Kategori: Wikipedia

Så använder du K-samsök för att skapa en faktaruta i Wikipedia

Trullhalsar i Wikipedia

I september genomförs tävlingen Wiki Loves Monuments för tredje gången. Tävlingen går ut på att fota fornlämningar, historiska byggnader och fartyg, ladda upp dem på Wikimedia Commons och koppla dem till beskrivningen i FornsökBebyggelseregistret och på Sjöhistoriska. Dessa bilder kan sedan användas för att förhöja innehållet i artiklar i Wikipedia.

Inom ramen för vårt Wikipedia-projekt 2012 utvecklades ett verktyg för att, med hjälp av K-samsök, enkelt skapa faktarutor i Wikipedia för artiklar om fornlämningar och byggnader. Verktyget utvecklades av André Costa, en av våra Wikipedian in Residence.  I dessa faktarutor finns det länkar till t ex Fornsök och skapar därmed förutsättningar för att länken till artikeln skördas och visas i Kringla. Det finns även en möjlighet att lägga in bild i faktarutan. Vi har även utvecklat en funktion som ”scannar av” Wikipedia efter länkar till K-samsök (länkar som inleds med http://kulturarvsdata.se osv). Länkarna till artiklarna sparas sedan ner i vår databas för användargenererad data och visas i Kringla (exempel).

Såhär skapar du en faktaruta (utifrån exemplet Trullhalsar på Gotland):

    1. Hitta fornlämningen du är intresserad av i Fornsök eller Kringla. I detta exempel använder vi Fornsök. Känner du till fornlämningens RAÄ-nummer kan du söka på det direkt, annars kan du både söka i fritext eller zooma in i kartan.
    2. Högst upp i objektsbeskrivningen finns ett 14-siffrigt id-nummer. Markera detta id-nummer och kopiera det.
      Trullhalsar i Fornsök
    3. Gå till verktyget och klistra in id-numret.
    4. Nu genereras wiki-kod som hämtar grunddata från K-samsök (t ex sockennamn, fornlämningsnummer, koordinater och länk till Fornsök). Det finns även möjlighet att komplettera med andra fakta, t ex datering. Kopiera wiki-koden.
      Wikikod för faktaruta i Wikipedia
    5. Om du har laddat upp en bild till Wikimedia Commons klistrar du in filnamnet under ”bild”. Samtidigt som koden genereras görs även en sökning i Wikimedia Commons och resultatet visas som länk till sökresultatet. Om det, i K-samsök, finns länkar mellan fornlämningen och bilder i andra källor som avbildar fornlämningen visas instruktioner för hur du kan ladda upp bilden till Wikimedia Commons med tillhörande metadata från K-samsök.
    6. Gå till artikeln som beskriver fornlämningen (eller skapa den om den inte finns). Logga gärna in så att det syns vem som redigerat. Klicka på ”redigera wikitext” och klistra in koden högst upp i dokumentet. Finns det redan uppgifter om koordinater så kan dessa raderas då dessa finns med i faktarutan. Skriv gärna vad du gjort under ”sammanfattning”. Klicka på ”spara”.
    7. Klart!

>> Johan Carlström jobbar med K-samsök på Riksantikvarieämbetet

Slutrapport från Wikipedia-projektet


Apollo 13 Mission Control Celebrates. Foto: NASA

För den intresserade finns nu slutrapporten för Riksantikvarieämbetets Wikipediaprojekt att ladda ner (pdf). För oss på Riksantikvarieämbetet har projektet varit lärorikt på flera sätt, inte minst för att det har ökat vår kompetensen kring hur Wikipedia fungerar som verktyg och community. Vi har även fått en ökad insyn i vad Wikipedia klarar av ur ett tekniskt perspektiv.

Rapporten består av tre delar:

  • Slutrapport
  • Bilaga 1 – Lennart Guldbrandssons rapport
  • Bilaga 2 – André Costas rapport

Lennart och André har i sina rapporter mer i detalj beskrivit genomförandet och resultatet kopplat till deras roll som Wikipedians in Residence.

>>Johan Carlström är projektledare för Riksantikvarieämbetets Wikipedia-projekt.

Tips till institutioner som vill anlita en Wikipedian in residence

Wikipedia globe in a keychain! by: @bastique (CC by-sa)

I onsdags förra veckan godkände styrgruppen slutrapporten för Riksantikvarieämbetets Wikipedia-projekt (rapporten kommer snart att läggas ut på nätet). Det har varit både kul och utvecklande att jobba i projektet där vi på Riksantikvarieämbetet har kommit till insikt om både hur vi ser Wikipedia (positivt) samt hur Wikipedia och Wikimedia Commons kan passa in i informationsarkitekturen kring kulturarvsdata.

Utifrån de erfarenheter vi gjort tillsammans med våra Wikipedian in Residence kommer här några tips till andra institutioner som är nyfikna på att jobba enligt samma modell. Listan återfinns i Lennart Guldbrandssons rapport (bilaga till slutrapporten) samt i slutrapporten (något modifierad):

  • Jobba med en mindre grupp eller grupper  av anställda (5-10 personer) vars arbetsuppgifter kan kopplas tydligt till innehållet i Wikipedia.
  • Jobba med lågt hängande frukter för att komma igång, t ex foto eller artiklar som enkelt kan skapas eller kvalitetshöjas kopplat direkt till deltagarnas intresse och arbetsuppgifter.
  • Låt gruppen eller grupperna träffa ”sin” Wikipedian in Residence regelbundet, gärna oftare i början av början av projektet.
  • Deltagarna bör ha särskilt avsatt tid att delta i gruppmöten samt jobba på egen hand.
  • Anordna inspirationsmöten för andra intresserade, internt och externt. Det ger projektet tyngd i organisationen.
  • Var kommunikativ utåt gällande vad som händer.
  • Låt Wikipedian in Residence träffa övriga anställda. Spontana möten kan inspirera.
  • Meddela och återkoppla deltagarnas bidrag tidigt för att visa att fokus ligger på att bidra.
  • Gör enkelt informationsmaterial (Wikimedia Sverige kan vara behjälpliga).

>> Johan Carlström är projektledare för Wikipedian in Residence på Riksantikvarieämbetet

Gästblogg: Wikipedia och experter


Måste man vara utbildad cyklist för att kallas expert? Foto från Wikimedia Commons av VincentMaccio (CC-by-sa)

Under min tid som Wikipedian in Residence på Riksantikvarieämbetet har en fråga återkommit gång på gång, nämligen kopplingen mellan Wikipedia och experter. Jag berörde en aspekt av frågan i ett tidigare blogginlägg och jag pratade om det med många på höstmötet, men låt mig bena ut frågan mer ordentligt.

Vem som helst kan skriva på Wikipedia
Längst upp på huvudsidan på Wikipedia står det att Wikipedia är den fria encyklopedin som alla kan redigera. Det oroar en del, men dels finns det gott om kvalitetshanteringssystem, dels är det långt ifrån alla som bidrar. De flesta nöjer sig med att läsa Wikipedia. Å andra sidan tenderar de som skriver på Wikipedia att vara högt utbildade (pdf). Det finns en viss logik i att de som kan något om ett ämne bidrar, medan de som inte kan något håller sig borta. (Det stämmer inte helt. Man kan korrekturläsa och göra andra städuppgifter utan att vara expert.)

Det föranleder förstås en viktig fråga: Vem är expert? Varken Wikipedia eller NE.se anger i sina definitioner av ‘expert’ att det måste finnas någon formell utbildning eller att personen ska vara professionell inom sitt utbildade område. Ändå finns det ofta en bild hos de anställda på Riksantikvarieämbetet att det är professionella, akademiskt utbildade personer vi talar om när vi pratar om experter. Vi som skriver på Wikipedia har dock lärt oss att anamma kunskapen som finns hos allmänheten. Den kan vara oväntat stor. Exempelvis finns det hobbyister inom snart sagt varje ämne. På svenskspråkiga Wikipedia har vi dussintals personer som är mycket intresserade av ornitologi. Artiklarna om fåglar på Wikipedia kan därför mäta sig med vilket annat uppslagsverk som helst och troligen vinna. Inom vissa områden finns det inte ens något sätt att jobba som expert, som i många populärkulturella fält. Det spelade helt enkelt ingen roll hur mycket folk vet om Harry Potter eller Twilight; det finns inga utbildningar eller jobb som är så fokuserade. (Ännu.) Man kan säga att Wikipedia har blivit en gemensam plats för alla de där webbplatserna som kom på 1990-talet och drevs av entusiaster och innehöll blinkande bilder och musik medan de visade upp ett djup i de mest obskyra kunskaper som man kunde tänka sig.

Vad kan professionella, formellt utbildade experter bidra med?
Om nu Wikipedia då drivs av hobby-experterna, finns det plats för professionella experter? Utan tvekan. Inte nog med att de professionella kommer att möta en livlig diskussion med aktuella, praktiska frågor; det finns gott om frågor som entusiasterna inte hunnit ta tag i än, och ibland saknar förmåga att ta tag i. En av de uppgifterna rör övergripande artiklar. Jag brukar själv säga att det är ganska enkelt att skriva en artikel om en 1800-talsmatematiker, medan det är betydligt svårare att skriva artikeln ‘matematik‘, eftersom den ska sammanfatta hela fältet. (Samma sak gäller för andra övergripande artiklar.) Där har professionella experter måhända ett övertag fortfarande. En annan uppgift är att hjälpa till med att lokalisera och namnge de bästa källorna för olika ämnesområden. Med andra ord: vilka är de bästa böckerna och webbplatserna om till exempel kulturlandskap? Ett bra sätt att börja är att leta reda på ett projekt på Wikipedia, där andra intresserade finns, och tipsa dem om bra resurser. Under Wikipedian in Residence-tiden har vi utgått från Projekt Kulturarv, där jag har lånat en del tips på bra resurser från andra näraliggande projektsidor. Men är de resurserna de bästa? Det avgör troligen experterna bäst.

En viktig uppgift som professionella kan hjälpa till med är att sortera artiklar i prioritetsordning. Artiklar i Wikipedia skapas nämligen tämligen ad hoc. De byggs också ut baserat på vad folk är intresserade för tillfället. Vi vanliga dödliga försöker implementera regler exempelvis för att inte diskriminera andra geografiska platser till förmån för Sverige. Än så länge är det dock svårt att hitta en bra metod för att bestämma sig för vilka artiklar som är viktigast. För att förtydliga kan jag återvända till fågelartiklarna. En normal fågelskådare kanske skapar de vanliga svenska fågelsorterna, eftersom det är de personen stöter på, men glömmer att det är lika viktigt att skriva om pingviner, strutsar och emuer. Vilka är de viktigaste personerna, objekten och händelserna inom ditt expertområdena? Har de artiklar? Hur väl skrivna är de, och hur omfattande är de, i jämförsle med andra artiklar om näraliggande artiklar?

Wikipedia gillar expertis, men litar inte på experterna
Jag har på det starkaste avrådit deltarna i de två pilotgrupperna från att ha med Riksantikvarieämbetet eller RAÄ eller liknande i sitt användarnamn. En anledning är att personen kanske slutar på ämbetet en dag, och ändå vill fortsätta redigera på Wikipedia. En viktigare anledning är att man inte skriver på Wikipedia i egenskap av en titel. Annorlunda uttryckt: det man gör på Wikipedia spelar större roll än ens formella titel. Om Einstein hade skrivit på Wikipedia, hade hans bidrag kollats lika hårt som alla andras. Vi litar helt enkelt inte på experterna i deras egenskap av experter, utan tittar på vad de gör. Det faktum att vem som helst kan utge sig för att vara expert (såväl på Wikipedia och annorstädes) gör att det inte finns något bra alternativ. En expert bör också ha bättre tillgång till källor än andra har, så systemet gynnar ändå experterna. Men framför allt är orsaken till att vi inte litar på experter att alla människor gör fel! Det finns inte två professorer som tycker likadant i alla sakfrågor. Olika tankeskolor krockar regelbundet på universiteten och på myndigheter. På Wikipedia har vi det intressanta systemet att de olika tankeskolorna ska samsas i ett och samma dokument, snarare än att skriva varsitt dokument. Därför kommer det att bli intressant när alla kulturarvsinstitutioner som har hand om – tja, till exempel vikingar – ska skriva i samma artiklar. Hur kommer det att bli när en expert tar bort vad en annan expert skrivit? Det finns gott om hjälpmedel för konfliktlösning på Wikipedia. Det enklaste sättet är att man reder ut saken på artikelns diskussionssida.

Börja här
Mitt tips för hur man går vidare är:

1. Skapa ett användarkonto
2. Skriv upp dig bland deltarna i Projekt Kulturarv
3. Leta reda på en artikel att börja med
4. Sätt igång

Svårare än så behöver det inte vara. Det finns alltid folk att fråga ifall du behöver hjälp. Lycka till!

>> Lennart Guldbrandsson, Wikipedian in Residence, Riksantikvarieämbetet

PS. Den 30 november kommer min slutrapport från min tid på Riksantikvarieämbetet. Kom gärna till slutseminiariet!

Nu har vi kopplat ihop Kringla och Wikipedia


Såhär visas Wikimedia-bilder i Kringla. Bilderna är från Wikimedia Commons, texten från Bebyggelseregistret.

Inom ramen för Riksantikvarieämbetets Wikipedia-projekt så har vi utvecklat bättre kopplingar mellan Kringla och Wikipedia och Wikimedia Commons. Dessa funktioner driftsattes igår:

  • En inloggad användare kan lägga in länkar till artiklar i Wikipedia och media i Wikimedia Commons som sedan visas i Kringla. Dessa länkar sparas i vår databas för användargenererad information (även kallad UGC-hubben).
  • När ett objekt saknar en egen bild visas istället en bild från i första hand relaterade objekt, i andra hand Wikimedia Commons. Exempel.
  • Ett script som ”skördar” Wikipedia- och Wikimedia-objekt (artiklar och media) som innehåller länkar till K-samsöksobjekt (inleds med http://kulturarvsdata.se). Dessa länkar och tumnaglar till bilder visas sedan i Kringla. Det handlar om ca 4600 länkar till artiklar och 13 900 länkar till bilder, bl a från årets omgång av Wiki Loves Monuments (se en av vinnarna här). Detta innebär att om du som är skribent på Wikipedia skriver en artikel och länkar till en källa som finns i K-samsök så visas den automatiskt i Kringla inom några dagar. På så sätt använder vi innehållet i Wikipedia och Wikimedia Commons för att visa på sammanhang samt en mer tilltalande visuell upplevelse.  Exempel.

Utöver detta har vi passat på och gjort några andra förändringar i Kringla:

  • En användare kan filtrera sitt resultat på rättigheter till bilder mm, t ex Creative Commons-licenser. Du kan t ex söka fram bilder som går att använda i skolarbeten.
  • Ett enklare sätt att hitta objektens URI:er

Här hittar du mallar som hjälper dig att lägga in länkar på rätt sätt i Wikipedia och Wikimedia Commons.

Vår Wikipedian developer in residence har utvecklat fler sätt att göra kopplingar mellan K-samsök och Wikipedia, mer om det i ett senare blogginlägg.

Testa gärna, hittar du buggar eller andra felaktigheter så blir vi glada om du skriver en kommentar här eller skickar ett mail till kringla@raa.se

>>Johan Carlström jobbar med Kringla och K-samsök på Riksantikvarieämbetet.

Gästblogg: Wikipedian in residence överraskad över mottagandet

Efter mitt senaste blogginlägg började jag förbereda det första mötet med gruppen i Visby och gruppen i Stockholm. Jag visste lite om vilka avdelningar och inriktningar de medverkande kom från (Materialguiden, Vitterhetsakademien, Fornminnesregistret, etc). Däremot visste jag inte vilken typ av personer jag skulle träffa. Det påverkade naturligtvis hur det skulle gå för dem att skriva på Wikipedia, och därmed för om projektet skulle lyckas.

Det hade inte varit idealiskt med två grupper Wikipedia-skeptiker. Men jag vet att Wikipedia är tillräckligt svårgreppbart för att många ska tycka att det finns annat att lägga tid på. Att många av de skeptiska jobbar på myndigheter låg inom rimlighetens gräns, om man säger så.


Visbydelen av pilotgruppen (från vänster): Kenth Klasén, Helen Simonsson, Lennart Guldbrandsson (Wikipedian in Residence), Stefan Lindgren, Per Lindqvist, Maria Urberg, Magnus Källström och Ingela Chef Holmberg. Foto: Johan Carlström

Under mötet i Visby hade jag en ganska lös planering, eftersom jag visste att det skulle komma mycket frågor. Det brukar det nämligen alltid göra. Men inte nog med det: pilotgruppen hade blivit större, eftersom det fanns flera nyfikna. Vi pratade om allt ifrån Wikipedias historia till dess fem grundprinciper och vidare till våra förhoppningar på det här projektet. Snart fick jag höra om medarbetarnas syn på Wikipedia som en naturlig del av arbetet, och det var inte bara Riksantikvarieämbetet. För forskare blev det åtminstone i Tyskland en del av ”vad man gör” som forskare inom vissa ämnesområden. Jag fick höra om några kollegor inom universitetsvärlden som använde Wikipedia som examinationsform. Och en del hade redan börjat redigera i artiklarna!


Stockholmsdelen av pilotgruppen (från vänster): Johan Carlström (projektledare), Lennart Guldbrandsson (Wikipedian in Residence), David Larsson, Eva Enhus, Eva Tranaeus och Jonas Widhe. Foto: Karin Schibbye

Så kom nästa grupp: Stockholmsgänget. Inför mötet började jag fundera på om jag fått silkesvantesgruppen först. Men när mötet väl började skingrades oron. Deltagarna använde Wikipedia regelbundet, såg det som en naturlig samarbetspartner och ställde många frågor. En del frågor var kritiska – men hade de inte varit det hade jag blivit orolig. De kritiska frågorna är ett tecken på engagemang. Dock hettade det aldrig till, utan tonen var så glad och förväntansfull att jag nästan började fundera på vad jag kunde bidra med.

Sedan mindes jag våra respektive förväntningar och att vi gemensamt satt upp följande mål:

* de ska skapa varsitt konto
* de ska göra omkring tio redigeringar i existerande artiklar. Det behöver inte vara så avancerade ändringar eller tillägg, utan bara för att vänja sig vid att redigera.
* de ska skriva en ordentlig artikel från början.

Som tidigare sa vi att vi kommer att utgå ifrån Projekt kulturarv.

De uppgifterna kommer de säkert att behöva mitt hjälp och stöd med. Men å andra sidan, jag skulle inte bli förvånad om jag blir förvånad igen.

>> Lennart Guldbrandsson är Wikipedian in Residence på Riksantikvarieämbetet.

Inbjudan till seminarium om Wikipedia

Under hösten kommer en pilotgrupp på Riksantikvarieämbetet att jobba med innehåll i Wikipedia som har kopplingar till Riksantikvarieämbetets uppdrag. Det kommer även att arrangeras två öppna inspirationsseminarier samt ett slutseminarium på temat Wikipedia (se nedan för datum).

Projektet är ett pilotprojekt och syftet är att skapa en teknisk och verksamhetsmässig modell för hur Riksantikvarieämbetet arbetar med Wikipedia och fördjupa kunskapen om och hur Wikipedia kan ingå i Riksantikvarieämbetets strategiska arbete med att göra information om myndighetens verksamhetsområde så tillgänglig som möjligt.

För att uppnå detta har vi satt samman en pilotgrupp som ska jobba med innehållet i Wikipedia. Deltagare är (inom parentes ser du ungefär vad de kommer att skriva om eller var de jobbar):

  • Ingela Chef Holmberg (kulturvård)
  • Magnus Källström (runor/runvård)
  • Stefan Lindgren/Kenth Klasén (olika material)
  • Per Lindqvist (landskap)
  • David Larsson (arkivet)
  • Eva Tranaeus (biblioteket)
  • Eva Enhus (arkivet)
  • Maria Urberg (FMIS/fornminnen)
  • Jonas Widhe (Samhällsavdelningen)

De kommer att handledas av Lennart Guldbrandsson som är Riksantikvarieämbetet Wikipedian in Residence. Lennart har lång erfarenhet att jobba med skrivande i allmänhet och Wikipedia i synnerhet.

Inom projektet kommer det även att göras anpassningar i K-samsök för att kunna koppla ihop kulturarvsobjekt med artiklar i Wikipedia. Till vår hjälp för att göra detta har vi anlitat ännu en Wikipedian, André Costa.

Seminarier x 3
För den som nyfiken och vill veta mer om projektet samt hur Wikipedia används idag och har potential att användas av minnesinstitutioner kommer vi att anordna två inspirationsseminarier (ett i Stockholm och ett i Visby). Datumen för inspirationsseminarierna ser du nedan, anmäl dig snarast om du vill delta, antalet platser är begränsade.

  • Visby – 25/10, kl 9-12 i Hörsalen (Artillerigatan 33A)
  • Stockholm – 5/11, kl 13-16 i Stora Sessionssalen (Storgatan 41)

Den 30/11, kl (9:30-15) anordnar vi ett slutseminarium i Stockholm (Stora Sessionssalen) där vi kommer att presentera resultatet av projektet samt ta ett bredare grepp på hur kulturarvsdata och Wikipedia kan samverka för att uppnå synergieffekter.

Klicka här för att anmäla dig

>> Johan Carlström är projektledare för Wikipedian in Residence på Riksantikvarieämbetet

Vad händer på Platsr.se nu?

Utvecklingen av Platsr påbörjades i somras på halvfart men har nu gått in i ett intensivt skede från och med september.

Startsidan är nu så gott som färdig och även ‘plats-sidan’ börjar bli klar. Wikipedia-integrationen är också byggd. Nu fokuserar vi på att få ordning på redigera-läget, dvs hur man skriver in text/berättelser,  laddar upp bilder och annan media. För text/berättelser blir det så kallad In-line editering vilket är smidigare än den nuvarande varianten där man måste ‘hoppa’ mellan olika sidor beroende på om man redigerar eller bara besöker sajten.

Platsr startsida
Fin ny startsida!
Foto: Riksantikvarieämbetet (CC-by)

Beslut kring val av karta på Platsr kommer att ske under hösten då vi vill ha kartmaterial som sträcker sig längre än vad det gör i dagsläget. Ett förslag är att behålla Metrias karta för Sverige och motsvarande lantmäterikartor för de länder där vi har tillgång till dem. Eftersom vi har en kartserver som är ganska ’smart’, så kan vi lägga in vad vill i den. Vi behöver då bara tanka in dem i vår databas, alternativt koppla upp vår kartcache mot deras tjänster, och för övriga länder kan vi lägga in Open street map.

API’et har också påbörjats och det blir en grundversion där det kommer att bli möjligt att hämta data i första hand. Önskemål kring vad för typ av information man vill ha ut mottages gärna på platsr@raa.se.
Vi har tidigare fått in en del input som till exempel:

– Möjlighet att hämta titel, beskrivande text, position, taggar, bild(er),
berättelse(r), videos, ljud.
– Möjlighet att kunna filtrera på tematik och kvalitet samt på plats, dvs att få
fram platserna inom en viss radie utifrån en position.
– Viktigt att API:et är så enkelt som möjligt. Helst JSON-format.
– Möjlighet att kunna söka via API:et, kunna ange ett sökord.

I nuläget ser det ut som om den nya designen lanseras vid årskiftet, december – januari.

Maria Logothetis jobbar med Platsr samt Europeana Awareness på Riksantikvarieämbetet.

Gästblogg: Riksantikvarieämbetets egen wikipedian hälsar välkommen

De senaste sju åren har jag varit aktiv på Wikipedia. Jag har skrivit artiklar som har lästs av tusentals människor, citerats i tidningar och använts som utbildningsmaterial i skolan. Många andra som har bidragit till Wikipedia har upplevt samma sak. Jag vill att fler ska få vara med om det.

Om några dagar ska jag som en av de första wikipedianerna i världen börja en period som anställd vid en statlig myndighet, Riksantikvarieämbetet. Mitt jobb är att guida två grupper anställda (en i Visby, en i Stockholm) under deras första redigeringar på Wikipedia. Bakgrunden är enkel, men inte desto mindre spännande: när allmänheten letar efter information går de snarare till Wikipedia än till www.raa.se och andra officiella webbplatser. Då beslutade sig RAÄ för att det låg i allmänhetens intresse (och i ämbetets arbetsuppgifter) att se till att artiklarna på Wikipedia blir så bra som möjligt.

Hur det har gått kommer både jag och de anställda att berätta mer om senare i höst, men det går också att följa hela förloppet medan det händer. Det är faktiskt en av Wikipedias styrkor: att man kan se processen av hur uppslagsverksartiklarna kommer till. Man kan granska varenda ändring som görs i en artikel, man kan kan se diskussioner mellan skribenterna, och man kan se vad enskilda skribenter gjort.

Under arbetet kommer vi att ha följande sida som utgångspunkt för vårt arbete: http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Projekt_kulturarv. Där finns gott om utrymme och många praktiska verktyg. Där får också vem som helst skriva upp sig som deltagare, hjälpa till med att lista resurser, önska artiklar som vi kan arbeta med, eller ge råd och tips. (Och man får mer än gärna lägga sig i…)

Det är heller ingen hemlighet vad jag har tänkt att gå igenom under den här tiden, nämligen tre saker.

Det första är var redigera- och spara-knapparna sitter – och att man inte behöver vara rädd för någon av dem.

Det andra handlar om hur man gör länkar och källhänvisningar på Wikipedia – och varför det inte är så komplicerat som det först kan se ut.

Det tredje är det som tar mest tid: att lära känna de andra på Wikipedia och förstå hur de tänker. För saken är den att man inte skriver artiklar själv. Man samarbetar. Det behöver inte vara samma person som startar en artikel om en hällristning som lägger till avsnittet om dess historia. För att vara helt ärlig så passar det här sättet att arbeta inte alla. En del experter gillar att möta andra experter och amatörer. Andra vill att deras texter ska vara det sista ordet i debatten. Jag dömer ingen, utan nöjer mig med att konstatera att den senare typen får svårt att redigera på Wikipedia.

Därför avslutar jag med ett stort förbehåll. Vi vet inte ännu hur det här projektet kommer att utfalla. Vi testar oss fram. Jag har haft många Wikipedia-kurser tidigare, men ingen riktigt som den här. Jag är således mycket nyfiken på synpunkter och idéer från alla inblandade och andra intresserade. Går det bra så kommer vi kanske att fortsätta på RAÄ, och eventuellt kan den här typen av gäst-wikipedianer sprida sig till andra myndigheter.

Jag önskar er alla lycka till, och om ni av någon orsak vill få tag på mig går det enkelt att skriva på min diskussionssida på Wikipedia. Jag kallas Hannibal där, så adressen till mig är http://sv.wikipedia.org/wiki/Användardiskussion:Hannibal. (Jag kommer också att delta på RAÄ:s höstmöte.)

>> Lennart Guldbrandsson är Wikipedian in Residence på Riksantikvarieämbetet.

Så kan Wiki Loves Monuments berika data från Riksantikvarieämbetet


Vinnaren av förra årets svenska upplaga av Wiki Loves Monuments. Foto: Ulff (CC by-sa)

Den gångna helgen sparkade årets upplaga av Wiki Loves Monuments igång. Det är en tävling som går ut på att fotografera fornminnen, byggnader och fartyg och ladda upp dessa på Wikimedia Commons (den mediadatabas kopplad till Wikipedia). På så sätt kan bilderna användas för att illustrera artiklar om t ex k-märkta hus. Ansvariga för den svenska delen av tävlingen är Wikimedia Sverige tillsammans med användarna på svenskspråkiga Wikipedia.

Det finns appar både för Android och iOS vilket gör det möjligt att fota och ladda upp bilder direkt på plats. Jag har själv testat Android-appen och det funkar riktigt smidigt. Data från FMIS och Bebyggelseregistret ligger till grund för fornminnes- och byggnadsdatan som används i tävlingen.

Vi håller just nu på att planera för höstens utvecklingsomgång i K-samsök (SOCH) och Kringla och ett av våra ”spår” är att utveckla möjligheter att visa bilderna från tävlingen (och givetvis andra bilder) vid t ex fornminnen i Kringla. Detta möjliggörs då man vid uppladdningen av bilden anger id-numret i FMIS resp Bebyggelseregistret. Länkarna lagras i vår databas för användargenererat innehåll och kopplas ihop genom K-samsök.

På så sätt kan vi använda den crowdsourcade datan för att kvalitetshöja data från Riksantikvarieämbetet och då många fornminnen och byggnader saknar bilder är detta mycket värdefullt. Detta begränsas givetvis inte till Riksantikvarieämbetets data utan all data i K-samsök kan kopplas ihop med bilder i Wikimedia Commons.

Då de uppladdade bilderna dessutom märks med Creative Commons så finns det inte heller några rättsliga hinder för oss att att visa dessa i våra tjänster.

>> Johan Carlström jobbar med Kringla och K-samsök på Riksantikvarieämbetet.