Wikipedian in Residence på Riksantikvarieämbetet

Vad händer på Platsr.se nu?

Utvecklingen av Platsr påbörjades i somras på halvfart men har nu gått in i ett intensivt skede från och med september.

Startsidan är nu så gott som färdig och även ‘plats-sidan’ börjar bli klar. Wikipedia-integrationen är också byggd. Nu fokuserar vi på att få ordning på redigera-läget, dvs hur man skriver in text/berättelser,  laddar upp bilder och annan media. För text/berättelser blir det så kallad In-line editering vilket är smidigare än den nuvarande varianten där man måste ‘hoppa’ mellan olika sidor beroende på om man redigerar eller bara besöker sajten.

Platsr startsida
Fin ny startsida!
Foto: Riksantikvarieämbetet (CC-by)

Beslut kring val av karta på Platsr kommer att ske under hösten då vi vill ha kartmaterial som sträcker sig längre än vad det gör i dagsläget. Ett förslag är att behålla Metrias karta för Sverige och motsvarande lantmäterikartor för de länder där vi har tillgång till dem. Eftersom vi har en kartserver som är ganska ’smart’, så kan vi lägga in vad vill i den. Vi behöver då bara tanka in dem i vår databas, alternativt koppla upp vår kartcache mot deras tjänster, och för övriga länder kan vi lägga in Open street map.

API’et har också påbörjats och det blir en grundversion där det kommer att bli möjligt att hämta data i första hand. Önskemål kring vad för typ av information man vill ha ut mottages gärna på platsr@raa.se.
Vi har tidigare fått in en del input som till exempel:

– Möjlighet att hämta titel, beskrivande text, position, taggar, bild(er),
berättelse(r), videos, ljud.
– Möjlighet att kunna filtrera på tematik och kvalitet samt på plats, dvs att få
fram platserna inom en viss radie utifrån en position.
– Viktigt att API:et är så enkelt som möjligt. Helst JSON-format.
– Möjlighet att kunna söka via API:et, kunna ange ett sökord.

I nuläget ser det ut som om den nya designen lanseras vid årskiftet, december – januari.

Maria Logothetis jobbar med Platsr samt Europeana Awareness på Riksantikvarieämbetet.

Gästblogg: Riksantikvarieämbetets egen wikipedian hälsar välkommen

De senaste sju åren har jag varit aktiv på Wikipedia. Jag har skrivit artiklar som har lästs av tusentals människor, citerats i tidningar och använts som utbildningsmaterial i skolan. Många andra som har bidragit till Wikipedia har upplevt samma sak. Jag vill att fler ska få vara med om det.

Om några dagar ska jag som en av de första wikipedianerna i världen börja en period som anställd vid en statlig myndighet, Riksantikvarieämbetet. Mitt jobb är att guida två grupper anställda (en i Visby, en i Stockholm) under deras första redigeringar på Wikipedia. Bakgrunden är enkel, men inte desto mindre spännande: när allmänheten letar efter information går de snarare till Wikipedia än till www.raa.se och andra officiella webbplatser. Då beslutade sig RAÄ för att det låg i allmänhetens intresse (och i ämbetets arbetsuppgifter) att se till att artiklarna på Wikipedia blir så bra som möjligt.

Hur det har gått kommer både jag och de anställda att berätta mer om senare i höst, men det går också att följa hela förloppet medan det händer. Det är faktiskt en av Wikipedias styrkor: att man kan se processen av hur uppslagsverksartiklarna kommer till. Man kan granska varenda ändring som görs i en artikel, man kan kan se diskussioner mellan skribenterna, och man kan se vad enskilda skribenter gjort.

Under arbetet kommer vi att ha följande sida som utgångspunkt för vårt arbete: http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Projekt_kulturarv. Där finns gott om utrymme och många praktiska verktyg. Där får också vem som helst skriva upp sig som deltagare, hjälpa till med att lista resurser, önska artiklar som vi kan arbeta med, eller ge råd och tips. (Och man får mer än gärna lägga sig i…)

Det är heller ingen hemlighet vad jag har tänkt att gå igenom under den här tiden, nämligen tre saker.

Det första är var redigera- och spara-knapparna sitter – och att man inte behöver vara rädd för någon av dem.

Det andra handlar om hur man gör länkar och källhänvisningar på Wikipedia – och varför det inte är så komplicerat som det först kan se ut.

Det tredje är det som tar mest tid: att lära känna de andra på Wikipedia och förstå hur de tänker. För saken är den att man inte skriver artiklar själv. Man samarbetar. Det behöver inte vara samma person som startar en artikel om en hällristning som lägger till avsnittet om dess historia. För att vara helt ärlig så passar det här sättet att arbeta inte alla. En del experter gillar att möta andra experter och amatörer. Andra vill att deras texter ska vara det sista ordet i debatten. Jag dömer ingen, utan nöjer mig med att konstatera att den senare typen får svårt att redigera på Wikipedia.

Därför avslutar jag med ett stort förbehåll. Vi vet inte ännu hur det här projektet kommer att utfalla. Vi testar oss fram. Jag har haft många Wikipedia-kurser tidigare, men ingen riktigt som den här. Jag är således mycket nyfiken på synpunkter och idéer från alla inblandade och andra intresserade. Går det bra så kommer vi kanske att fortsätta på RAÄ, och eventuellt kan den här typen av gäst-wikipedianer sprida sig till andra myndigheter.

Jag önskar er alla lycka till, och om ni av någon orsak vill få tag på mig går det enkelt att skriva på min diskussionssida på Wikipedia. Jag kallas Hannibal där, så adressen till mig är http://sv.wikipedia.org/wiki/Användardiskussion:Hannibal. (Jag kommer också att delta på RAÄ:s höstmöte.)

>> Lennart Guldbrandsson är Wikipedian in Residence på Riksantikvarieämbetet.

Så kan Wiki Loves Monuments berika data från Riksantikvarieämbetet


Vinnaren av förra årets svenska upplaga av Wiki Loves Monuments. Foto: Ulff (CC by-sa)

Den gångna helgen sparkade årets upplaga av Wiki Loves Monuments igång. Det är en tävling som går ut på att fotografera fornminnen, byggnader och fartyg och ladda upp dessa på Wikimedia Commons (den mediadatabas kopplad till Wikipedia). På så sätt kan bilderna användas för att illustrera artiklar om t ex k-märkta hus. Ansvariga för den svenska delen av tävlingen är Wikimedia Sverige tillsammans med användarna på svenskspråkiga Wikipedia.

Det finns appar både för Android och iOS vilket gör det möjligt att fota och ladda upp bilder direkt på plats. Jag har själv testat Android-appen och det funkar riktigt smidigt. Data från FMIS och Bebyggelseregistret ligger till grund för fornminnes- och byggnadsdatan som används i tävlingen.

Vi håller just nu på att planera för höstens utvecklingsomgång i K-samsök (SOCH) och Kringla och ett av våra ”spår” är att utveckla möjligheter att visa bilderna från tävlingen (och givetvis andra bilder) vid t ex fornminnen i Kringla. Detta möjliggörs då man vid uppladdningen av bilden anger id-numret i FMIS resp Bebyggelseregistret. Länkarna lagras i vår databas för användargenererat innehåll och kopplas ihop genom K-samsök.

På så sätt kan vi använda den crowdsourcade datan för att kvalitetshöja data från Riksantikvarieämbetet och då många fornminnen och byggnader saknar bilder är detta mycket värdefullt. Detta begränsas givetvis inte till Riksantikvarieämbetets data utan all data i K-samsök kan kopplas ihop med bilder i Wikimedia Commons.

Då de uppladdade bilderna dessutom märks med Creative Commons så finns det inte heller några rättsliga hinder för oss att att visa dessa i våra tjänster.

>> Johan Carlström jobbar med Kringla och K-samsök på Riksantikvarieämbetet.

 

Lägesrapport från Wikipedia-projektet

I tisdags träffade Henrik Summanen och jag Lennart Guldbrandsson (en av våra Wikipedian in Residence) för att sätta ramarna för genomförandet av projektet. Såhär ser det ut just nu.

Vi har satt ihop en pilotgrupp bestående av medarbetare från Visby och Stockholm. Dessa kommer att jobba med innehåll i Wikipedia utifrån sina kompetenser. Gruppen kommer att träffas, uppdelat på Visby och Stockholm, under tre halvdagar för handledning. Under övrig tid sker handledning på distans. Gruppen ska jobba med allt ifrån att kvalitetshöja existerande artiklar (med t ex referenser och länkar till källor och resurser) till att skriva nya artiklar.

Vid två tillfällen anordnar vi inspirationsseminarier (halvdag i Visby och Stockholm) som riktar sig till både interna och externa kollegor som är intresserade av Wikipedia som verktyg. Exakt datum för dessa kommer snart.

Den 30 november bjuder vi in till ett slutseminarium i Stockholm där projektets resultat presenteras och sätts i ett större sammanhang. Mer info om detta seminarium kommer snart men glöm inte bort att skriva upp datumet. ;)

Vilka som deltar och vilka artiklar vi jobbar med kommer man att kunna följa på projektets sida på Wikipedia. Vår tanke är att denna sida på sikt ska kunna användas av flera institutioner som jobbar med innehåll i Wikipedia för att t ex lyfta upp artiklar som man kan kvalitetshöja gemensamt.

>>Johan Carlström är projektledare för Wikipedian in Residence på Riksantikvarieämbetet

Nu länkar vi ihop Kringla och Wikipedia

Som en del i vårt arbete med att koppla ihop data i K-samsök (t ex fornminnesdata) med artiklar i Wikipedia så kan du nu som inloggad användare lägga in länkar till Wikipedia från objektspresentationerna i Kringla. Tanken med detta är att kunna ge användarna en möjlighet att läsa mer om intressanta föremål/platser/personer osv och få tillgång till fler källor.

Du kan registrera ett nytt konto eller logga in med ditt Platsr-, Facebook-, eller Twitterkonto. Konton du skapar i Kringla kan du sedan använda även för att logga in på Platsr. Du kan lägga in två typer av länkar; dels länkar till artiklar som beskriver objektet (t ex Rökstenen), dels länkar till närliggande ämnen (t ex runor i exemplet Rökstenen). Exempel.

Tanken är att senare tillgängliggöra dessa länkar så att de kan användas i fler tredjepartsapplikationer baserat på K-samsöksdata. Vi kommer under hösten även att se över möjligheterna att ”skörda” länkar till Wikipedia-artiklar som innehåller länkar till objekt i K-samsök (t ex kyrkor i Bebyggelseregistret, exempel), dvs finns det en länk till t ex en kyrka i en Wikipedia-artikel så syns länken till denna artikel vid objektet i Kringla.

Då detta är en beta-funktion kan det finnas saker som behöver förfinas. Hittar du buggar eller har förslag på vidareutveckling får du gärna kommentera här eller kontakta oss på kringla (at) raa.se.

>>Johan Carlström jobbar med Kringla, K-samsök och Wikipedian in Residence på Riksantikvarieämbetet.

 

 

Rapport från den tekniska workshopen


Henrik Summanen visar hur Riksantikvarieämbetets informationsarkitektur ser ut. Foto: Johan Carlström

I tisdags förra veckan träffade vi våra Wikipedians in Residence (Lennart och André) för första gången. Här kommer en kort sammanfattning med en del av det vi diskuterade. Wikimedia Sverige representerades av Jakob Hammarbäck och Arild Vågen. Från Riksantikvarieämbetets sida deltog jag själv, Henrik Summanen och Hanna Glansholm. Henrik inledde med att beskriva den tekniska infrastrukturen på Riksantikvarieämbetet med t ex K-samsök, Kringla, Platsr, FMIS och Bebyggelseregistret. Målet med workshopen var att ringa in ett antal case där Wikimedia och K-samsök (m fl) kan kopplas ihop.

Vi diskuterade hur K-samsök kan dra nytta av de länkar som finns i Wikipedia (till t ex kykor). Idén är att, genom att hitta K-samsökslänkar i Wikipedia, kunna spara ner länkar till respektive Wikipedia-artikel i vår UGC-databas som idag endast används av Kringla för att sedan visa länkarna i anslutning till byggnadsbeskrivningen i Kringla. Det behöver såklart inte vara en kyrka eller byggnad som artikeln handlar om utan vad som helst som finns i K-samsök, t ex föremål från Livrustkammaren eller Ales Stenar. För att detta ska vara till nytta för flera applikationsutvecklare kommer vi dock behöva öppna upp UGC-hubben för flera. Vi diskuterade även hur Wikipedia skulle kunna hämta koordinater automatiskt om det finns en länk till t ex Bebyggelseregistret. Det finns en hel del mallar i Wikipedia kopplade till t ex byggnadskategorier. En del i projektet skulle kunna vara att komplettera dessa för att mer stämma överens med Bebyggelseregistrets kategorier.


Foto: Johan Carlström

Vi diskuterade även auktoriteter, framför allt för personposter. Dessa saknas ofta som resurser tillgängliga på nätet. Undantaget är t ex Libris och Viaf men de innehåller endast författare (i bred bemärkelse). Det skulle även behövas auktoriteter för fotografer, händelser mm. Kan LEMO annotation framework vara till nytta här?

Just nu pågår ett projekt som heter Wikidata som i korthet går ut på att utveckla en strukturerad och maskinläsbar version av Wikipedia. Wikidata ligger 9-12 mån fram i tid men det är viktigt att redan nu ta höjd för det så att jobb inte utförs i onödan.

Vad som nu återstår är att tidssätta och prioritera det som vi kommit fram till och koka ihop det till ett antal leveranspunkter. Nästa tillfälle att träffas är i början av hösten då de slutgiltiga formerna den mer pedagogiska delen av projektet kommer att behandlas.

>>Johan Carlström är projektledare för Wikipedian in Residence på Riksantikvarieämbetet.

 

 

Wikipedian Developer in Residence

Här kommer en kort presentation av vår andra Wikipedian in Residence, André Costa. Han kommer att jobba med de mer tekniska bitarna kring Wikipedia och K-samsök.

André Costa

André Costa har varit aktiv på Wikipedian sedan 2006 och har även varit administratör på Wikipedia. Han har tidigare bl a varit inblandad i projektet Wiki Loves Monuments som gick ut på att fotografera svenskt kulturarv. Inom ramen för Wiki Loves Monuments bekantade han sig med K-samsöks API. Hans fokus på senare år har alltmer riktats mot ökad allmän tillgång till den delen av kulturarvet som vårdas av ABM-sektorn samt digitaliseringen av dessa resurser. Just nu avslutar han sina doktorandstudier  inom teoretisk fysik vid  University of Edinburgh.


Idag genomför vi en workshop för att sätta ramarna kring det tekniska arbetet kring vårt Wikipedian in Residence-projekt. Mer om det senare!

>> Johan Carlström är projektledare för Wikipedian in Residence på Riksantikvarieämbetet.