Insamlade arkeologiska uppdrag – en första titt

Under 2016 höll DAP-programmet intensivt på med att samla in digital information om arkeologiska uppdrag från arkeologiföretag och länsmuseer, som vi tidigare meddelat här på K-blogg. Insamlingsarbetet fortsätter även under 2017, men nu har vi även börjat bearbeta datat som lämnades in i fjol och föra in det i ett uppdragsregister.

Datat som har samlats in består av digitala rapporter, fältdokumentation, samt lokala uppdragsregister, och dokumenterar uppdrag utförda av 70 olika aktörer över hela landet. Totalt sett har vi lyckats samla in information om över 27.000 uppdrag, varav nästan alla har åtminstone tillhörande digitala rapporter positionsdata, och många har mer detaljerad geografiska ytor och rå fältdokumentation. Insatser som räknas som ”uppdragsarkeologi” – dvs arkeologiska utredningar, förundersökningar, och undersökningar enligt Kulturmiljölagen – har prioriterats, men vi har även fått in information om forskningsundersökningar, kulturhistoriska utredningar, arkeologiska kontroller, mm.

Ett urval insamlade uppdragsdata, uppdelade efter källa
Ett urval insamlade uppdragsdata, uppdelade efter källa. Obs. att det förekommer några mindre felaktigheter i koordinaterna – bl.a. p.g.a. äldre koordinatsystem – som vi arbetar för att fixa.

Det finns tre olika sorters uppdragsinformationen som har samlats in: metadata om själva uppdragen (datum, undersökningsområde, koppling till beslut hos länsstyrelsen, undersökta lämningar osv); digitala rapporter som dokumenterar uppdragens resultat i PDF form; och fältdokumentation i form av databaser och geodata.

Metadatat om uppdragen ska utgöra huvuddelen av det kommande uppdragsregistret, och DAP håller nu på att paketera upp datat för att mata in det uppdragen i registret. Uppdragsposterna ska kopplas till poster om de berörda och undersökta lämningarna. Dokumentationen – dvs rapporterna och fältdatat – ska långtidslagras och tillgängliggöras i ett nytt digitalt lager, och även de ska länkas mot sina uppdrag.

Eftersom de olika insamlade datamängderna kommer från olika källor med olika datastrukturer måste datat först tolkas, normaliseras, och mappas till det gemensamma datastrukturen som gäller för Kulturmiljöregistrets uppdragsdatabas. Dessutom måste kompletterande uppgifter om samma uppdrag från olika källor identifieras och föras ihop. Varje uppdrag ska tilldelas en unik identifierare, och länkar ska skapas till relaterade poster både hos RAÄ och hos andra aktörer. Länkar gäller i första hand beslutsinformation hos länsstyrelsen, utförande aktör, berörda lämningar, dokumentationsmaterial, och ev. fynd.

Dokumentationsmaterialet kommer att tillgängliggöras först genom det nya digitala lagret, medan tillgång till uppdragsmetadatat kan dröja lite längre eftersom det har starkare kopplingar till andra beståndsdelar i den nya DAP-plattformen.

5 comments

  1. Petter Berglind

    Jag är inte lokalpatriot, men spridningen av de gröna trianglarna är ojämnare än verkligheten. Är det bara i Uppland man gör utgrävningar? Jag har förstått att man inte längre tycker sig ha råd att undersöka innan nybyggnationer längre. Före 1975 tyckte man det var onödigt även i malmö. En kompis hittade enorma mängder bearbetad bärnsten när inre ringvägen byggdes utan att undersökas. Vi talar om kilovis med pärlor.

  2. Marcus Smith

    Hej Petter, tack för kommentaren!
    Kartan är en animerad GIF där de olika färgade punkterna ska stå för undersökningar som har utförts av olika aktörer. Det låter som om du kanske ser bara första bildrutan i sekvensen, som visar uppdrag som just Stiftelsen Kulturmiljövård har utfört (gröna trianglar, mestadels i Mälardalen)?
    På kartans senare bildrutor visas även andra aktörer som varit mer aktiva i övriga delar av landet; i Malmö-trakten t.ex. har många undersökningar genomförts av UV (numera Arkeologerna). Uppdragsregistret täcker mer eller mindre hela landet, men det finns trots allt glappar. Småland, Västergötland, Dalsland, Värmland, Dalarna och Härjedalen framstår som några av de mindre undersökningstäta landskapen.
    /Marcus

  3. Håkan Thorén

    Hej!

    Ursäkta de sena frågorna :-)

    Jag har läst på lite om DAP, kollat hemsidan, informationsbreven och en del inlägg här på K-blogg för att försöka få en uppfattning om vad som händer/kommer att hända med de inhämtade undersökningarnas dokumentationsmaterial. Den uppfattning jag fått är att Uppdragsregistret tillhör det som ligger längst fram i ”pipen” och snart kommer att sjösättas. Det som däremot känns lite som en ”het potatis”
    är det mer detaljerade dokumentationsmaterialet och min uppfattning är att det inte finns någon tydlig information kring när detta kommer att tillgängliggöras eller hur det hanteras inom DAP. Du skriver lite om normalisering och mappning till gemensamma datastrukturer men det är också allt jag stött på hittills i det material jag läst (har jag missat något?). Jag blev därför förvånad när jag läste sista stycket i ditt inlägg ovan där det står att uppdragsmetadatat kommer att dröja längre än det digital lagret. Jag trodde att uppdragsmetadatat var en del av Uppdragsregistret och var på gång ganska snart, men det kanske är så att ni kommer att släppa på detaljerad dokumentationsinformation ännu snabbare?

    Ni skriver överallt väldigt mycket om att hämta in historisk information men finns det några planer på hur informationsleveranser av tex dokumentationsmaterial kommer att se ut i framtiden?

    Det är kanske fel att ställa dessa frågor här. Hänvisa mig gärna rätt i så fall.

    /Håkan

  4. Marcus Smith

    Hej Håkan! Tack för frågorna!

    Jag vet inte heller om det här är ”rätt” ställe att ställa sådana frågor, men det spelar ingen roll – jag besvarar dig så gott jag kan ändå! :)

    Du har rätt i att Uppdragsregistret – dvs tjänsten som ska tillhandahålla metadata om arkeologiska uppdrag – ligger längst fram i pipen. Alldeles strax, nu efter sommaren 2017, kommer vi att köra ett pilot på den tjänsten tillsammans med en begränsad mängd aktörer för att testa, hitta buggar, och förfina den innan vi driftsätter den för alla.

    Angående det mer detaljerade dokumentationsmaterialet – fältdokumentationen i form av databaser, bilder, GIS data, osv – har du rätt i att driftsättningen av denna tjänst ligger lite nu tyvärr längre fram – men inte avsevärt mycket. När jag skrev blogginlägget verkade det som om det borde vara ganska enkelt att lägga ut materialet utan alldeles för mycket handpåläggning. Sedan dess har det dock visat sig att tillämpningen av vår plattform för långsiktigt digitalt bevarande (där materialet ska bo) är något mer komplex än vad vi hade räknat med. Vi har därför valt att skjuta fram den driftsättningen, och satsa först istället på Uppdragsregistret.

    Det var från början även tänkt att vi skulle helst speca några gemensamma öppna format for sådana dokumentationsdatamängder, men det har tyvärr visat sig vara ett såpass stort arbete att det inte ryms inom nuvarande DAP med de resurserna vi har idag; det får komma sedan. Vi ser dock icke desto mindre ett värde i att släppa datat i sina inlevererade (om inte alltid öppna) format. När jag skriver ovan om att metadatat behöver mappas och normaliseras menar jag dock specifikt uppdragsmetadatat som har samlats in från olika källor till Uppdragsregistret, inte den mer detaljerade fältdokumentationen.

    Själv jobbar jag inte så mycket med DAP numera, och att det kan därför finnas detaljer eller förbehåll om driftsättningsplanerna ovan som jag inte är medveten om. Isåfall återkommer jag helt enkelt med en uppföljning efter semestern!

    hälsningar,
    Marcus

  5. Pingback: Vi bygger en ny arkeologisk process - K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg

Skriv en kommentar