Publicerat

Riksantikvarieämbetet  har ansvar inom kulturmiljösektorn för att förbättra möjligheten för personer med funktionsnedsättning att delta i kulturlivet. På informationsavdelningen arbetar vi bland annat med att driva utvecklingen för förbättrad information på webben om tillgängligheten till kulturmiljöer; historiska platser, byggnader och besöksmål.

I september träffade vi representanter för olika funktionshinderorganisationer och Myndigheten för delaktighet för att samla in deras synpunkter och önskemål under en workshop i DHR’s lokaler i Stockholm. Två personer från Wikimedia var också med på workshopen.

Lars-Göran Wadén jobbar på DHR och sitter i förbundsstyrelsen och han har sammanfattat workshopen i ett blogginlägg:

Workshopen arrangerades inom ramen för uppdraget “Kulturarv för alla“ i regeringens strategi för genomförandet av funktionshinderpolitiken 2011-2016. Workshopen syftade till att tillsammans ta fram rekommendationer till kulturmiljösektorn för förbättrad information på webben om tillgänglighet till historiska platser och byggnader (kulturmiljöer). Resultatet sprider Riksantikvarieämbetet sedan till berörda målgrupper.

För det första konstaterade vi att en hemsida med tillgänglighetsinformation om kulturmiljö/besöksmål måste leva upp till tillgänglighetskrav. Den ska kunna användas av blinda,  synskadade, döva, hörselskadade, personer med kognitiv funktionsnedsättningar och personer med nedsatt rörelseförmåga.

Därefter är det viktigt att tillgänglighetsinformationen är samlad på samma ställe som öppettider och annat, och inte finnas separat på annan hemsida. I grunden är vi inte emot användarbaserad information men den måste vara strukturerad och styrd efter exempelvis markens, lutningens grader, antalet centimeter bred stig och vilket material underlaget består av. Det ska alltså inte stå att stigen är bred, underlaget mjukt och marken lutar lite i en beskrivning av vägen till en runsten.

Fotografier, mått och gradangivelser gör att person med nedsatt rörelseförmåga själv enklare kan bedöma om kulturmiljön/besöksmålet är tillgängligt eller inte.

Andra viktiga faktorer att tänka på är att rutiner finns för att uppdatera ofta, kontaktuppgifter till den som angett tillgänglighetsinformationen bör anges, och arbeta gärna med bildsymboler.

Tillgänglighetsdatabaser som TD i Västragötalandsregionen är bra men har så mycket och så detaljerad information att det blir svårt att hantera. Det kom då ett förslag om att lägga tillgänglighetsinformation i olika nivåer. I nivå ett ser man att entrén exempelvis har trapp och ramp. En “inzoomning“ till nivå två visar hur bred rampen är och hur den lutar. I nivå tre finns information om trappen och rampen är försedda med ledstång, avåkningsskydd och kontrastmarkeringar.

Vi diskuterade också hur guidade turer kan göras mer tillgängliga för fler. Det handlade om syn- och teckentolkar och att man i en virtuell värld på nätet eller med fotografier i en pärm kan ta del av besöksmål även om det fysiskt är omöjligt att ta sig dit för exempelvis en rullstolsanvändare.

Representanterna från Wikimedia berättade om ett nytt projekt de arbetar med. Tillsammans med Kungliga Tekniska högskolan, Post och Telestyrelsen och Södermanlands talsyntesservice ska Wikipedias texter göras mer tillgängliga på flera språk. Funktionen ska vara användarrelaterad så alla Wikimedias volontärer kan sköta inläsningen. Och ju fler som läser in samma texter ju bättre uttal blir det eftersom en artificiell röst kontinuerligt utvecklas.

Lars-Görans blogginlägg kan läsas i sin helhet på DHR’s hemsida.