K-podd 69: Stora hamnplatspodden!

Publicerat  

K-podd 69: Stora hamnplatspodden!

Vid Hau Grönu på norra Gotland. F.v: Erik Larsson, forntaxen Britta och Ny Björn Gustafsson. Foto: Erik Larsson (CCBY)

Hamnplatser har alltid haft en central roll för människor. Framförallt fram till dess att järnvägen och mer vägbaserade transporter konkurrerade ut de flesta. Hamn- och handelsplatser har en unik historia, med långväga, ofta internationell handel, samtidigt som de kunde ha

Läs hela inlägget

Humle – en svensk traditionsväxt?

Publicerat  

Mellan natur och kultur i humlegården

Etnologiska undersökningarna i Värmland, Älvdals, Värnäs; Humlegård, 1928, Gösta Berg. Stiftelsen Nordiska museet. CC BY.

Den globala craft beer-rörelsen har inspirerat många vänner av humle, malt och öl i Sverige. 1993 fanns det bara 16 bryggerier i hela landet; redan 2017 hade antalet ökat till 392. Men vad är historian bakom siffrorna? På internationella öldagen tittar vi på humle, en av de viktigaste ingredienserna för öl och sin speciella, bittra smak.

Humle har varit känd sedan 800-talet i Europa – men mest som medicinalväxt eller för att fermentera mat. Detta var också orsaken bakom plantans framgång hos världens bryggerier: öl bryggdes med spannmål innan medeltiden. Men om bryggaren använde humle i stället, ölet höll längre – och var dessutom bakteriefritt på grund av växtens antibiotiska effekt. Särskilt i städerna var detta ett bra argument för öl, då vattnet var ofta förorenad. Så blev öl en av medeltidens favoritdrycker: det kallades också “flytande bröd“.

Karta över Skokloster humlegård, 1713. Skoklosters slott. Public Domain.

Humleodling har funnits i Sverige sedan 1200-talet. Tillsammans med munkar som bryggde öl kom humlen till Norden som kulturväxt. Öl bryggdes framför allt på kloster eller hemma, men det var mycket svagare än öl i dag. På medeltiden var humleodlingen dessutom inte frivillig: när Kristoffer av Bayern blev kung av Sverige i 1441 bestämde han i sin landslag att varje bonde skulle hålla en humlegård med fyrtio stänger. Odlingsplikten fanns med små förändringar i över 400 år och avskaffades i 1860. Under den tiden användes humleblommor inte bara i ölbryggning: bland bruket som medicinalväxt åts humlens stjälkar, på samma sätt som sparris.

Bryggeri. Blekinge museum. Public Domain.

Men det var just humlens användning i ölbryggning som låg bakom växtens globala framgång. Humlegården som odlingstyp uppkom: sticklingarna planterades på råder och band revorna vid stänger som förankrades djupt i marken. Eftersom humle är en växt med rankor, behöver den mycket ljus: att växa på stång ger humlen maximal solsken och kan gå i blom. På så sätt kan växterna bli åtta till nio meter höga.

Skåne. Humleplockning i Vångatrakten. Nordiska museet. CC BY.

Den typiska skördetiden för humle i Sverige var augusti till september, men traditionellt började man på Bartolomeusdagen den 24 augusti. Fram till industriella revolutionen och den mekaniska humleseparatorns uppfinning 1909 plockades humle för hand – och fortfarande därefter på små humlegårdenar. Bönderna måste dra stängerna ur marken, klippa av klängen och skilja blommor from andra växtdelar. Det var så arbetsintensivt att alla familjemedlemmar fick delta i skörd, även barn.

Humle för ölbrygd, pressad, i originalförpackning, från 1896. Tekniska museet. CC BY.

Fr.o.m. 1800-talet blev ölbryggning i Sverige mer och mer industriell och det var svårt för små, traditionella bryggerier att klara sig mot stora fabriker och tekniska innovationer. På grund av stigande efterfrågan importerades humle också från andra länder med bättre anpassade klimat för växten, till exempel Tyskland eller Tjeckien. Och under 1900-talet köpte större bryggerier och koncerner upp de flesta små bryggerier. Med industriell ölproduktion försvann också en stor del av hembryggningen tillsammans med många humlegårdar. Så blev ölbryggningen också ett mansdominerat yrke: under den tidigare hembryggningens tid var det mest kvinnorna som bryggde öl.

Mellanölet, 1965, Örebro Kuriren. Örebro läns museum. Public Domain.

Efter flera årtionden när koncerner och stora företag dominerade bryggeribranschen, så kom craft beer-rörelsen och ändrade det fr.o.m 1990-talet. Det finns såväl hembryggare som nya mikrobryggerier som koncentrera sig på smaken och hantverk – i dag är bryggeribranschen den snabbast växande branschen i Sverige. Och tillsammans med de små bryggerierna är också humle tillbaka i Sverige: Sedan 2014 finns det kommersiell humleodling igen.

Under 2019 och 2020 deltar Riksantikvarieämbetet i ett projekt kring #openGLAM: Europeana Common Culture. Projektet handlar bland annat om att höja kunskapen om öppna data, stärka samarbetet med institutioner och få nya dataleverantörer, museer med flera, till den offentliga, digitala banken K-samsök och Europeana. Syftet är att tillsammans göra det digitala kulturarvet offentligt och tillgängligt för fler – till exempel i sociala medier, blogg och många mer. Detta blogginlägg är en del av projektet.

Källor

Läs hela inlägget

Skrivet av 

-  Publicerad i 

Nu rättar vi FMIS

Publicerat  

Det ska bli enklare att utifrån informationen i Riksantikvarieämbetets system förstå om en lämning är skyddad eller inte. Foto: Rikard Sohlenius CCBY

Det ska bli enklare att utifrån informationen i Riksantikvarieämbetets system förstå om en lämning är skyddad eller inte. Foto: Rikard Sohlenius. CCBY

 

I FMIS finns idag ungefär 700 000 platser med kulturhistoriska lämningar registrerade. För att dessa

Läs hela inlägget

Leriga böcker, spinklersystem och fyrverkerier ur en konservators perspektiv

Publicerat  

Hur kan konservatorer förebereda sig för katastrofer och hantera oförutsägbara händelser? Vad har konservatorer lärt sig om katastrofer sedan översvämningarna i Florens 1966? Det var temat för det amerikanska och kanadensiska konservatorsförbundets årliga möte i Montreal i maj. Jag, Erika

Läs hela inlägget

En ny renässans när Europas kulturarv finns på nätet

Publicerat  

Rapto de Europa by Becante, on Flickr
Creative Commons Attribution 2.0 Generic License by  Becante

Europakommissionen uppmanar medlemsstaterna att digitalisera kulturarvet och göra det öppet och tillgängligt. Det framgår av en ny rapport från Comité des Sage, ungefär De vises kommitté, vilken arbetar för Europarådskommissionärens digitala strategi för kulturarvet. De vises kommitté

Läs hela inlägget

Skrivet av 

-  Publicerad i 

Okategoriserade