Publicerat

Riksantikvarieämbetets laboratorier
Fotograf: Pelle Sten (cc by)

För 50 år sedan när Regalskeppet Vasa steg upp ur vattnet inleddes en febril verksamhet med att förbereda henne för ett långt liv i torrdocka. En viktig del var att utveckla metoder för att bevara det nedbrutna träet i skrovet. Kemister, tekniker, timmermän och konservatorer samlades för att tillsammans ge sig i kast med problemlösning. Det arbetet pågår i högsta grad ännu eftersom vård och konservering nästan alltid innebär nya utmaningar så snart en fråga lösts.

“Conservation Science“, konserveringsvetenskap, är ett samlingsbegrepp som används för den särskilda inriktningen inom naturvetenskap och teknik som sysslar med kulturvårdens frågor. Vården och konserveringen av kulturarvet kan uppfattas som praktisk och teknisk men den sker alltid i nära samklang med samtiden och påverkas av samhällstrender och politiska beslut. Det är därför en stor utmaning att omvärldsbevaka och göra strategiska val som ger störst nytta såväl i nuet som långsiktigt. Vem kunde för 100 eller “bara“ 50 år sedan, förutspå den tekniska utveckling vi ser idag?  Fiberoptik, mikrokirurgiska instrument eller den slimmade bemanning på museerna var lika overkligt som en människa på månen.

Den internationella statusen på “Conservation Science“, konserveringsvetenskap, håller just nu på att utforskas av ICCROM, en organisation inom FN-familjen. Det är ett mycket spännande projekt där Riksantikvarieämbetet aktivt tar del som partner. Publicerad litteratur sammanställs, nationella strategidokument undersöks, utbildningssituationen kartläggs och ett antal enkäter till olika målgrupper har sänts ut. Allt det materialet ska presenteras i mitten av oktober på ett Forum med 60 särskilt inbjudna deltagare från mer än 25 länder. Sverige deltar med representanter från Riksantikvarieämbetet och Göteborgs universitet, institutionen för Kulturvård. Resultaten från förarbetet och mötet kommer ge en tydlig långsiktig påverkan för den fortsatta utvecklingen av “Conservation Science“ och det är ett fantastiskt tillfälle för oss att kunna vara på plats och påverka.

Forumet har tre nyckelfrågor:
– Hur kan goda relationer mellan praktiken och forskningen skapas så att forskningen verkligen stödjer och löser svåra problem för kulturvården?
– Hur kan “Conservation Science“ bidra till de breda samhällsfrågorna, kring hållbar utveckling, miljöförändring, milleniemål etc?
– Hur ska den framtida agendan för “Conservation Science“ på en globalnivå se ut?

Forumet kommer pågå i tre dagar och kommer kunna följas på olika sätt genom sociala medier. Information finns på www.iccrom.org.

>>Gunilla Lagnesjö är enhetschef för Konserveringsvetenskap på Riksantikvarieämbetet<<