Nya horisonter

The New Media Consortium (NMC) i USA samlar hundratals universitet och andra bildningsinstitutioner med intresse för ny media i utbildning och forskning. Varje år samlar NMC expertkommittéer med internationell representation för att diskutera fram vilka tekniska nyheter som kommer att få starkast genomslag de närmaste åren. Processerna har resulterat i en serie Horizon reports som finns att hämta gratis.

I år sammanställdes för första gången en temautgåva om museer, och trots att den inte är särskilt omfattande (knappt 35 läsvärda sidor) ger den en övertygande bild av den närmaste utvecklingen, och vilka effekter som kan väntas på museiområdet. Utgångspunkten är den stärkta roll som tekniken redan idag har i vår vardag och hur den på ständigt nya sätt påverkar vårt sätt att kommunicera, organisera oss, söka information, hålla kontakt med vänner och kolleger, lära och leka.

Det finns stora möjligheter i denna nya tekniska verklighet. Rapporten pekar på fyra fält som bedöms särskilt viktiga för museisektorn, och de är, i ordning:

1. Rich media – alltså sammansatta data, bild, ljud, film och animationer – är till glädje för museerna eftersom det erbjuder nya verktyg för en djupare förståelse av samlingar, ideer och användare.
2. Digitalisering/katalogisering är betydelsefullt eftersom användarna i stigande grad förväntar sig enkel tillgång till tillförlitliga och relevanta data av hög kvalitet. Detta kräver resurser och det är viktigt att insatserna planeras strategiskt.
3. Användare/besökare (och personal) är vana att kunna använda teknik efter eget val. De vill gärna kommunicera och ta del av information genom sin egen dator/telefon och får allt mindre tålamod med miljöer som inte tillåter detta. Det behövs alltså öppna nätverk och apparatoberoende lösningar för att museimiljöerna ska uppfattas som attraktiva.
4. En ny roll i det pedagogiska uppdraget. Överflödet av information och resurser på webben kräver att minnesinstitutionerna axla en ny, mer dialogisk och rådgivande roll. Många användare efterlyser hjälp med att hitta, tolka och kontextualisera föremål och idéer.

Men allt är inte solsken. Tyvärr finns det också en del problem, eller återhållande faktorer, som kan hejda utvecklingen. En del rör lokala förutsättningar på enskilda institutioner, men rapporten fokuserar på det som bedöms utgöra gemensamma utmaningar för hela sektorn.

Bland det som bedöms som mest avgörande nämns t ex att alltför få museer har en strategisk plan för att hålla jämna steg med ens den mest beprövade teknik. De framsteg i effektivare arbetsflöden och tekniker för innehållsproduktion som man kan se i andra branscher, har inte haft tillräckligt genomslag i minnessektorn. Museerna behöver vidare se över sitt samhällsuppdrag. Expert-gruppen noterar en bristande förståelse för förhållandet mellan museets IT, samlingarna på nätet och hur folk använder teknik utanför institutionen. Dessutom saknar alltför många museipedagoger verktyg, resurser och stöd för att kunna möta de tekniska utmaningar de ställs inför. Rapporten pekar på brister i de universitetskurser som utbildar museipedagoger, och framhåller att de ansvariga ute på museerna måste höja ambitionsnivån vad gäller kompetensutveckling på IT-området.

Efter att ha tecknat denna bakgrund går rapporten in på det som komma skall. Utvecklingen går rasande fort och hur ska man veta vad som är morgondagens ton¬givande tekniker och tjänster? Expertgruppen bakom rapporten har haft ett femtiotal emerging technologies på bordet och prioriterat sex stycken. Expertgruppen pekar på några redan befintliga exempel på varje område (se nedan) och har också sammanställt en läslista (som du kan fylla på).

Mobila lösningar och Sociala media kommer inom ett år
Enligt färska repporter kommer mobilen att vara den vanligaste vägen till internet redan 2013 och långt innan dess beräknas antalet mobila verktyg gå om antalet fasta datorer. Användarna vill kunna använda dem överallt, och det blir dessutom billigare för en institution att t ex låta besökaren podda ljudfiler till sin egen mobil, än att köpa in låneapparatur för audioguider. Se t ex American Museum of Natural History och MOMA Teen Audio.

Sociala media ska inte förväxlas med sociala nätverk. Den väsentliga utvecklingskraften ligger i den mångfald av lättanvända webbtjänster som öppnar för user generated content (UGC, användargenererat innehåll), interaktion och dialog, och som gör det lätt för en enskild användare att bidra, svara och dela med sig av sina intryck. Sociala media, skriver expertgruppen, är framför allt publikens röst – oändligt kreativ och uttrycksfull. Se t ex ArtBabble på Indianapolis Museum of Art och Brooklyn Museum Freeze Tag!

Augmented reality (AR) och Plats-bundna tjänster kommer inom två-tre år
Tekniker för förhöjd eller förstärkt verklighet har länge framstått som science fiction-drömmar, men idag har den parallella utvecklingen inom olika områden nått en punkt då de är helt uppnåeliga. Mobila verktyg blir allt kraftfullare och mer lättanvända, och samtidigt allt kompaktare och billigare. Med GPS och bildigenkänning beräknar expertgruppen att AR få vidare spridning kring 2013. Museer är ju redan i AR-branschen, om än med mer lågteknologiska verktyg, och användarna är absolut redo nu.
Se t ex den samordnade franska satsningen på CultureClic och Museum of London Street Museum.

Plats-bundna tjänster är sådana som ger användarna skräddarsydd information utifrån den plats där de befinner sig. De är på intet sätt oberoende av andra verktyg som presenteras i rapporten, men de förtjänar ändå en egen mässa. För museer erbjuder de här nya tjänsterna unika möjligheter att möta sina användare när, och där, de är beredda att rikta blicken mot det som museet presenterar. Det kan t ex handla om att geotagga offentlig konst, eller informera om historiska platser just där användaren står med sin mobil.
Se t ex Museum of the Phantom City och nru (near you).

Rörelsestyrd teknik och Den semantiska webben kommer inom fyra-fem år
Användare kan i stigande grad styra sina mobiler och andra apparater med rörelser. Den som använt en iPhone/iPad vet hur man ska stryka över eller knacka på skärmen, och hur man kan vrida och vända på den och därmed påverka funktionaliteten. Istället för att som tidigare behöva lära oss maskinernas sätt, kan vi se fram emot verktyg som följer det vi uppfattar som naturliga, intuitiva rörelser och handgrepp. Än så länge används de här nya funktionerna mest i dataspel men de kommer att sprida sig. Och eftersom de kan väntas förändra själva vår förståelse av vad det innebär att arbeta med datorer (och digitala media) kan man tala om transformative technology. Se t ex Oakland Museum in California Land Grab Exhibit och Uffizierna i Florens.

Idén med den semantiska webben är att alla de data som nu finns lätt tillgängliga på webben också ska kontextualiseras genom att bindas samman i meningsfulla kedjor av relevant information. På det sättet skulle var och en som gör en sökning på t ex turkey slippa att på egen hand skapa reda i vilka träffar som rör landet (Turkiet), kalkonfarmningen, matrecepten eller filmerna. Webben skulle hjälpa användaren att sortera, och varje användare kunna bygga vidare på andras redan nedlagda arbete. När man talar om hur det här ska gå till finns det olika bud på top-down eller bottom-up, och museisektorn tycks vara ett av få områden där bottom-up uppfattas som den bästa lösningen. Trots att den semantiska webben befinner sig i början av sin utveckling kan vi ganska snart få se en brant utveckling på just detta område. Museums are perfect candidates for semantic tools.

Se t ex holländska Rijksmuseums CHIP-project och Aalto University i Helsingfors CultureSampo. Eftersom den semantiska webben är lite knepig att konceptualisera rekommenderas också Richard McManus korta text om The Modigliani Test.

Läs också hela Horizon-rapporten här (pdf).

>> Johanna Berg jobbar som verksamhetsutvecklare på Riksantikverieämbetet